"Skulle Gripen International uppdra åt BAE Systems att utnämna och hantera agenter å dess vägnar ska sådana utnämningar göras i enlighet med BAE Systems policy" (översättning till svenska).
Saab beslutade alltså medvetet att BAE:s
marknadsföring av svenska Gripen inte skulle omfattas av Saabs policy mot mutor, trots att BAE hade huvudansvaret för försäljningskampanjer och trots att Saab, enligt Sveriges Televisions dokument, skulle betala hälften av BAE:s kostnader för att anlita agenter. Dokumentet är daterat den 24 oktober 2003 och uppdaterades med exakt samma skrivning den 31 januari 2006. Beslutet är mycket uppseendeväckande, inte minst med tanke på att BAE enligt den brittiska polisen är misstänkt för mutbrott i en lång rad länder, däribland Saudiarabien, Tanzania, Tjeckien och Rumänien.
Folksam vill veta av Saabs ledning:
1. Varför beslutade Saab att BAE:s försök att sälja Gripen inte skulle omfattas av Saabs egen policy mot mutor?
Mutor undergräver inte bara demokratin, utan också marknadsekonomin. Ändå anger fyra av fem företagschefer i en undersökning utförd av Transparency International 2005 att korruption i affärsrelationer ger en komparativ fördel och bara hälften av de tillfrågade menar att en korruptionsskandal skadar ett företags rykte.
Sveriges Televisions "Uppdrag granskning" har i två program fokuserat på försäljningen av Gripen i Tjeckien. Detta har fått överåklagaren att inleda en förundersökning om misstänkt mutbrott. Dessutom pågår polisutredningar i både Tjeckien och Storbritannien.
I ett första skede skulle Gripen säljas direkt till Tjeckien. Marknadsföringen styrdes av BAE. USA anklagade upphandlingen för att vara riggad till Gripens fördel och det framfördes anklagelser om mutor. I december 2001 beslutade den tjeckiska regeringen att köpa 24 stycken Gripen av Saab/BAE, men regeringen mötte motstånd i parlamentet.
Enligt Sveriges Television använde BAE tre olika agenter vid försöket att sälja Gripen till Tjeckien.
En agent, österrikaren Alfons Mensdorff-Pouilly, hade ett avtal med BAE daterat den 5 november 1999, om att marknadsföra Gripen i Tjeckien. Det anges att Mensdorff, om affären gick i lås, skulle få fyra procent i provision. Det beräknade kontraktsvärdet var "upp till 1 miljard pund" - vilket skulle ha inneburit motsvarande 540 miljoner kronor i provision. Avtalet var, å Saabs vägnar, undertecknat av marknadschefen Lars-Göran Fasth. "Allt jag gjorde var sanktionerat uppifrån", säger han till "Uppdrag granskning".
En annan agent, Richard Hava, hade dels en öppen överenskommelse med BAE om att stötta Gripenkampanjen, dels ett hemligt avtal som skulle ha gett honom två procent i provision. I avtalet uppskattas det sannolika värdet av vapenkontraktet till 1,5 miljarder pund, vilket skulle ha inneburit cirka 400 miljoner kronor i provision. Den tredje agenten, Otto Jelinek, bekräftar att han arbetade åt BAE och enligt Sveriges Television har "Gripenkampanjen och Jelinek använt sig av en rad så kallade offshorebolag för att föra över pengar från BAE till Jelineks konton eller företag".
Johan Lehander, vd på Gripen International, sade först att provisionen till rådgivare kan uppgå till en eller några miljoner, men inte så mycket som tio miljoner. Men när han konfronterades med avtalen om provisioner i storleksordningen en halv miljard sade han att "så har man väl gjort bedömningen att det här var rimligt för den affären".
2. Kan Saabs vd Åke Svensson eller styrelseordförande Marcus Wallenberg garantera att det varken förekommit mutor eller mutförsök i samband med försöket att sälja Gripen till Tjeckien?
