Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så ska skolan hantera den växande psykiska ohälsan”

Stress hos föräldrar riskerar att bli stress hos barnen. Och medan en förälder stressas av kraven på att skjutsa till alla barnens fritidsaktiviteter, stressas en annan av att inte ha råd med barnens fritidsaktiviteter, skriver Gustav Fridolin.
Stress hos föräldrar riskerar att bli stress hos barnen. Och medan en förälder stressas av kraven på att skjutsa till alla barnens fritidsaktiviteter, stressas en annan av att inte ha råd med barnens fritidsaktiviteter, skriver Gustav Fridolin. Foto: Jan Collsiöö TT

Sedan 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat kraftigt, vart femte barn mår dåligt. Lärare och rektorer behöver bättre stöd i arbetet med att möta dessa elever. En stark elevhälsa, trygg arbetsmiljö och ett medvetet pedagogiskt arbete kan vara avgörande i det arbetet, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Sverige har aldrig varit rikare, men våra barn mår allt sämre. Sedan 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat kraftigt, vart femte barn mår dåligt. Bland elever som inte når kunskapskraven märks nyanlända som gått kort tid i svensk skola och elever som inte fått tillräckligt stöd i tid, men också elever som drabbas av psykisk ohälsa. För att vända kunskapsutvecklingen i skolan måste vi ge eleverna rätt förutsättningar för att lära. Under höstterminen kommer skolor kunna ta del av statliga medel för att bygga ut elevhälsan. Det är viktigt för alla elever, och för skolans möjligheter att nå de elever som i dag har det svårast.

Runt om i landet väntar lärare in sina klasser. Dagarna innan skolstart används till att planera lektioner och lära av varandras pedagogiska metoder. Elever har olika förutsättningar för lärandet och lärarens profession ligger mycket i kompetensen att ge olika elever lika förutsättningar att erövra kunskap.

Det handlar bland annat om att nå elever med psykisk ohälsa. Lärare brottas då med de riktigt svåra frågorna: Hur når man fram till en elev som mår för dåligt för att koncentrera sig? Hur övertygar man en tjej som inte vågar vara öppen med sin kärlek om nyttan med ekvationer? Hur möter man ett barn som haft det så jobbigt hemma under lovet att oron för vad som ska hända när den här skoldagen är slut gnager sig genom schemat?

Ansvaret att uppfostra och ge barn trygghet är föräldrarnas, inte lärarnas. Skolan är ingen rastplats från livets svårigheter utan platsen där man ska nå kunskaperna man behöver i livet. Kunskapsuppdraget är huvuduppdraget, och just därför måste skolan möta elevers olikheter.

Psykisk ohälsa handlar inte om var man kommer ifrån, den handlar om hur man mår. Den drabbar unga med alla bakgrunder, och har olika skäl. En del studier pekar på en oro som växer när ungas självbild och kravbild inte möts. De många möjligheterna blir lätt till stora krav när man matas med bilder av vad det är att vara lyckad. Andra pekar på att även om Sverige är ett bra land att leva i, så är vi del av en otrygg värld. Den som själv har släkt i ett krigshärjat land kan inte lämna tankarna på dem utanför klassrummet. När världen krymper kan krig eller klimatförändringar väcka en existentiell ångest, även hos de yngsta.

Stress hos föräldrar riskerar att bli stress hos barnen. Och medan en förälder stressas av kraven på att skjutsa till alla barnens fritidsaktiviteter, stressas en annan av att inte ha råd med barnens fritidsaktiviteter. Samtidigt som Sverige blivit rikare har klyftorna växt. Vi har områden där det är vanligare bland vuxna att sakna ett jobb än att ha ett. En del unga som känner oro gör det för familjens ekonomiska situation. Andra oroas över om man alls kommer kunna få ett jobb och makt över sitt liv som vuxen. Det finns unga som tidigt dras in i en destruktiv eller kriminell miljö. Utslagningen drabbar då inte bara de som slås ut, klyftornas konsekvenser påverkar tryggheten också för den som växer upp med bättre förutsättningar.

 

Skolan är ingen rastplats från livets svårigheter utan platsen där man ska nå kunskaperna man behöver i livet. Kunskapsuppdraget är huvuduppdraget, och just därför måste skolan möta elevers olikheter.

