Socialdemokratins position har byggt på att vi har varit ett brett löntagarparti, på en klok reformagenda och på vår förmåga att driva en stark ekonomisk politik med fokus på tillväxt och sunda offentliga finanser och en förtroendeingivande utrikes- och säkerhetspolitik.
För att vara en relevant kraft i framtiden måste vi åter bli företrädare för dem som jobbar, men också den ledande kraften för att möta de stora utmaningarna.
Stort permanent utanförskap: Jämviktsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten har ökat och sysselsättningsgraden minskat. Vi går nu in i en period med brist på arbetskraft och stigande räntor, sida vid sida med hög arbetslöshet. Hur bryter vi utanförskapet och når full sysselsättning?
Ökade klyftor: Inkomstklyftorna har ökat under lång tid. Ett ökat arbetsutbud från medelinkomstländer ökar trycket på i synnerhet lågutbildad arbetskraft. Hur håller vi bäst samman Sverige och ökar jämlikheten?
Ny ekonomisk världsordning: Den globala ekonomiska maktordningen är under förändring. Europas tillväxtproblem accentuerades under finanskrisen. Växande medelinkomstländer stärkte sin position. Hur ska en politik för ökad konkurrenskraft bäst formas?
Allt dyrare välfärd: De ökade kostnaderna drivs av bland annat en förändrad demografi och stigande förväntningar. Hur ska vi säkra finansieringen av en skola, vård och omsorg som möter människors behov – samtidigt som den är rättvist fördelad?
En ny energisituation: Klimatkrisen är också en kris för energiproduktionen. Hur ska Sverige med långa avstånd till många exportmarknader och en elintensiv industri agera när priset på energi stiger?
Om Sverige ska klara dessa utmaningar krävs strukturella reformer. Detta kräver att vi socialdemokrater vågar ompröva tidigare ställningstaganden.
1: Det ska löna sig att arbeta.
Arbete och utbildning måste gå före passivt beroende av ersättningar och bidrag. I dag återfinns allt fler i arbetsmarknadsprogram med begränsat innehåll. Erfarenheten är tydlig: passivt beroende av ersättningar är förödande. Men drivkrafterna för arbete måste också vara tydliga. Försäkringssystemen får aldrig bidra till passivitet och långvarig arbetslöshet. Alla som kan göra en arbetsinsats ska ges möjlighet till det. Fokus ska vara på matchning och kompetens.
Efter år av skattesänkningar är det lätt att tro att den enda källan till att arbete lönar sig är sänkt skatt. Men den långsiktiga vägen till ökade reallöner ligger i höjt förädlingsvärde och produktivitet. Skatterna spelar en stor roll för beslut som hushåll och företag fattar.
Den skattereform som genomfördes på 90-talet var viktig. Sedan dess har stora förändringar skett i omvärlden samtidigt som flera avsteg gjorts från reformens principer. Sverige behöver en ny skattereform som bygger på enkelhet, likformighet och breda skattebaser. Drivkrafter för arbete, sparande och företagsamhet är centrala. Tjänstesektorns behov ska tillmötesgås. Skatterna ska vara internationellt konkurrenskraftiga: bolagsskatten och villkoren för privat kapitalbildning ska vara gynnsamma.
Det är viktigt med begränsade marginaleffekter i inkomstskattesystemet för låg- och medelinkomsttagare. Men åtgärdspaletten behöver breddas. Det finns anledning att komma bort från behovsprövad välfärd och i stället stärka den generella välfärden.
Den svenska modellen bygger på att det lönar sig att arbeta bland annat genom inkomstbortfallsprincipen. Det måste vara tydligt att den som betalt in mycket till de gemensamma försäkringssystemen också tjänar på det.
2: Konkurrera med kunskap och innovationer, inte låga löner.
Sveriges konkurrenskraft kan bara säkras med ökad produktivitet och höjt förädlingsvärde. Kvaliteten i det samlade utbildningssystemet måste stå i fokus. Läraryrkets status behöver förbättras. Vi behöver också satsa mer på matematik, läsförståelse och naturvetenskap, men också kreativa ämnen. Möjligheterna till vuxenutbildning och folkbildning måste stärkas.
Sverige behöver fler forskningsmiljöer i toppklass. Vi behöver mer forskning för tjänstebranscherna. Det behövs en modern industripolitik och en balanserad energipolitik som gör Sverige attraktivt för produktion och utveckling. Vi måste också möta det nya arbetslivets utmaningar, som de löntagare som idag arbetar inom eget företagande. En modern infrastruktur är också viktig för ett lands globala konkurrenskraft.
Europa halkar efter – och Sverige är beroende av ett starkt Europa. Socialdemokratin måste verka för ett konkurrenskraftigt EU. Det handlar bland annat om att göra det lättare för företag och löntagare att verka i olika länder, vässa konkurrensen inom tjänstesektorn, stärka kvaliteten och tillgängligheten till utbildning. Finansmarknaderna bör regleras på global nivå och Europa bör vara drivande.
3: Välfärd efter behov – inte plånbok.
Fördelningspolitiken bärs bäst av generell välfärd, inte enskilda skatter. Ska vi klara finansieringen krävs att antalet arbetade timmar ökar. Det bästa sättet att bygga ett jämlikt samhälle på är att välfärden håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla. I dag går utvecklingen åt fel håll. Ett exempel är att resursstarka grupper får skattebidrag till läxläsning. Det är bra med engagerade föräldrar. Men alla ska ha tillgång till de utbildningsinsatser som krävs för att prestera goda resultat i skolan.
Den växande mångfalden inom välfärden har stärkt kvaliteten. Ytterligare effekter kan uppnås genom samarbete mellan samhälle och näringsliv. Staten måste ta ett ansvar för att bidra till nya innovationer och ny teknikutveckling inom välfärdssektorn – annars kommer den offentliga sektorn ha svårt att möta människors ökade förväntningar.
Välfärdens kvalitet beror på bra personal, exempelvis bra läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i sjukvården. Det är en central utmaning att utveckla välfärdsverksamheter till attraktiva arbetsplatser.
En bra välfärd kräver också resurser. De ökade kraven på välfärden till följd av fler äldre får inte gå ut över barn och unga. Ska vi värna en rättvis välfärd måste vi också vara beredda att betala för den gemensamt. Här ligger den stora skiljelinjen mot borgerligheten som inte kan formulera en intressantare framtidsidé än fortsatta stora skattesänkningar.
Vi socialdemokrater ska grunda vår politik på tidlösa värderingar: det ska löna sig att arbeta, Sverige ska konkurrera med kunskap, välfärden ska fördelas efter behov. Men metoderna måste omprövas. Vi måste stärka vår kunskapsbaserade politikutveckling i samverkan med arbetstagarorganisationer, näringsliv och forskare.
Om andra närmar sig våra principer – som när Moderaterna accepterade det finanspolitiska ramverket – välkomnar vi det. Vi ska inte flytta på oss för att andra gör det. Vi ska vara centrum i svensk politik, med hjärtat till vänster.
Thomas Östros
ekonomisk-politisk talesperson (S)