Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Så vill vi göra Sverige till en klimatpolitisk föregångare”

Nya klimatmål nödvändiga. Sveriges handfallenhet inför klimatutmaningarna måste brytas. Med nya utsläppsmål och samordning inom politiken kan Sverige blir ett föregångsland redan 2020. Principen är enkel – priset höjs på det som hotar klimatet och intäkterna investeras i det som är hållbart. Alla våra förslag är finansierade fullt ut. Dessutom behövs en statlig klimatbudget och ett klimatdepartement som möjliggör helhetsgrepp och effektivare åtgärder, skriver Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson och Jens Holm.

År 2020 ska Sverige vara landet där vi har lyckats med utmaningen att både radikalt minska våra koldioxidutsläpp och skapa ett bättre samhälle med utbyggd välfärd och fler jobb. Från hela världen kommer politiker, forskare och företagare att besöka oss för att se hur vi gjorde det möjligt.

Att få ned våra egna utsläpp till en hållbar nivå innebär att vi tar vår del av ansvaret, men det är också det bästa sättet att påverka andra länder. Inte minst efter misslyckandet på FN:s klimatmöte i Durban krävs det nu länder som går före.

Men det är inte åt det håller Sverige rör sig i dag. Bara under 2010 ökade de svenska utsläppen av växthusgaser med hela 11 procent. Trots detta föreslår inte regeringen någon ny politik på klimatområdet, utan planerar tvärtom nedskärningar av miljö- och klimatbudgeten de närmaste åren. I den internationella miljörörelsens jämförelse av länders klimatpolitik har Sverige på några få år rasat från tionde till 34:e plats.

Denna handfallenhet inför klimatutmaningarna är nödvändig att bryta. Sverige behöver byggas om och klimatmålen höjas. Vänsterpartiet har förslagen för hur Sverige skyndsamt kan få ned utsläppen och samtidigt vara både en industrination och ett välfärdsland i framkant. Precis som på så många andra viktiga områden kan inte marknaden lösa problemen, utan det krävs politiska förslag och gemensamma lösningar för att gå framåt.

Vi vill att Sverige tar ansvar för situationen och skärper det svenska utsläppsmålet för 2020 till minst 45 procent, något som ska ske helt och hållet inom landet. Det är en nödvändig minskning som ska jämföras med regeringens målsättning att minska utsläppen i Sverige med 29 procent samt att köpa utsläppsrätter motsvarande 10 procentenheter. Vidare måste Sverige verka för att EU:s utsläppsmål skärps. På global nivå vill vi att Sverige ansluter sig till den progressiva rörelse av länder som vill begränsa temperaturhöjningen till max 1,5 grader.

De utsläppsrätter som Sverige i dag köper av andra länder har en mycket tveksam miljöeffekt, något som bland andra Riksrevisionen har kritiserat. Vi vill i stället se verkliga klimatinvesteringar i utvecklingsländerna. Det ska vara investeringar som bidrar till nya minskningar av utsläppen, inte sådant som skulle ha gjorts ändå. De ska inte heller användas för att nå vårt eget nationella klimatmål. För de kommande tre åren avsätter vi 4,5 miljarder kronor till detta nya klimatbistånd.

För minskade utsläpp i Sverige vill vi inrätta ett nytt investeringsprogram för klimatet riktat till kommuner, landsting och företag – Klimatprogrammet. Mellan 2012 och 2014 satsar vi tre miljarder kronor på detta, vilket kraftigt minskar utsläppen samtidigt som jobb skapas och ny teknik för export till utlandet främjas. Stödet ska bland annat kunna användas till utbyggnad av biogas, installation av fjärrvärme, övergång till biobränslen och energi­effektivisering.

En nödvändig del i klimatomställningen är att flytta över fler godstransporter från väg till järnväg. Även tågets persontransporter måste fungera bättre så att fler känner att tåget är det pålitliga och snabba transportmedel det ska vara. Järnvägskapaciteten behöver därför ut­ökas radikalt över hela landet. Det gör vi genom att de närmsta tre åren satsa drygt 17 miljarder kronor mer än regeringen på nyinvestering i järnväg, en investering som skapar i storleksordningen 17.000 jobb.

Vi föreslår ett klimatupprustningsprogram för hyresrätter där minst 40.000 lägenheter rustas per år. Det ger både en bättre boendemiljö för hundratusentals människor och minskade utsläpp. Även småhusen behöver anpassas vilket vi stödjer genom att rikta rotavdraget till energianpassning.

Ett viktigt sätt att få ned utsläppen är att främja klimatsmart konsumtion av livsmedel. Den svenska animaliekonsumtionen står för nästan lika stora utsläpp som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar och är därmed något man måste förhålla sig till. Vi vill därför att EU:s subventioner till köttproduktion avskaffas och vi vill satsa på mer vegetarisk mat i skolor och annan offentlig verksamhet.

Alla våra förslag är finansierade fullt ut. För att möjliggöra ytterligare viktiga steg i att bygga om Sverige vill vi jobba vidare med att se hur miljö- och klimatskatter ska utvecklas för att minska våra utsläpp. Intäkter därifrån ska gå till att finansiera investeringar i klimatomställningen. Principen är lika enkel som nödvändig – priset höjs på det som hotar klimatet och intäkterna investeras i det som är hållbart. Det blir en dubbel vinst för klimatet.

Ett av klimat- och miljöpolitikens största problem är att den har behandlats separat från den ekonomiska politiken. Regeringens skattepolitik är ett exempel på detta. Den prioriterar ökad privat konsumtion för dem som redan har det gott ställt, på bekostnad av den gemensamma välfärden. Samtidigt är det ett faktum att satsningar på offentlig konsumtion leder till mindre utsläpp än motsvarande satsningar på privat konsumtion.

Vänsterpartiets jämlikhetspolitik skulle göra att stora grupper fick det bättre ställt ekonomiskt medan däremot höginkomsttagare, den grupp som orsakar de största utsläppen, får stå tillbaka. Våra förslag om ökade resurser till vården, skolan, äldreomsorgen och övriga välfärden innebär därför att vi skapar ett samhälle som är bättre att leva i samtidigt som det också är bättre för klimatet.

Klimatomställningen kräver strategi och stor politisk handlingskraft. För att få ett målstyrt, effektivt och transparent klimatarbete bör det införas en statlig klimatbudget där alla klimatpolitiska satsningar och styrmedel samlas. En liknande modell har införts i Storbritannien med en bindande koldioxidbudget som bestämmer hur landets utsläpp av växthusgaser ska minska.

Vidare måste frågan få större tyngd på rege­ringsnivå. I dag ligger ansvaret för klimatpolitiken hos miljöministern som inte ansvarar för de områden där störst förändring behöver ske för att utsläppen ska minska, energisektorn och transporterna. Vi vill införa ett klimatdepartement som samlar alla de klimatpolitiska frågorna och möjliggör därigenom ett helhetsgrepp och effektivare åtgärder.

Situationen för vår planet är allvarlig men den går att göra något åt. För att det ska vara möjligt att bedriva en kraftfull klimatpolitik krävs det att den samtidigt är en politik för jämlikhet och fler jobb. Vänsterpartiet är det parti som har förslagen för detta. Vi är det nya klimatpartiet.

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

Ulla Andersson, finanspolitisk talesperson (V)

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)