DN Debatt

”Sämre hälsa senare i livet för dem som utsatts för våld”

Ny rapport. Kopplingen mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet är stark för både kvinnor och män. De som utsatts för allvarligt sexuellt våld uppgav oftare än andra symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet, skriver forskarna bakom ”Våld och hälsa”.

Var femte vuxen kvinna i Sverige och var tjugonde man har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Det visar en ny studie från Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, som i dag presenteras vid ett seminarium i riksdagen. I undersökningen framkommer också en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet.

Syftet med studien är att belysa kvinnors och mäns utsatthet för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld i ett livstidsperspektiv och samtidigt studera kopplingen mellan utsatthet och olika indikatorer på ohälsa. Våld är ett allvarligt samhällsproblem och även ett folkhälsoproblem. Det är angeläget att ha en aktuell kartläggning som grund för beslut om åtgärder för att motverka våldet och förbättra stödet till dem som har drabbats.
Svaren visar att våldet är utbrett i vårt samhälle, och även att kvinnor och män är utsatta för olika former av våld. Den bild som framkommit i tidigare forskning såväl i Sverige som internationellt bekräftades. Kvinnorna uppvisade betydligt högre andel utsatthet för allvarligt sexuellt och psykiskt våld, medan männen rapporterade högre utsatthet för allvarligt fysiskt våld. Kvinnor utsattes i betydligt högre grad för olika typer av våld från en partner, medan män vanligtvis blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld av en för dem okänd man.

Ytterligare några exempel ur rapporten:

• 13 procent av kvinnorna och 4 procent av männen hade erfarenheter av att mot sin vilja ha tvingats till samlag eller försök till detta innan de hade fyllt 18 år.

• Drygt en av tio kvinnor och en av hundra män hade efter sin 18-årsdag utsatts för allvarligt sexuellt våld i bemärkelsen med fysiskt våld påtvingat samlag eller liknande, inklusive försök och inklusive övergrepp då den utsatta befunnit sig i ett tillstånd utan möjlighet att försvara sig.

• 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen hade erfarenheter av upprepad utsatthet för fysiskt våld i sin barndom.

• I vuxen ålder hade 10 procent av kvinnorna och 15 procent av männen någon gång blivit utsatta för grövre fysiskt våld i termer av att ha blivit slagna med knytnäve eller föremål, sparkade eller utsatta för våld med vapen eller liknande

• En dryg fjärdedel av både kvinnor och män hade under sin barndom utsatts för upprepat psykiskt våld i termer av förnedring, kränkning, mobbning eller liknande.

• 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade under någon period i sitt vuxna liv levt med utsatthet för upprepat och systematiskt psykiskt våld som utövats av en aktuell eller tidigare partner.

Det är viktigt att notera att dessa siffror endast omfattar de allvarligaste formerna av våld. Om man även räknar in övrigt våld enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition, där exempelvis sexuella trakasserier ingår, blir andelen utsatta betydligt högre.

Studien visar på starka kopplingar mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa senare i livet både för kvinnor och för män. De som svarade att de utsatts för allvarligt sexuellt våld uppgav i betydligt högre, och i vissa fall flerfaldigt högre, utsträckning än andra symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende någon gång i livet. I den gruppen var det också flera gånger vanligare att uppge symtom som kan tyda på posttraumatiskt stressyndrom. Även kroppsliga symtom som till exempel huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär var vanligare bland dem som utsatts för sexuellt våld jämfört med dem som inte utsatts.

Ett annat påtagligt resultat var en tydlig koppling mellan utsatthet före 18 års ålder och utsatthet i vuxen ålder. Genomgående visar resultaten att såväl gruppen kvinnor som gruppen män som drabbats av allvarligt sexuellt våld under barndomen redovisade flera gånger högre andel utsatthet under vuxenlivet jämfört med dem som inte hade drabbats som barn. Mönstret var likartat för andra typer av våld. Utifrån de resultat som presenteras i denna rapport går det inte att bedöma i vilken utsträckning det är den tidiga utsattheten eller andra psykosociala omständigheter som orsakar ökad risk för senare utsatthet eller ohälsa. Men för att förhindra framtida lidande är det avgörande att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka när barn utsätts för våld.

Rapporten visar alltså att många i Sverige i dag lever sina liv med erfarenheter och minnen av våld. Vi har sökt skapa en övergripande bild av våldets omfattning, utveckling och karaktär som det framstår för dem som är drabbade. Det är ovärdigt en välfärdsstat som Sverige att barns, kvinnors och mäns mänskliga rättigheter inte efterlevs. Våldet är ett folkhälsoproblem och orsakar också betydande ekonomiska kostnader för samhället.

Ökad insikt om människors utsatthet för olika typer av våld är en förutsättning för att kunna åstadkomma en förändring. För politiker och myndighetsansvariga finns nu aktuella data som kan ligga till grund för att aktivt och handlingskraftigt motarbeta våldet. Prioriteringar av resurser till förebyggande, stödjande och behandlande insatser är nödvändiga, inte minst vad gäller barnens situation.

Det finns i dag en ökad medvetenhet på området, och även kunskap. Nu är det varje myndighets ansvar att omsätta denna kunskap i praktiken. Det är också varje medarbetares personliga och professionella ansvar att ha beredskap för att agera när de upptäcker att någon är drabbad. Grundläggande kunskap om våld måste vara en självklar del av yrkeskunskapen för alla som arbetar i sjukvården, socialtjänsten, skolan och i rättsväsendet.

Det är i vardagen som människor utsätts för våld, och det är i det dagliga arbetet som våldet måste upptäckas och stoppas.

Rapporten ”Våld och hälsa”

• ”Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa” presenteras i dag. Forskningsprojekt drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.
• Undersökningen riktades till 10.000 kvinnor och 10.000 män i åldern 18–74 år. Svarsfrekvensen var 52 procent. SCB har samlade in data under år 2012.
• Forskningsprojektet fortsätter nu att studera våld i nära relationer, våldsutsatthet bland äldre samt sexuella övergrepp mot barn och unga.