Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Satsning på entreprenörer kan vända ekonomisk kris”

Ny rapport. Diskussionen om hur den ekonomiska krisen ska vändas har hittills handlat om traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik. Samtidigt har entreprenörskap och företagande, själva fundamentet för en fortsatt tillväxt, satts på undantag. Det är dags att satsa på en politik som kan dämpa svängningarna i ekonomin, skriver fem ekonomer.

Världen går 2013 in i sitt sjätte krisår. Grekland står på randen till en statsfinansiell bankrutt, andra länder brottas med skenande arbetslöshet, vikande efterfrågan, låg tillväxt och en försämrad statsfinansiell situation.

USA brottas med åtstramningar för att bekämpa budgetunderskottet och till och med Kinas tillväxttal viker neråt.

Diskussionen om hur den negativa trenden ska vändas har hittills fokuserat på traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik, i första hand räntesänkningar men också en expansiv finanspolitik. Konventionella räntesänkningar har följts av mindre konventionella där sedelpressarna fått trycka mera pengar, dock utan större effekter på sysselsättning och tillväxt.

Möjligheterna för penningpolitiken har urholkats samtidigt som en efterfrågestimulerande finanspolitik blockerats av svaga statsfinanser.

Själva fundamentet för en fortsatt uthållig tillväxt, nämligen entreprenörskap och företagande och de ekonomisk-politiska förutsättningar som styr dessa aktiviteter, sätts dock ständigt på undantag.

Nya och växande företag skapar arbetstillfällen, genomför investeringar och driver på konkurrens och förnyelse. Entreprenörskap bidrar ofta med tekniska genombrott och omvälvande innovationer. Det räcker med att nämna till exempel Apple, Ikea och Spotify för att illustrera vikten av entreprenören.

Som framkommit i bland annat OECD:s studier kan mellan 20 och 40 procent av produktivitetstillväxten förklaras av att nya företag kommer in på marknaden och gamla slås ut.

Frågan som ställs i 2012 års Swedish Economic Forum Report – som i dag lanseras av Entreprenörskapsforum – är hur entreprenörskapet påverkar, och påverkas av, konjunkturcykeln och i vilken mån det finns möjlighet att bedriva en kontracyklisk entreprenörskapspolitik. Är det en möjlig väg ut ur krisen nu när alla andra möjligheter prövats?

I rapporten visas att ett ökat entreprenörskap följs av en konjunkturuppgång omkring ett till två år senare: Ny teknik eller innovation leder till att företag konkurreras ut från marknaden, entreprenörskapet ökar och så småningom kan en konjunkturuppgång noteras.

När konjunkturen viker neråt minskar detta tillväxtorienterade entreprenörskap, ofta varaktigt, och i stället ökar det så kallade nödvändighetsbaserade entreprenörskapet. Tidigare anställda startar företag för att slippa arbetslöshet. Detta är en helt annan typ av nyföretagande jämfört med det som sker i konjunkturens uppgångsfas. I regel presterar den typen av företag betydligt sämre än de som startar för att testa en affärsidé.

De olika typerna av nyföretagande i konjunkturens faser, liksom tidsförskjutning i förhållande till konjunktursvängningarna, öppnar för en politik som kan dämpa svängningarna i ekonomin.

På kort sikt bör regeringen beakta följande:
• Öka finansieringsinsatser
vid nedgångsfaser i konjunkturen som riktas mot mindre företag. Tidigare forskning visar att innovativa, tillväxtorienterade företag med svag soliditet eller litet eget kapital drabbas särskilt hårt i en recession. Insatserna måste utgå från landets specifika förutsättningar och kan omfatta till exempel statliga lånegarantier eller riskkapitalinsatser i samarbete med privata aktörer. Höjda kapitaltäckningskrav bidrar knappast till att stärka en ekonomi på nedgång.
• Starka krafter leder till krav på ökade regleringar vid en kris. Behovet av att visa handlingskraft får inte överskugga problemen med att en ökad regleringsbörda hämmar företagandet. Det upplevda administrativa krånglet har en starkt hämmande effekt på entreprenörskap.
• Arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att incitament att söka sig till nya verksamheter, inklusive företagande, inte dämpas. En allt för generös ersättning innebär att individer riskerar hamna i arbetslöshet under lång tid.
• För det nödvändighetsbaserade entreprenörskapet kan ett tidsbegränsat och väl avvägt sysselsättningsstöd ha en positiv effekt, liksom kvalificerad rådgivning. Erfarenheterna skiljer sig dock mellan länder, vilket kan kopplas till professionaliteten i insatserna.
• Offentlig upphandling kan knappast användas som ett konjunkturreglerande instrument, det är dock viktigt att det ligger kvar på åtminstone oförändrad nivå.

Samtidigt visas i rapporten att entreprenörskapspolitikens effekt beror på hur starka entreprenöriella normer som etablerats. Är entreprenörskapet väl förankrat kan genomslaget för entreprenörskapspolitiken bli större. Att förändra en entreprenörsskapskultur tar lång tid; i forna Östtyskland är det samma regioner som var entreprenöriella 1925 som uppvisar det högsta entreprenörskapet i dag.

En politik för att skapa entreprenöriella normer kan ses som ett slags friskvård i förebyggande syfte, en regional entreprenörskapskultur är en viktig och ekonomiskt betydelsefull faktor för stabilitet. Bland åtgärder för att bygga långsiktiga entreprenöriella normer märks bland annat utbildningsinsatser för att belysa entreprenörskapets roll liksom entreprenöriella förebilder i utbildning, men också i andra (politiska) sammanhang.

Policyåtgärder som på kort sikt kan bidra till att dämpa effekterna av en konjunkturnedgång, det vill säga att göra entreprenörskapspolitiken kontracyklisk, är alltså fullt möjliga. De så kallade rut- och rotreformerna har sannolikt haft en konjunkturstabiliserande effekt, deras införande råkade sammanfalla med en nedgång i konjunkturen.

Den ekonomiska stabiliseringspolitiken är dock intellektuellt fastlåst i modeller som var nydanande för ett halvsekel sedan. Även om forskningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede är det dags att våga tänka utanför traditionella ramar och pröva nya konstruktiva policyåtgärder för att vända krisen.

Martin Andersson, professor Lunds universitet och Blekinge Tekniska Högskola
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH
Michael Fritsch, professor Friedrich Schiller University, Jena
Simon Parker, docent Richard Ivey School of Business, Western University
Roy Thurik, professor Erasmus School of Economics, Erasmus University

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.