 

Skolan är en spegel av samhället. Det innebär att allt vi gör för att minska klyftor och öka ungas trygghet också underlättar för skolans kunskapsuppdrag. Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar och glasögon till barn som behöver det är inte bara god välfärdspolitik, det är kunskapspolitik. Samtidigt har skolan aldrig nöjt sig med att bara spegla samhället, skolan bygger samhället. När klyftor växer ska skolan överbrygga klyftor. Kärnan i ett kunskapssamhälle är att alla barn, oavsett uppväxtvillkor, ska få en ärlig chans.

Skolan kan stärkas för att ge lärare och rektorer bättre stöd i arbetet med att möta elever som mår eller riskerar att må dåligt. En stark elevhälsa, trygg arbetsmiljö och ett medvetet pedagogiskt arbete kan vara avgörande för eleverna som lever bakom statistiken om den växande ohälsan.

  • När elevhälsan fungerar som bäst når den eleverna redan i ett förebyggande arbete. Det kan ha stor betydelse för skolresultaten. Men i dag saknar elevhälsan ofta resurser och blir otillgänglig. Regeringen anslår nu medel för fler anställda och stärkt kvalitet och det är viktigt att de når fram. Det ger också lärare mer tid att vara just lärare. Lärarens uppgift är det pedagogiska arbetet, när elever behöver annat stöd måste man som lärare kunna arbeta tillsammans med psykolog och kurator.
  • Arbetsro i klassen och trygghet på rasten och nätet är avgörande för både elevers lärande och självkänsla. Ingen ska behöva uppleva mobbning på sin arbetsplats. Vi har skolor i Sverige som lyckas bra i arbetet med att bygga trygga miljöer, men kunskapen har inte alltid spridits i skolsystemet. På regeringens uppdrag byggs nu långsiktiga nationella skolutvecklingsprogram upp. Det ska ge skolor möjlighet att lära av varandra i arbetet mot mobbning.
    Gemensamt respekterade ordningsregler kan spela stor roll för arbete mot såväl kränkningar som störande moment i undervisningen. Vi följer upp arbetet med ordningsregler för att kunna stärka råden och stödet till skolorna.
    Ohälsan drabbar tjejer och unga hbtq-personer hårdare. I de nationella skolutvecklingsprogrammen ges också stöd i arbetet med jämställd och normkritisk pedagogik. Elever ska ha samma utrymme oavsett kön och aldrig behöva bli osynliggjorda i lärsituationen.
  • Trygga elever har bättre chans att nå kunskapskraven, och det omvända gäller också. Kunskap ger trygghet. Elever som inte i tid får det stöd man behöver i lärandet, riskerar att få allt svårare att tillgodogöra sig undervisningen. Det bryter inte bara ner resultaten, utan också självförtroendet. Regeringens läsa-skriva-räkna-garanti ska ge elever rätt till stöd i tid och säkerställa att små hinder inte växer till stora problem. Mer specialpedagogik är bra för alla elever och särskilt betydelsefullt för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en annan grupp unga som i dag är överrepresenterad i ohälsan.

I slutändan handlar allt om lärarens tid med eleverna. Lärandet uppstår i relationen mellan lärare och elev, och när fler elever mår sämre blir det arbetet svårare. Vi bryter nu med nedskärningarna. Under förra regeringen skars nästan 10 000 medarbetare bort från skolan. Vi har anställt 13 000 pedagogiska medarbetare. Med stor och allvarlig lärarbrist betyder det mycket.

Sverige ska återbygga en stark skola som ger alla elever de kunskaper man behöver för livet. Skoldebatten måste handla om vilka kunskaper våra elever får med sig. För att stärka prestationerna måste vi stärka de som ska prestera. Eleverna måste våga tro på sig själva, klara att arbeta hårdare, och må bra i skolan. Skolan är den viktigaste investeringen i samhällsbygget.

DN Debatt. 17 augusti 2016

Debattartikel

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):
”Så ska skolan hantera den växande psykiska ohälsan”

Repliker

Camilla Waltersson Grönvall (M), skolpolitisk talesperson:
”Fridolin skuldbelägger felaktigt alliansen”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.