Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Satsa på den tredje vägen i välfärden – idéburna bolag”

Ersta sjukhus hospiceklinik i Stockholm är en del av en ideell förening som på idéburen grund bedriver sjukvård och socialt arbete.
Ersta sjukhus hospiceklinik i Stockholm är en del av en ideell förening som på idéburen grund bedriver sjukvård och socialt arbete. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Förenklad debatt. Det finns ett tredje driftsalternativ i välfärden som kommit bort i debatten: idéburna företag. De berikar välfärden och visar att vinstuttag inte är nödvändiga incitament. Öka möjligheterna för idéburen vård och omsorg att konkurrera, skriver Lars Bryntesson, Lars Pettersson och Anders Wijkman.

Sedan flera år pågår en intensiv debatt om vinst i välfärden. De allra flesta har bibringats tron att det bara finns två alternativ att välja mellan – kommunal egen regi eller privata vinstdrivande företag. Men det finns en tredje möjlighet, som nästan aldrig nämns, i form av den sociala ekonomins idéburna företagande – en verksamhetsform som dessutom ges starkt förord av EU. Ett exempel är att den nya EU-lagstiftningen kring upphandling öppnar för kommunerna att införa en ”non profit”-variant av Lov, lagen om valfrihet.

Organisationer som Stadsmissionerna, HSB Omsorg, Stockholms sjukhem och Bräcke diakoni bedriver alla viktiga verksamheter. De bidrar till mångfald och engagemang och berikar välfärden med principer som de allra flesta medborgare gillar och respekterar. De behöver gå med överskott, annars skulle verksamheterna inte överleva, men överskotten återinvesteras i verksamheterna.

De idéburna organisationernas verksamhet – såsom äldreomsorg, missbruksvård, kvinnojourer och boenden med stöd – finansieras genom avtal och kontrakt med olika kommuner och landsting. Verksamheten bedrivs professionellt och ofta med ett komplement av frivilliginsatser. En internationell utblick visar att idéburna verksamheter ofta är mycket mer än bara ett alternativ till privata företag eller det offentliga. I många länder är sektorn en ledande leverantör av olika välfärdstjänster.

De idéburna organisationernas uppgift är att möta människors sociala och humanitära behov. De bedriver inte affärsverksamhet i egentlig mening, även om de omsätter betydande belopp. Drivkraften utgörs främst av en värdegrundad professionell hållning till de olika uppdragen. Utan idéburna företag skulle begrepp som mångfald och valmöjligheter bli innehållslösa. Verksamheterna växer och utvecklas men kunde vara långt mera omfattande om det fanns en sammanhållen politik inriktad på att stödja och uppmuntra idéburet företagande. En begränsande faktor i dag är regelverket för offentlig upphandling. De idéburna organisationerna har svårt att konkurrera. I en värld där lägsta pris ofta dominerar blir det svårt för upphandlarna att rätt värdera det mervärde som verksamheten innebär. Allt kan inte mätas i pengar.

Den idéburna verksamheten visar att privata vinstuttag inte är nödvändiga incitament för att sätta i gång och driva social verksamhet. Om så vore fallet skulle vi inte ha Psoriasisföreningarna, Ersta sjukhus, Röda korsets center för tortyrskadade, Hajdes bykollektiv eller Hyllie Parks äldreboenden.

Vi märker av ett växande intresse för den sociala ekonomin. Opinionsundersökningar visar på ett uttalat stöd för den idéburna sektorns verksamhet inom vård och omsorg – ja, även skola – inte minst för principen att överskott i verksamheten återinvesteras. Enligt Novus och SOM-institutet gäller detta oavsett kön, ålder, utbildningsnivå, bostadsort eller politiska sympatier. Men i debatten om vinst i välfärden har denna verksamhetsform kommit bort.

De politiska partierna tar allt oftare in formuleringar om civilsamhälle, social ekonomi och idéburna organisationer i sina program. Det gäller även i de nyss publicerade valmanifesten. Den tillträdande regeringen kommer att få besluta om nya upphandlingsregler och även att ta ställning till vilka krav som skall ställas på privata utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster.

Erfarenheten visar att både kommuner och landsting, oavsett politisk färg, söker efter nya och vidgade samverkansformer med idéburna organisationer. Örebro kommun och region Skåne kan stå som exempel för detta. Därtill visar en genomgång av ett antal utredningsdirektiv från regeringarna, både Persson och Reinfeldt, på en betydande samsyn kring önskemålet om en mångfald aktörer och varningar för ett fåtal dominerande privata företag.

Vår uppfattning är att det finns ett brett parlamentariskt stöd för att utveckla det idéburna företagandet. Vi förväntar oss att regeringen utnyttjar det utrymme som EU:s upphandlingsdirektiv ger till stöd för att uppmuntra den sociala ekonomin och det idéburna företagandet.

Nästa regering bör snarast inleda ett arbete med en handlingsplan för utvecklingen av idéburen vård och social omsorg. Vi föreslår att en sådan plan omfattar följande:

1. Förändringar i lagen om offentlig upphandling. Utforma upphandlingsvillkoren så att chanserna för idéburna och andra mindre företag ökar. Utnyttja möjligheten till reserverade kontrakt och att sluta partnerskap med idéburna organisationer. Utveckla modeller för att rätt värdera den idéburna sektorns bidrag.

2. Förslag för att öka tillgången till investeringskapital för idéburet företagande. Pågående utredningar om ägarprövning respektive ett stärkt och självständigt civilsamhälle kan här bidra.

3. Förslag till ökad forskning om det idéburna företagandet. Forskningen i dag belyser främst det vinstdrivande företagandet. Här behövs en breddning.

4. Ett skärpt uppdrag till SCB att utveckla statistik kring det civila samhället i enlighet med FN:s satelliträkenskapsmodell (International Classification of Non Profit Organisations).

5. Förslag till en näringspolitik som även omfattar stimulans av idéburet företagande i sina olika former (ideella föreningar, kooperativa företag, ekonomiska föreningar eller aktiebolag med non profit-klausul i sin bolagsordning). Vi ser ett stort behov av rådgivning, stöd och utbildning till enskilda, kommuner och organisationer i idéburet företagande.

6. Förslag till trepartssamtal mellan Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och de idéburna organisationerna om utvecklingen av den sociala ekonomins idéburna företagande inom välfärden.

Fokus bör ligga på hur kommuner, landsting och regioner kan använda sig av verksamhetsformen idéburet-offentligt partnerskap (IOP). IOP är relativt nytt och utnyttjas sällan. Kommuner väljer konkurrensupphandling som verktyg även i lägen där det inte finns någon konkurrens att vårda.

Vidare föreslår vi införandet av ett valfrihetssystem, som omfattar i första hand idéburna organisationer, vid val av aktörer inom vissa former av utbildning, vård och omsorg. Den nya EU-lagstiftningen öppnar för möjligheten att i vissa sammanhang ”undanta vinstsyftande företag”. Vi välkomnar en svensk ”non profit-Lov”.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.