Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Så ska Sverige göra skillnad i säkerhetsrådet”

Utrikesminister Margot Wallström och FN-ambassadör Olof Skoog kramas i FN:s generalförsamling efter tisdagens omröstning om vilka länder som ska få en icke-permanent plats i säkerhetsrådet 2017-18.
Utrikesminister Margot Wallström och FN-ambassadör Olof Skoog kramas i FN:s generalförsamling efter tisdagens omröstning om vilka länder som ska få en icke-permanent plats i säkerhetsrådet 2017-18. Foto: Pontus Lundahl TT

Sverige inröstat. Platsen i FN:s säkerhetsråd är en stor seger för svensk utrikespolitik och svensk diplomati. Vi är förvissade om att det ligger i vårt intresse att som ett litet, öppet och omvärldsberoende land bidra till och slå vakt om den internationella ordning där FN och dess säkerhetsråd är kärnan, skriver utrikesminister Margot Wallström (S).

Sverige valdes in i FN:s säkerhetsråd. För ett halvår sen ansågs vi uträknade. I dag har vi en plats i säkerhetsrådet. Det är en stor seger för svensk utrikespolitik och svensk diplomati. För en regering som står för solidaritet och samarbete är säkerhetsrådsplatsen ett kvitto på att en global politik för hållbar fred och utveckling lönar sig. För FN innebär det att en av dess största bidragsgivare tar med sig engagemang och idéer men också krav på reformer och förändring, in i organisationens innersta rum.

Nu ska vi, under två år, ta vår del av det ansvar för internationell fred och säkerhet som ett medlemskap innebär. När vi den 1 januari 2017 tar plats vid det bord som kommit att bli en symbol för världspolitiken gör vi det dessutom som ordförandeland, samtidigt som FN:s nästa generalsekreterare tillträder.

Det är en stor seger för svensk utrikespolitik och svensk diplomati. 

Sveriges kandidatur drevs utifrån sakfrågor och med en tilltro till dialog och diplomati som verktyg. Fördjupade kontakter med många av världens länder har gett oss en bättre bild av hur dagens utmaningar uppfattas och upplevs, men också en grund för att föra fram vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och utveckling. Så ska Sverige arbeta också som medlem: lyssna till dem som berörs, försvara dem som behöver det och stå upp för det vi tror på.

Vi har en tydlig och ambitiös dagordning att utveckla i samråd med riksdagens partier och svenska organisationer, med andra rådsmedlemmar och det civila samhället som bärare av kunskap, med de länder som står på säkerhetsrådets dagordning och de som bidrar med personal till dess fredsinsatser:

Foto: DNSverige avser bidra till säkerhetsrådets huvuduppgift: att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det handlar om att föra en engagerad och initierad politik i de många frågor som står på rådets dagordning, men också om att ha beredskap att ta sig an nya kriser och konfliktorsaker. Rådet bestämmer mandaten för ett tjugofemtal fredsinsatser i så gott som alla världsdelar, antar sanktioner för att förhindra vapentillförsel till konflikter och ställer krav på nolltolerans för sexuella övergrepp begångna av fredsbevarare. Efter nordkoreanska provsprängningar, terroristattacker i Paris eller grymheter i Syrien vänder sig världen mot säkerhetsrådet, på samma sätt som den gör när fredsavtal sluts och behöver övervakas, såsom i Colombia. Framsteg följs ibland av låsningar, men det får aldrig tas till intäkt för att inte försöka. Besluten är bindande för samtliga 193 medlemsländer. Under de kommande två åren är det vår roll att bidra till att de blir så bra och effektiva som möjligt.

 

Foto: Konflikterna måste bli färre och freden mer hållbar. Förra årets hållbara utvecklingsmål och nya klimatavtal ingöt välbehövligt mod i det internationella samarbetet och stakade ut vägen mot en mer välmående värld. Nu behövs samma genombrott för arbetet för fred och säkerhet. FN måste samla sig för att på ett betydligt bättre sätt förebygga och hindra återfall i konflikter, inkludera kvinnor i fredsprocesser samt se sambanden mellan säkerhet, utveckling, klimat och jämställdhet. För Sverige är detta en självklar dagordning, som vi länge drivit och som vi tar med oss in i säkerhetsrådet. Förmågan att agera i tid måste skärpas och samarbetet med FN:s fredsbyggandekommission, där vi har ett djupt engagemang, måste förbättras. Världen har inte råd med något annat än att satsa på fred.

 

Foto: Mer öppenhet – som både mål och medel. Ökad transparens, representativitet och effektivitet är en målsättning för svensk FN-politik. Det var ett nyckelbudskap i vår kandidatur och blir en viktig dimension av vår tid som medlem. Vi vill se ett reformerat säkerhetsråd som begränsar användningen av vetot och som är lyhört för, och samarbetar med, andra utan att för den skull avsäga sig sitt ansvar. Också vårt eget arbetssätt ska präglas av transparens, på ett sätt som bidrar till både förankring och förtroende. Det behövs mer öppenhet, för att det är viktigt i sig, för att det bidrar till rådets legitimitet och, inte minst, för att vi tror att det gagnar resultatet.

 

Foto: Medlemskapet ska präglas av våra värderingar och principer. Svensk utrikespolitik vilar på en stadig grund av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och en bred syn på säkerhet och utveckling. Det ska också säkerhetsrådstiden göra.

 

Foto: Sverige har en utrikespolitik, som bedrivs på flera arenor: EU främst, men också i FN. Vår Mellanösternpolitik är en politik för en fredsprocess som leder till en tvåstatslösning och för ett slut på Daesh hänsynslösa härjanden. Vår Ukrainapolitik står fast i sin övertygelse om genomförande av Minsköverenskommelserna, respekten för den europeiska säkerhetsordningen och kritiken mot överträdelser av internationell rätt inklusive FN-stadgan. Vår Malipolitik tar sig uttryck i trupp i FN-insatsen Minusma och poliser i EU:s insats för träning av säkerhetsstyrkor. I dessa och andra konflikter och kriser verkar FN och EU sida vid sida. Sverige ska fortsätta att bidra till båda och vi ska stärka samarbetet dem emellan. Ett starkt FN mår bra av ett starkt EU – och vice versa. Det måste bli slut på den artificiella diskussionen om att det skulle handla om antingen eller.

Om sex månader inleder vi vårt säkerhetsrådsmedlemskap. Vi gör det i en tid då osäkerhet och otrygghet sliter i människor runt om i världen, och där behovet av att gemensamt bygga hållbar fred och motståndskraftiga samhällen är tydligare än någonsin. Vi gör det, eftersom vi är förvissade om att det ligger i vårt intresse att som ett litet, öppet och omvärldsberoende land bidra till och slå vakt om den internationella ordning där FN och dess säkerhetsråd är kärnan. Och vi gör det för att vi tror på att vi kan göra skillnad – genom vår politik, våra värderingar och vårt engagemang.

DN Debatt. 29 juni 2016
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.