På DN Debatt 26/4 ifrågasätter Uffe Ravnskov och medförfattare nyttan av kolesterolsänkande behandling för att förebygga hjärtsjukdom. Artikeln har orsakat stor oro bland patienter och allmänhet. Vi har därför funnit det angeläget att göra ett klargörande inlägg.

Ravnskovs artikel baseras väsentligen på en nyligen publicerad analys från det brittiska Cochrane-institutet. Cochrane-institutet har stor integritet och genomför mycket noggranna och kritiska analyser av olika behandllingsalternativ. Eftersom Ravnskov och medförfattare undviker att ta upp för dem obekväma resultat i Cochranestudien finns det anledning att redovisa huvudresultaten av denna analys.

Målsättningen med analysen var att sammanfatta alla studier av kolesterolsänkning med statiner (förstahandsläkemedel vid högt kolesterol) hos patienter utan tidigare känd hjärtsjukdom (så kallad primärprevention). Endast studier med god kvalitet är inkluderade och analysen är gjord på 14 studier med totalt 34.272 deltagare. Alla studier var kontrollerade med en statinbehandlad grupp och en placebobehandlad grupp. En sammanfattning av resultaten visar att:

• Dödligheten bland statinbehandlade minskade med 17 procent, minskningen i hjärtinfarkt (dödlig och icke dödlig) var 28 procent.

• Om all hjärt-kärlsjukdom kombinerades (hjärtinfarkt och stroke) minskade insjuknandet med 30 procent under statinbehandling.

• Minskningen i behov av by-passkirurgi eller ballongvidgning av hjärtats kranskärl var 34 procent. (Det rörde sig dock om ett fåtal ingrepp hos dessa tidigare hjärtfriska personer).

• I denna mycket omfattande analys kunde ingen ökad risk för cancer visas. Inte heller i övrigt kunde någon ökad frekvens av allvarliga biverkningar påvisas.

• Det fanns inga säkra skillnader mellan kvinnor och män vare sig gällande effekter på hjärt-kärlsjukdom eller biverkningar.

Cochranegruppen påpekar också svagheter i de 14 studier man analyserat. Man saknar en bra kostnadsanalys och få studier har genomfört en analys av hur behandlingen påverkar livskvaliteten. Man påpekar också andra svagheter i en del av studierna som gör att man rekommenderar en viss försiktighet vid tolkningen av data.

Cochraneforskarnas sammanfattning är att personer med förhöjd risk för hjärtsjukdom har klar nytta av behandling med statiner. Detta gäller till exempel personer med högt blodtryck eller diabetes. Försiktighet vid förskrivning av statiner bör iakttagas för personer som har låg risk för hjärtsjukdom, det.vill säga är fria från andra riskfaktorer. Inget stöd för allvarliga biverkningar finns, dock är effekterna på lång sikt (tiotals år) fortfarande okända.

Slutsatserna i Cochraneanalysen stämmer väl med de riktlinjer för behandling av kolesterol som gäller både i Sverige och med europeiska riktlinjer utgivna av en grupp professionella organisationer, bland dem Europeiska hjärtläkarföreningen. Studien ger inte anledning till omformulering eller revidering av dessa riktlinjer. Däremot bör vi även i fortsättningen följa upp långtidseffekterna och fortsätta forskningen kring statinernas effekter, inte minst hälsoekonomiska studier och studier av effekten på livskvalitet.

Stefan Agevall
professor, Oslo

Finn Bengtsson
professor, Linköping, riksdagsledamot

Göran Bondjers
professor, tidigare rektor vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap

Mai-Lis Hellenius
professor, Solna

Mats Eriksson
docent, Huddinge

Owe Johnson
docent, Umeå

Lena Jonasson
professor, Linköping

Jan Nilsson
professor, Malmö, ordförande i HjärtLungfondens vetenskapliga råd

Fredrik Nyström
professor, Linköping

Sven-Olof Olofsson
professor, Göteborg

Annika Rosengren
professor, Göteborg

Mats Rudling
professor, Huddinge

Lars Rydén
professor emeritus, Stockholm

Per Tornvall
docent, Solna

Lars Wallentin
professor, Upsala

Olle Wiklund
professor emeritus, Göteborg