3. Vilka i Saabs ledning, utöver marknadschefen för Gripen, kände till BAE:s provisionsavtal och deras omfattning?
4. Är Saab berett att öppet redovisa för aktieägarna och allmänheten vad som hände i den här specifika affären och hur man hanterar frågor som rör korruption?
5. Är Saab berett att offentliggöra samtliga provisionsavtal och utbetalningar till agenter i försöken att sälja Gripen till Tjeckien?
I reportaget vittnade personer om att de dagarna inför den avgörande omröstningen i senaten, i slutet av maj 2002, erbjöds mutor för att säga ja till köpet av Gripen.
Senator Jitka Sietlova: "Jag blev kontaktad av en bekant, som meddelade mig att det skulle bli möjligt att få vissa fördelar om jag röstade för köpet av Gripen."
Presidenten i senaten, Premysl Sobotka: "Det var ett kort möte när jag var tilltalad av okända människor på gatan som sa att om jag röstade för, så är de villiga realisera vissa investeringar i min valregion."
En tredje viktig senator, Michael Zantovsky, fick ett erbjudande per telefon om cirka tio miljoner kronor till partikassan om det parti som han var gruppledare för inte röstade emot Gripen.
Uppgifterna om mutor bekräftades också av Tjeckiens dåvarande utrikesminister Jan Kavan, som sade till reportern att "det faktum att pengarna bytte ägare var, åtminstone i parlamentet, en hemlighet som många kände till". Kavan sade också att han,genom sina kontakter, skulle kunna påverka och förhala en eventuell polisutredning av Gripen-kampanjen i Tjeckien.
Den första Gripenaffären med Tjeckien stupade på mållinjen, då Tjeckien 2002 beslutade att inte köpa något stridsflygplan. Några år senare tecknade Sverige och Tjeckien ett leasingavtal avseende 14 Gripenplan ur det svenska flygvapnet. Det är gällande denna affär överåklagare Christer van der Kwast nyligen inlett en förundersökning.
"Uppdrag granskning" hänvisar till en rad dokument, "avtal, fakturor och utbetalningar", som visar att Alfons Mensdorff-Pouilly, genom företaget Valurex, var rådgivare åt BAE också i leasingaffären. Saabs representant Anders Frisén, kommersiellt ansvarig på Gripen International, ansåg enligt en promemoria från BAE att provisionen på fyra procent till Valurex var för hög. Förhandlingen följdes, enligt "Uppdrag granskning", av att det i stället tecknades ett avtal om en fast ersättning som berättigade Valurex till 81 miljoner kronor.
6. Hur förklarar Saab att man godkände ett avtal med en agent om utbetalning av 81 miljoner kronor i en affär där det enligt FMV "absolut inte" får förekomma några agenter.
7. Har BAE/Gripen International tecknat provisionsavtal också vid export av Gripen till Sydafrika, Ungern eller andra möjliga exportmarknader och vilka utbetalningar har i så fall skett i enlighet med dessa avtal?
8. Är Saab berett att uppmana samtliga personer som varit inblandade i Gripenkampanjerna att berätta hela sanningen inom ramen för den pågående polisutredningen?
"Vi betalar inte mutor", sade Saabs vd Åke Svensson till "Uppdrag granskning" och på frågan om det använts mutor i försäljning av Gripen svarade Erik Belfrage, styrelseledamot i Saab och rådgivare åt Peter Wallenberg, kategoriskt "nej, nej".
Efter det att Sveriges Televisions granskning sänts tystnade Saab. Det duger inte. Nu måste företaget ta sitt ansvar för både demokratin och marknadsekonomin och skyndsamt lägga alla fakta på bordet. Detta är viktigt inte bara för företagets goda rykte och framtida affärsmöjligheter, utan också för att visa att korruption är något som inte accepteras under några omständigheter.
CARINA LUNDBERG