Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Så vill vi reformera EU:s utsläppshandel”

Nu måste vi gå från ord till handling. Paris-avtalet måste följas upp med konkreta klimatåtgärder. Utan ambitiösare åtgärder från regeringar, näringsliv, städer, med flera kommer vi inte kunna nå målen, skriver artikelförfattarna.
Nu måste vi gå från ord till handling. Paris-avtalet måste följas upp med konkreta klimatåtgärder. Utan ambitiösare åtgärder från regeringar, näringsliv, städer, med flera kommer vi inte kunna nå målen, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

 Utsläppshandeln är EU:s viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser från industri- och energisektorn. Den pågående reformen ger oss en unik möjlighet att kraftigt förbättra systemet, skriver Åsa Romson (MP), Ibrahim Baylan (S), Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP).

Med det antagna klimatavtalet i Paris ljuder startsignalen för nya, starkare globala klimatåtgärder – ett otvetydigt budskap att världens ledare nu är redo att ta ett gemensamt grepp för att rädda klimatet.

Nu måste vi gå från ord till handling, så att avtalet också följs upp av konkreta klimatåtgärder. Utan ambitiösare åtgärder från regeringar, näringsliv, städer och andra viktiga aktörer i klimatomställningen så kommer vi inte kunna nå målen som nu lagts fast. Positivt är att alla länder nu för första gången i ett rättsligt bindande avtal binds till just det – att kontinuerligt stärka åtgärderna.

Sverige och EU har visat ledarskap inför Paris-mötet, men nu måste alla se vad ytterligare som går att göra. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Att ta täten i klimatomställningen är inte bara moraliskt rätt, det är också ekonomiskt smart. I Sverige behövs ett tydligt ramverk för bättre styrning och uppföljning av klimatpolitiken så att aktörer får långsiktiga spelregler och viktiga klimatmål kan uppnås.

För fortsatta svenska framgångar att minska utsläppen är det också viktigt att EU-regler ger Sverige goda möjligheter med effektiva styrmedel och verktyg.

Sverige är först ur startblocken men kommer inte i mål om inte EU springer snabbare. 2016 blir ett intensivt år för klimat- och energiarbetet inom EU där viktig lagstiftning om EU-ländernas egna klimatåtaganden och ett stärkt utsläppshandelssystem ska trappas upp.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är djupt engagerade i det arbete som nu pågår i Europaparlamentet och svenska regeringen har en offensiv position i Ministerrådet när nya regler för EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) förhandlas fram.

Utsläppshandeln är EU:s enskilt viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser från industri- och energisektorn. Systemet omfattar fler än 12 000 anläggningar som tillsammans står för närmare 45 procent av EU:s samlade utsläpp. Det handlar om riktig klimatpolitik, som minskar koldioxidutsläppen i praktiken om och när systemet fungerar. För detta krävs ett smart system som bidrar till både klimatomställningen och industriell utveckling. EU måste visa att vi på allvar är redo att investera i klimatet och framtiden. Ett väl fungerande EU ETS är en stark signal till omvärlden om att EU menar allvar med talet om att avskaffa kolberoendet.

 

I dagsläget finns det för många undantag i regelverket, vilket leder till att många företag slipper betala för sina utsläpp eller rent av kan tjäna pengar utan att göra miljömässiga effektiviseringar.

 

Det råder emellertid inget tvivel om att EU:s nuvarande system för handeln med utsläppsrätter måste förbättras på en rad olika punkter. Den pågående reformen av ETS är en unik möjlighet att kraftigt förbättra systemet. Därför kommer vi att driva följande krav:

1 ETS ska gynna klimatsmarta investeringar. Sverige är ett föregångsland inom klimatarbetet och många svenska företag gör ett proaktivt och bra klimatarbete. Men bättre stabilitet och långsiktiga regler på marknaden skulle möjliggöra ytterligare investeringar. Därför är det viktigt att systemet för utsläppshandeln blir tydligt och stabilt, så att fler företag vågar investera i grön innovation och klimatsmart teknik.

2 Inga gratis utsläpp i framtiden. Dagens metod med fri tilldelning av utsläppsrätter måste förändras. I dagsläget finns det för många undantag i regelverket, vilket leder till att många företag slipper betala för sina utsläpp eller rent av kan tjäna pengar utan att göra miljömässiga effektiviseringar. Det behövs en bättre modell för uträkning av tilldelandet av gratis utsläppsrätter till industrin, så att bara de producenter som är utsatta för verklig risk omfattas och att modellen för uträkning stämmer bättre med verklig produktion för företaget.

3 ETS-fonder ska gynna förnybar energi. De fonder som etableras för att stötta en omställning i östra EU behöver också tydligare riktlinjer för att stödja förnybar energi och energieffektivisering, för att undvika inlåsning i fossila energislag.

4 Höj ambitionerna för EU:s utsläppsmål. ETS är EU:s viktigaste verktyg för att nå målet att minska utsläppen med minst 40 procent till år 2030. Nya uppgifter visar att EU är på god väg att nå det målet i förtid. Enligt de senaste bedömningarna från organisationen Sandbag kommer utsläppen från industri- och energisektorn, som regleras genom ETS, vara 38 procent mindre redan år 2021, jämfört med nivåerna år 2005. Tidigare uppskattningar tyder på att EU också som helhet kommer nå långt över de åtaganden man har till 2020. Sammantaget innebär det att EU behöver skärpa sina klimat- och energiåtgärder om det ska finnas ett tilläckligt tryck för omställning. Den allt för låga prisbilden inom EU ETS är en tydlig signal om att EU kan göra mer. Om vi ska nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till betydligt under 2 grader och till att hålla 1,5 grad inom räckhåll så behövs en ny diskussion på europeisk nivå kring att skärpa klimat- och energipolitiken

5 Det internationella flyget och sjöfarten måste ta ansvar. Det internationella flygets och sjöfartens roll i utsläppsproblematiken måste tas på större allvar. Att avtalet i Paris inte särskilt omnämner utsläppen från flyg och sjöfart innebär att det blir ännu viktigare att överenskommelser inom de internationella sjöfarts- och flygorganisationerna. Diskussionerna där har hittills gått trögt.

Sammanfattningsvis handlar reformen av EU:s system för handeln med utsläppsrätter om att investera i framtiden. Vi behöver ett ambitiöst och tydligt regelverk för att skapa förutsättningarna för att nå våra långsiktiga klimatmål och möjliggöra en hållbar klimatomställning. Vi behöver en utsläppshandel som både förstår industrins villkor och samtidigt stimulerar industrin och energisektorn till nödvändig omställning. Systemet bör gynna dem som ligger i framkant vad gäller energieffektivisering och uppmuntra övriga till förbättring och utveckling snarare än att tilldela dem fler utsläppsrätter.

Vi tar nu krafttag gemensamt i Europaparlamentet och Ministerrådet för driva på i EU:s klimatarbete. EU måste leda vägen och visa att Sverige och Europa menar allvar med att minska klimatförändringarna.

DN Debatt. 5 januari 2016

Debattartikel
Åsa Romson (MP), Ibrahim Baylan (S), Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP):
”Så vill vi reformera EU:s utsläppshandel” 

Repliker
Christofer Fjellner (M), europaparlamentariker:
”Höga kostnader för klimatpolitiken inget självändamål”
Filip Johnsson, professor i Uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola:
”Utsläppshandeln inte hela förklaringen till minskningen” 
Slutreplik från Jytte Guteland (S) och Peter Eriksson (MP):
”Missledande om utsläppsminskningar”  

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.