Uttrycket ”grov organiserad brottslighet” får de flesta att tänka på kriminella MC-gäng och stora, hotfulla män med västar. MC-gäng är ett stort problem, men grov organiserad brottslighet är mycket mer än så. Alla har inte samma behov av att synas och längtan att visa upp en avskräckande yta utan vill i stället smälta in i samhället.

Den värsta formen är när egna parallella strukturer byggs upp: egen lagstiftning, egen beskattningsrätt, egen rättsskipning med egen verkställighet av straff, och så vidare.

När vi ser sådana tendenser måste vi handla med stor kraft. I Södertälje ser vi sådana drag. Det är bakgrunden till att polisen i Stockholms län sedan ett par år satsar stora resurser för att bekämpa den grova och organiserade brottsligheten i Södertälje.

Många delar av svensk polis och flera andra myndigheter driver ett arbete vars intensitet och omfattning saknar svenskt motstycke i arbetet mot organiserad brottslighet. Vi möter en organiserad kriminalitet över hela brottsskalan: mord, mordförsök, mordbrand, utpressning, misshandel, narkotikasmuggling, flyktingsmuggling, pengatvätt, skattebrott och mycket annat.

• Hot mot tjänsteman och övergrepp i rättsak. Flera höga tjänstemän i kommunen har utsatts för allvarliga hot i samband med tillståndsprövningar för restauranger.

• För några år sedan besköts polishuset med automatvapen. Vid ungefär samma tid upptäckte poliser vid olika tillfällen att hjulmuttrarna på deras privata bilar hade skruvats loss.

• Utfärdade straffavgifter har avskrivits utan saklig grund. Flera myndigheter i Södertälje har i sitt granskande arbete valt att anlita personal utifrån för att de inte helt litat på sin egen personal.

En medveten taktik är att binda upp människor, att få en lojalitet också bland dem som inte vill se sig själva som kriminella. Ofta sker det genom ekonomiska bindningar enligt devisen att den som är satt i skuld är inte fri: lån till hus, bil eller till att starta företag. Krav på lojalitet byggs upp.

Väldigt stora penningsummor är i omlopp i Södertälje vid fastighets- och företagsköp. Det finns tillfällen då köparen velat betala med flera tiotals miljoner kronor i kontanter.

Men svarta pengar måste bli vita. Penningtvätt görs på många sätt. En väg är branscher som omsätter mycket pengar i kontanter: krogar, kaféer, nätpoker, fri­sörer, med flera.

Företag som drivs av kriminella ställer till stor skada. Skatter och avgifter betalas inte. Samhället förlorar många miljarder i intäkter och konkurrensen snedvrids naturligtvis och hederliga företagare kan tvingas lägga ned sin verksamhet.

I Södertälje kan vi se att den organiserade brottsligheten är uppbyggd som en triangel med tre nivåer.

I triangelns bas, nivå 3, finns de som misshandlar, säljer narkotika, mördar, eller vad som krävs av praktiskt arbete. Omskrivna ledaregestalter är oftast personer på den här nivån. De flesta finns i polisens register.

Nivå 2 i triangeln består av människor som underlättar den illegala verksamheten. Där kan principiellt finnas en kamrer på en bank, en offentlig tjänsteman, någon jurist och kanske rent av någon politiker. De finns sällan i brottsregistret..

I triangelns topp, nivå 1, sitter de som styr, planerar och hämtar hem de stora pengarna. De kommer aldrig i närkontakt med brotten utan har stort avstånd till morden, narkotikahandeln och annat som lägger basen för deras förmögenhet. De förekommer inte i polisens register.

Verksamheten är svår att tränga igenom. Det är än svårare när personerna också tillhör andra slutna kretsar, där lojaliteten är viktigast och problem löses internt. Många upplever sig inte som direkt kriminella, men kraven på lojalitet är starka.

En sluten krets kan lappa över en annan. Intressegrupper, föreningar och företag går ihop. Det är svårt att skilja det ena från det andra.

Den som inte rättar in sig kan råka illa ut. Äldre personer i triangelns bas, kräver att yngre ska utföra brotten, särskilt om det finns risk för att åka dit. Ett sätt att styra de unga är att binda upp dem ekonomiskt, vilket underlättas av en arbetsmarknad som är stängd för unga män som skolan inte klarat av. En ung man vägrade att utföra brott på order. Straffet blev tortyrliknande misshandel.

Polisen kan inte ensam lösa problemen i Södertälje. Därför bedrivs arbetet i mycket nära samarbete med andra myndigheter: Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan, med flera. Resultaten börjar bli synliga: För ett dubbelmord i somras sitter just nu åtta personer häktade för anstiftan och för medhjälp. Några har släppts i väntan på rättegång. För ett mordförsök dömdes två personer till fleråriga fängelsestraff. Människor är rädda för att prata med polisen. Enbart i dessa två ärenden har hittills hållits 1.160 förhör.

Boende berättar att det blivit märkbart lugnare, bland annat eftersom ett stort antal personer frihetsberövats. Men dessa personer på triangelns tredje nivå ersätts så småningom av andra om vi inte lyckas lagföra personerna längre upp i triangeln.

Vi är optimistiska om arbetet. Men för att nå en långsiktig trygghet i Södertälje krävs att de kriminella parallella strukturerna i samhället upphör och att personer i triangelns alla nivåer lagförs.

Då måste alla goda krafter delta, också företagare, privatpersoner och föreningar. Kommunala tjänstemän måste måna om rättssäkerhet och likabehandling, vid tillståndsgivningar och andra ärenden.

Enskilda människor kan göra mycket. Det viktigaste är att berätta vad man vet, att vittna om vad man sett, hört eller varit utsatt för. Men det finns mer: Att avstå från att nyttja svarta varor och tjänster. Begär kvitto. Undvik kontantbetalningar. Den svarta ekonomin förutsätter kontantbetalningar.

Lagstiftaren bör kanske överväga att, som i en del andra länder, införa en möjlighet att förverka egendom som uppstått genom kriminell verksamhet. Den som bor i palatsliknande hus med nästan ingen deklarerad inkomst, bör kunna avkrävas en rimlig förklaring till hur detta är möjligt.

Carin Götblad
länspolismästare i Stockholm