Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Samma kvinnosyn i Sverige som bland talibanerna"

Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström: Ett samhälle där det finns prostitution når aldrig jämställda löner. Lika lön för lika arbete kan inte uppnås så länge vi har ett samhälle som säger att män har rätt till kvinnors kroppar. Grundläggande strukturer gör att vi i Sverige regelmässigt värderar kvinnor lägre än män. Det är en idé som vi har gemensamt med talibanerna. Normen är att mannen är överordnad kvinnan. Frågor om lönesättning och prostitution kan inte isoleras från varandra, skriver jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström.

Genomsnittslönen för män är 20 procent högre än för kvinnor. En liten del handlar om ren lönediskriminering. En betydligt större del beror på att vi regelmässigt värderar kvinnor lägre än män. Det är samma strukturer som säger att män har rätt till kvinnors kroppar. Ett samhälle där det finns prostitution når aldrig jämställda löner.

Idag går 4,2 miljoner svenskar till jobbet. Efter åtta timmar är det dags att gå hem. För männen alltså, inte för kvinnorna. I alla fall inte om de vill tjäna lika mycket som männen. Då får de lov att jobba ytterligare en och en halv timme.

Varför? Jo, för att mäns genomsnittslön är 20 procent högre än kvinnors.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är ett av de starkaste uttrycken för ett ojämställt samhälle. Mätt i reda pengar, i kronor och ören, ges kvinnor ett lägre värde än män. Det är ovärdigt ett samhälle som gör anspråk på att vara civiliserat och demokratiskt.

Från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 och framåt har det upprättats en mängd konventioner och överenskommelser som slår fast principen om lika lön för lika och likvärdigt arbete. Sedan 1992 finns ett uttryckligt förbud i den svenska jämställdhetslagen mot lönediskriminering.

Om man frågar kvinnor om de vill ha sämre betalt än män för lika eller likvärdigt arbete svarar de alltid nej. Om man frågar män om de vill har mer betalt än kvinnor för lika eller likvärdigt arbete svarar de också alltid nej.

Det förbryllande är att vi, trots internationella konventioner, trots svensk lagstiftning och en kompakt opinion inte har lyckats få bort de könsrelaterade löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Lönegapet mellan kvinnor och män består, år efter år.

I inledningen till FN:s snart 30 år gamla kvinnokonvention är de fördragsslutande staterna lösningen på spåret. De är bland annat ense om att "en ändring av mannens traditionella roll liksom av kvinnans roll inom samhället och familjen är nödvändig för att full jämställdhet mellan kvinnor och män skall uppnås".

Även om begreppet "roll" känns gammaldags så pekar ändå konventionen på att det krävs en revolutionerande förändring av de grundläggande strukturerna för att likalöneprincipen skall realiseras.

Vilka strukturer är det då vi talar om? Jo, det faktum att vi, här i Sverige, regelmässigt värderar kvinnor lägre än män. Att vårt samhälle vilar på idén att mannen är överordnad kvinnan, och att mannen är normen, kvinnan avvikelsen.

Det är en idé som vi har gemensam med talibanerna, och för den delen med större delen av världens befolkning.

I våras uppmanade jag det svenska fotbollslandslaget att stanna hemma från VM i Tyskland, som en manifestation mot den människohandel som befarades öka i samband med turneringen. En återkommande invändning var att detta var ett område som jag som jämställdhetsombudsman inte skulle lägga mig i. Det är, menar jag, ett alltför begränsat sätt att uppfatta jämställdhetsarbetet.

Det finns en väl omhuldad föreställning om att prostitution är en frivillig transaktion mellan två jämbördiga parter. Forskning och erfarenheter ger belägg för motsatsen: få kvinnor väljer att prostituera sig om de har andra alternativ.

Det finns män som prostituerar sig, det finns kvinnor som köper sex, det finns samkönad prostitution. Men den övervägande delen av prostitutionen utgörs av att män köper sex av kvinnor. I dessa könsköp återskapas den rådande maktordningen mellan könen, den norm som säger att det manliga är mer värt än det kvinnliga.

Denna maktordning är oförenlig med jämställdhet. I ett jämställt samhälle värderas kvinnors och mäns väsen, förmågor och arbeten likvärdigt. I ett jämställt samhälle får kvinnor och män lika lön för lika arbete. I ett jämställt samhälle betraktar inte män kvinnor som handelsvara.

Kön är en bärande organisationsprincip för vårt samhälle. Vad vi än gör, inom vilket område vi än verkar, kan vi ställa relevanta frågor om jämställdhet, om förhållandet mellan kvinnor och män. Frågor om lönesättning och prostitution kan inte isoleras från varandra.

I ett jämställt samhälle har kvinnor och män samma möjligheter till ekonomisk självständighet. Sverige 2006 befinner sig långt från det målet: kvinnors sammanlagda inkomster uppgår i genomsnitt till 70 procent av männens. Det beror delvis på att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män, men också på att kvinnor får mindre betalt för sitt arbete än män får.

Denna löneskillnad förklaras med att kvinnor arbetar inom andra sektorer och andra yrken än vad män gör. Det borde i sig inte leda till att kvinnor har lägre löner än män. Men det gör det, eftersom arbeten som kvinnor utför värderas lägre än arbeten som utförs av män. Om man räknar bort skillnader i lön som beror på utbildning, sektor, yrke och frånvaro från arbetet, krymper männens löneövertag till 7-8 procent.

En del av den resterande skillnaden beror på att män oftare än kvinnor har arbetsledande befattningar. Men här ingår även direkt lönediskriminering, alltså att en kvinna får mindre betalt än en man, trots att de utför arbete som är lika svårt.

Jämställdhetslagen förbjuder lönediskriminering som beror på kön. Den ställer också krav på att arbetsgivaren ska verka aktivt för jämställda löner. I höst har jämställdhetsombudsmannen inlett sin största granskningsinsats någonsin. Drygt 1 200 arbetsgivare med sammanlagt omkring en miljon arbetstagare ska visa att de lever upp till lagens krav.

Men jämställdhetslagen träffar bara en mindre del av de könsrelaterade löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det faktum att män har 20 procent högre lön än kvinnor beror till stor del på förhållanden som ligger utanför lagens räckvidd.

Det innebär inte att lagens krav på lönekartläggningar och korrigeringar av ojämställda löner är meningslös, tusentals människor, mestadels kvinnor, har fått sina löner korrigerade sedan lagen skärptes 2001. Men mer måste göras.

En underliggande tanke bakom jämställdhetslagen är att om vi kan nå jämställdhet i arbetslivet, så kommer det att påverka alla andra områden i samhället. Vi ser att det omvända förhållandet också råder. Det går inte att uppnå jämställda löner i ett i övrigt ojämställt samhälle.

Slutsatsen är given. För att förverkliga den självklara principen om lika lön för lika och likvärdigt arbete, krävs ett brett anlagt jämställdhetsarbete, som omfattar alla områden av samhället.
CLAES BORGSTRÖM

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.