Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Sänk skatten på arbete och höj moms och miljöskatter”

Med höjd eller enhetligare moms ökas skatten på konsumtion. Barnfamiljer kan kompenseras med skattereduktioner och pensionärer med höjda bostadstillägg, skriver artikelförfattarna.
Med höjd eller enhetligare moms ökas skatten på konsumtion. Barnfamiljer kan kompenseras med skattereduktioner och pensionärer med höjda bostadstillägg, skriver artikelförfattarna. Foto: Hasse Holmberg TT

Stor skattereform behövs. Vi föreslår att värnskatten avskaffas, att den högsta marginalskatten sänks, att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs betydligt och att bolagsskatten sänks. För att finansiera sänkningarna kan momsen och miljöskatterna höjas, skriver Jan Björklund och Erik Ullenhag (FP).

Vi liberaler har till uppdrag att öka människors frihet och möjligheterna till social rörlighet. Det är därför olyckligt att Sveriges skattesystem motverkar just detta genom hög beskattning på arbete och företagande. Skattesystemets huvudsyfte är att finansiera de offentliga åtagandena, men i sin utformning bör det gynna strävsamhet, flit, ambition och risktagande. Idag motverkas istället det som bygger välstånd.

För Folkpartiet Liberalerna är de utgångspunkter för en skattereform vi här presenterar ett avgörande steg i vår idéutveckling för att nå vårt tidigare föreslagna sysselsättningsmål om 600.000 fler i jobb, en sysselsättningsgrad på 70 procent, år 2025.

Under lång tid har det varit rutin att varje år genomföra några mindre, ofta välmotiverade, förändringar i skatteteknik och skattesatser. Men det är hög tid att ta itu med det lapptäcke som hela vårt skattesystem har blivit och inom de närmaste åren ha ambitionen att genomföra en stor och bred skattereform för att gynna arbete och utbildning. Samtidigt kan vi möta klimat- och bostadskrisen.

Alliansregeringen tog itu med omfattande problem i det svenska skattesystemet som länge försakats. Sverige har inte längre världens högst beskattade låginkomsttagare och sektorer som tidigare med självklarhet sågs som svarta är i dag vita.

Istället har vi nu andra utmaningar. Den stora migrationen kräver omfattande reformer som öppnar upp arbetsmarknaden. Digitalisering och globalisering skapar ett omvandlingstryck som är ännu större än tidigare. Klimatkrisen är på allvar, den privata skuldsättningen oroväckande och rörligheten på bostadsmarknaden alldeles för låg.

Vi vill säkra resurser till vården, skolan och den sociala välfärden. Men vår lösning på välfärdens utmaningar kan inte vara att ständigt höja skatten – resurserna till välfärden måste i stället öka genom att vi får fler skattebetalare genom fler i arbete och fler arbetade timmar.

En bred skattereform måste också beröra bostadsbeskattningen. För att förebygga en prisbubbla och minska risken för ohållbar skuldsättning i hushållssektorn vill vi överväga stegvis avskaffade ränteavdrag och ett höjt tak för kommunal fastighetsavgift.

Dagens skattesystem möter inte morgondagens utmaningar och därför föreslår partistyrelsen i Folkpartiet Liberalerna inför landsmötet senare i november att Sverige bör genomföra en omfattande skattereform. Huvudprincipen i våra reformförslag är att växla beskattning från arbete till konsumtion.

Sänkta marginalskatter. För alldeles för många, inte minst inom de kvinnodominerade akademikeryrkena, lönar det sig inte att utbilda sig. En viktig anledning är att Sverige jämfört med nästan alla andra länder har höga marginalskatter redan vid medelhöga inkomster, vilket leder till att vi beskattar kvinnodominerade akademikeryrken hårdare än de flesta andra länder.

Sverige har också världens högsta marginalskatter på höga inkomster, vilket riskerar att leda till att vi skrämmer bort talanger och framgångsrika forskare, ingenjörer och entreprenörer. Utbildning, ansträngning och risktagande lönar sig inte tillräckligt bra i Sverige.

