Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Så ska vi vända regeringens djupa misslyckande i skolan”

Skolpolitik utan forskningsstöd. Den nya Pisastudien visar att svensk skola blir alltmer ojämlik, samtidigt som de mest jämlika skolsystemen är de bästa. Vi vill ge mest resurser till de skolor som behöver dem bäst, krympa klasser och stoppa vinstjakten i skolan, skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan.

Den moderatledda regeringen hade goda ambitioner att höja resultaten i skolan, men deras misslyckande är fundamentalt. Den internationella kunskapsmätningen Pisa som presenterades på tisdagen visar att de svenska kunskapsresultaten har sjunkit dramatiskt i alla tre ämnesområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sverige ligger nu under OECD-genomsnittet i alla ämnen och Sverige har sämst kunskapsutveckling i hela OECD.

Nationell statistik ger samma bild. Andelen elever som inte når målen i grundskolan har ökat med 20 procent sedan 2006. När över 12.000 elever årligen lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper måste samhället sätta skolan främst. Vi förlorar just nu det som gör oss stolta över Sverige.

De sammanlagda resultaten i Pisa visar att den svenska skolan blir mer ojämlik. Klyftorna växer med resultatet att våra barn får allt mer ojämlika livschanser.

Regeringen har struntat i att göra vad som krävs för att vända de fallande skolresultaten, den växande ojämlikheten och för att stoppa vinstjakten i skolan. De har konsekvent prioriterat stora skattesänkningar framför nödvändiga investeringar i skolan. I bara den senaste budgeten lägger regeringen 20 gånger mer på skattesänkningar än på investeringar i skolan. Moderaterna har nu antagit en ny skattesänkaragenda på minst 35 miljarder, samtidigt som Folkpartiet vill fokusera på att sänka skatten för dem som tjänar över 49.300 kronor. De fortsätter att strunta i skolan.

Vi väljer en annan väg för Sverige. Vi vill skapa en kunskapsskola med höga resultat där varje barn får förutsättningar att lyckas och där det är ordning och reda i skolsystemet.

1 En kunskapsskola med mindre klasser och skickliga lärare. Skolan måste stärkas i grunden. Vi behöver investera så att stora klasser blir mindre de första åren i skolan. Från förskoleklass till och med årskurs tre ska antalet barn i stora klasser minska med upp till fem barn per klass. Det ger lärarna mer tid med varje elev – både de elever som behöver mer stöd för att nå målen i skolan och de som vill ha mer stimulans.

Forskningsläget visar att tidiga insatser har absolut störst effekt. Så snart behov och svårigheter upptäcks ska stöd sättas in. Därför ska vi anställa fler speciallärare och specialpedagoger i skolan och de ska ha fokus på eleverna i de första årskurserna. Då löser vi problem tidigt, som annars riskerar att växa sig stora.

En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Därför fokuserar vi särskilt på läsning. Vi föreslår att grundskolan ska få ett helt nytt mål: alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter senast i årskurs ett.

Vi har i dag en nationell lärarkris. Alltför få unga ser läraryrket som sitt drömyrke. Vi vill investera i lärarna, och genomföra en nationell samling för läraryrket – för att förbättra lärarnas löner, arbetsförhållanden och minska lärarnas administration. Vi vill göra det tillsammans med lärarna, rektorerna, huvudmännen och akademin – och gärna över blockgränserna, om fler partier vill dela ansvaret. Om vi inte vänder utvecklingen i läraryrket kommer vi aldrig vända utvecklingen i skolan.

2 En jämlik skola där varje barn kan lyckas. OECD har tydligt visat att de skolsystem i världen som presterar bäst också är de mest jämlika. Tyvärr spär regeringen på ojämlikheten i skolan genom att införa rutavdrag för läxläsning. Alla i samhället betalar – men bara de elever vars föräldrar har råd får läxhjälp. Ingen ska någonsin fråga efter dina föräldrars betalningsförmåga när du frågar om en krånglig skoluppgift. Alla elever ska ges möjlighet till läxhjälp – på skolan, fritids eller tillsammans med ideella organisationer.

Sverige är just nu det land där klyftorna växer allra snabbast enligt OECD. Det bidrar till en ökad ojämlikhet också i skolan. Den senaste statistiken visar också att 95 procent av eleverna med minst en högskoleutbildad förälder blev behöriga till gymnasieskolan. Motsvarande andel för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola respektive grundskola är bara 85 respektive 58 procent. Dina chanser att lyckas i skolan, och i livet, blir beroende av din bakgrund.

För att vända kunskapsutvecklingen i skolan vill vi därför öka jämlikheten i skolsystemet. Resurser till skolan måste fördelas efter behov. Staten behöver ta ett större ansvar för de skolor som har lägst resultat och tuffast förutsättningar och investera i utvecklingsprogram för dessa skolor.

3 Stoppa vinstjakten i skolan. Det måste bli ordning och reda i skolsystemet. Sverige och Chile har nu de enda skolsystemen i världen med oreglerade vinster. Det borde ha stoppats redan när den borgerliga regeringen införde systemet på 1990-talet, men det som inte gjordes då får göras nu.

Skolbolag ska inte kunna dra ned på undervisningens kvalitet i sin jakt på vinst. Kostnaderna för personal i skolan ska regleras mycket hårdare och ska inte kunna vara lägre i fristående skolor än i motsvarande kommunala. Det är också dags att införa en Lex JB som förhindrar att barnen drabbas av skolkonkurser och ge kommuner i uppdrag att stoppa överetablering av skolor. Allt detta slår fast en tydlig princip: Resurserna till skolan ska användas i skolan – för att ge våra barn kunskap.

Den moderatledda regeringen har utformat skolpolitiken utan hänsyn till forskningen och skolpolitiken har karaktäriserats av ogenomtänkta reformer. Med en socialdemokratiskt ledd regering kommer utbildningsdepartementet att utveckla den svenska skola i nära samarbete med de internationellt bästa forskarna. Vi kommer att inrätta ett skolpolitiskt forskningsråd.

En socialdemokratisk regering kommer att välja skolinvesteringar framför nya skattesänkningar. Genom att stärka hjärtat i det jämlika samhället kommer vi inte bara säkra framtidens kunskapsintensiva jobb och tillväxt – utan även bygga ett samhälle där våra barn och barnbarn kan bli de vuxna människor de vill vara.

Pisaundersökningen

• Genomförs vart tredje år sedan 2000.
• Mäter 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse i 65 länder, bland dem de 34 OECD-länderna.
• Sverige uppvisar den största resultatförsämringen av alla. Från att ha legat över genomsnittsresultatet 2000 ligger svenska elever nu långt under snittet på alla tre områden.
• Pisaundersökningen kan bland annat läsas via www.skolverket.se