Allt fler bakteriestammar utvecklar motståndskraft mot antibiotika och vanliga sjukdomar blir allt svårare att behandla. En orsak är vår överanvändning av antibiotika. Användningen driver utvecklingen av bakteriernas motståndskraft – resistensen – och hotar patientsäkerheten i hela vården. Vad hjälper en ny lever eller njure om patienten kort därpå avlider av en infektion orsakad av resistenta bakterier? Detta inträffade nyligen vid ett utbrott på en transplantationsavdelning i tyska Essen. Fem nytransplanterade patienter dog.

Under 2010 tecknade Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och staten en överenskommelse med syfte att öka patientsäkerheten. Under 2011 kan den maximalt ge landstingen 400 miljoner kronor. Ett av områdena var minskad användning av antibiotika. Nu finns de första resultaten från satsningen i en utvärdering av Smittskyddsinstitutet, SMI.

Fem landsting har redan under mätperioden 2010–2011 minskat antibiotikaförskrivningen: Stockholms läns landsting, Kronobergs landsting, landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna och Jämtlands läns landsting. De tre sistnämnda uppnådde antibiotikamålet för 2011 i patientsäkerhetsöverenskommelsen. Dessutom har samtliga landsting uppfyllt baskrav för att långsiktigt kunna arbeta för en förbättrad antibiotikaanvändning.

Minskningarna är ett tecken på att rätt insatser och gemensamma ansträngningar i landstingen kan få ned antibiotikaanvändningen på kort tid.

Men vi är inte nöjda än. Det långsiktiga målet är 250 antibiotikarecept per 1.000 invånare och år. I dag ligger riksgenomsnittet på 382 antibiotikarecept per 1.000 invånare och år, vilket betyder att nästan vart tredje antibiotikarecept måste bort. Det är ett djärvt mål, men vi är övertygade om att det går att uppnå. För att nå målen måste alla bidra.

Först och främst har den behandlande läkaren ett stort ansvar att bara skriva ut antibiotika när det behövs och att följa de rekommendationer som finns. Men det räcker inte att läkarna gör rätt. Ett förändrat förhållningssätt till antibiotika måste genomsyra hela hälso- och sjukvården. Det kan ge stor effekt om den högsta ledningen aktivt frågar efter resultat från arbetet med att minska överanvändningen av antibiotika och utvecklingen av resistens. Och sist, men inte minst viktigt, måste patienter och närståendes attityder till antibiotika förändras.

Vi tror att tiden är rätt för att förändra människors syn på antibiotika. I en mätning från Vårdbarometern 2010 svarade 78 procent av befolkningen att de kunde avstå från antibiotika, även till priset av några extra dagars sjuklighet, vilket tyder på att de flesta i dag är medvetna om farorna.

Antibiotika är ingen halstablett utan ett starkt läkemedel som ska användas på ett korrekt sätt. Det finns goda exempel på hur användningen kan minska. I Halland minskade utskrivningen av antibiotika till barn med 37 procent på tre år, utan att det gick att upptäcka några skillnader i barnens hälsa. En framgångsfaktor var bland annat en kampanj riktad till allmänheten och utbildningsmaterial till föräldrarna. Förskrivningsmönster kan också påverkas genom att landstingen ger snabb återkoppling till läkarna.

I dag finns dock stora regionala skillnader i hur antibiotika används. Under september 2011 skrev till exempel läkarna i Stockholm ut 36 procent fler antibiotikarecept per 1.000 invånare jämfört med Dalarna.

Resistenta bakterier känner inga nationsgränser och är i dag betydligt vanligare i de flesta andra länder jämfört med Sverige. Därför uppmanar vi hälso- och sjukvården att undersöka alla som nyligen vårdats utomlands som kommer i kontakt med svensk hälso- och sjukvård så att dessa patienter kan få rätt behandling och så att man minskar risken för smittspridning.

Sverige måste också fortsätta att arbeta med dessa frågor internationellt, för det gäller att globalt hushålla med de antibiotikapreparat som fortfarande fungerar. Utvecklingen av nya antibiotika har nämligen avstannat och för den typen av multiresistenta bakterier som orsakade dödsfall på transplantationsavdelningen i Tyskland ligger nya sorters antibiotika som bäst 5–10 år fram i tiden.

SKL och SMI arbetar med det gemensamma målet att stödja vården för att minska smittspridning och resistens. Här är några exempel:

• Vi stödjer vårdpersonal med kunskapsunderlag om hur vården kan hantera utbrott av resistenta bakterier och förebygga infektioner i vården.

• Vi har just inlett en gemensam nationell satsning som ska lyfta betydelsen av handhygien i vården Den baseras på Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktlinjer och innehåller bland annat verktyg för hur man skapar bestående rutiner för en god handhygien.

• En ny webbplats – www.antibiotikaellerinte.se – stödjer läkare och ger patienter och allmänhet kunskap om när det är bra att använda antibiotika och när det inte fungerar.

• SKL driver tillsammans med landstingen utvecklingen av ”Infektionsverktyget”: ett system kopplat till patientjournalen som gör att antibiotikaförskrivning och infektioner i vården kan följas i realtid.

• Tillsammans med landstingen utvecklar SMI ”Svebar”, ett övervakningssystem där resistens rapporteras löpande från landets laboratorier.

Det finns också mycket som den enskilde kan göra för att inte bruka antibiotika i onödan och minska smittspridningen. Här är tre enkla råd som alla tjänar på:

• Tvätta händerna. Det enskilt bästa sättet att förebygga smitta är att hålla händerna rena.

• Stanna hemma när du är sjuk för att inte smitta andra. När du är sjuk, tänk särskilt på att inte besöka anhöriga på sjukhus och äldreboenden.

• När du är på besök hos läkaren, tandläkaren eller veterinären, fråga om antibiotika behövs eller om det går att avvakta eftersom infektioner kan vara självläkande.

Antibiotika biter bara på bakterier och är helt verkningslös mot enkla infektioner orsakade av virus som snuva och hosta. De klarar kroppen av att läka på egen hand. Med detta enkla budskap och kunskapen om hygien och smittspridning kan vi tillsammans förebygga ökad antibiotikaresistens. Bara genom verksamma antibiotika kan vi bevara vår moderna, avancerade vård och behandla svåra infektioner i framtiden.

Johan Carlson, generaldirektör Smittskyddsinstitutet, SMI
Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg, Sveriges Kommuner och landsting, SKL