Sverige genomförde 1981 och 1990 två stora marginalskattesänkningar som sammantaget sänkte den högsta marginalskattesatsen från nivåer på över 85 procent ned till 50 procent. Sedan dess har Socialdemokraterna, både 1995 och 2015, åter höjt marginalskatterna, medan omvärlden har fortsatt att sänka dem.

Vi föreslår att värnskatten avskaffas, att den högsta marginalskatten sänks från dagens nivå kring 60 procent ned till en nivå där vi närmar oss genomsnittet i OECD, och att brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt över huvud taget höjs betydligt.

Sänkt skatt på lägre arbetsinkomster. Sänkt skatt på arbete är ett led i att bryta den svenska arbetslöshetens struktur med stora sysselsättningsproblem för unga med låg utbildning, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Höga arbetskraftskostnader håller särskilt tillbaka den del av tjänstesektorn som skulle kunna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden för dessa grupper. Den totala beskattningen på enklare jobb och lägre inkomster ska därför sjunka. Det kan handla både om lägre inkomstskatter, lägre arbetsgivargifter och utvidgade avdrag såsom rut.

Klyftan i beskattning mellan löntagare och pensionärer bör inte ökas. Därför bör skattesänkningar för arbetsinkomster för löntagare genomföras parallellt med sänkningar för pensionärer.

Sänkt skatt på företagande genom sänkt bolagsskatt. Bolagsskatten är central för svensk konkurrenskraft och tillväxten hos företag i vårt land. Den påverkar större företags vilja att investera eller att stanna kvar i Sverige och har därmed stor betydelse för jobben. Sverige har stegvis sänkt bolagsskattesatsen, men så har också våra konkurrentländer gjort. Medan vi i mitten av 1990-talet hade en bolagsskattesats som var tydligt lägre än medelnivån i EU och OECD är vår bolagsskattesats nu lika hög som snittet i vår omvärld. Bolagsskatten behöver därför fortsätta att sänkas.

För både jobbens skull och varje människas makt över sin egen inkomst vill vi liberaler ha ett så lågt skattetryck som möjligt. Samtidigt ser vi inte de kommande åren ett utrymme för ofinansierade skattesänkningar. Den skattereform vi vill se är därför fullt finansierad. För att åstadkomma centrala skattesänkningar är vi beredda att höja skattesatser på andra områden.

Generella konsumtionsskatter har mindre negativa effekter på BNP-nivå och sysselsättning än andra större typer av skatter. Vi menar därför att höjda konsumtionsskatter kan vara en viktig finansieringskälla i en samlad skattereform. Sådana kan åstadkommas genom att de olika momsnivåerna justeras uppåt något, eller genom att momsen görs mer enhetlig. Det kan då vara rimligt att på andra sätt förstärka ekonomin för de som måste konsumera mycket basvaror, till exempel att införa skattereduktioner för barnfamiljer och att höja bostadstillägg för pensionärer.

Klimatkrisen är på allvar och kräver att utsläpp beskattas högre. Det bör också finnas utrymme att höja miljöskatterna ytterligare, och se över dagens undantagsregler och bredda miljöskatterunderlaget. Bland de skattebaser som ska beskattas hårdare finns exempelvis miljöovänliga fordon och kemikalier.

En bred skattereform måste också beröra bostadsbeskattningen. För att förebygga en prisbubbla och minska risken för ohållbar skuldsättning i hushållssektorn vill vi överväga stegvis avskaffade ränteavdrag och ett höjt tak för kommunal fastighetsavgift. Samtidigt kan vi öka rörligheten och minska bostadsbristen genom att sänka flyttskatterna och liberalisera bostadsmarknaden.

Avgörande för att Sverige ska klara att stå fortsatt starkt är att regering och riksdag orkar genomföra nödvändiga reformer. Vi i Folkpartiet Liberalerna kommer inte väja för att genomföra de reformer som behövs för att Sverige ska fortsätta växa och att fler människor ska ha ett jobb att gå till.

Läs mer. DN Debatt
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.