Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sätt målet att en svensk ska landa på Mars på 2030-talet”

I dag den 9 december är det tio år sedan Christer Fuglesang sköts upp från Cape Canaveral i Florida och därmed blev Sveriges förste astronaut, skriver artikelförfattarna. Bilden tagen några dagar senare vid den internationella rymdstationen.
I dag den 9 december är det tio år sedan Christer Fuglesang sköts upp från Cape Canaveral i Florida och därmed blev Sveriges förste astronaut, skriver artikelförfattarna. Bilden tagen några dagar senare vid den internationella rymdstationen. Foto: AP

Tioårsjubileum i dag. Sverige behöver en tydlig riktning för rymdpolitiken, med en satsning på fler astronauter, rymdturism och ett mål att ta en svensk till Mars senast på 2030-talet. Vi ser en snabb utveckling och stark tillväxt på rymdområdet – om inte regeringen agerar nu riskerar vi missa chansen, skriver Christer Fuglesang med flera.

Mer privata pengar investerades i rymdbranschen förra året än de senaste femton åren tillsammans. Omsättningen har dubblats senaste tio åren. Dessutom pågår ett skifte där entreprenörer som Elon Musk tar roller som tidigare endast supermakterna hade. Sverige har goda möjligheter att ta del av denna tillväxt, men frågan är vad vi vill få ut av vår rymdpolitik. Nu är det tioårsjubileum av den förste svensken i rymden.

Sverige har bedrivit rymdverksamhet under lång tid. Bara några månader efter John F. Kennedys tal där han satte målet att ta människan till månen sköts den första raketen upp från Sverige. Rymdbasen Esrange i Kiruna fyllde nyss 50 år. I Kiruna har också det framstående Institutet för rymdfysik sitt huvudkontor. Vi har skickat upp flera satelliter. Sverige har en rymdlag sedan flera år tillbaka, vilket många länder saknar. Breda erfarenheter från årtionden tillbaka ger oss bra förutsättningar för framtiden, men svensk rymdpolitik behöver en tydligare riktning.

Marsresenären är troligen i högstadie- eller gymnasieålder. Se dig omkring på ungdomarna i ditt liv, det kan vara någon av dem som blir förste svensken på Mars. Går du själv i högstadiet eller gymnasiet? Då kan det vara du.

Detta lyftes fram av Riksrevisionen 2013, varefter den dåvarande regeringen tillsatte en rymdutredning med uppdrag att lägga grund för en rymdstrategi. Utredningen blev klar förra året och gav ett ordentligt underlag för en strategi, men sedan dess har inget hänt. Den nyligen presenterade forskningspropositionen nämner rymdforskning, men ger inga besked om det kommer en rymdstrategi. Sverige behöver en rymdstrategi och detta är några av de punkter vi vill ska ingå:

Flytta pengar till ESA:s program för bemannad rymdfart och ge Rymdstyrelsen i uppdrag att jobba för fler svenska astronauter. Det är prick tio år sedan Christer Fuglesang sköts upp från Cape Canaveral i Florida och därmed blev Sveriges förste astronaut. Han är också den hittills enda svenske astronauten. Svensk-amerikanska Jessica Meir har blivit uttagen till Nasa:s astronautprogram, men i övrigt kan det dröja innan någon svensk blir astronaut, om inte Sverige beslutar sig för att satsa. Vi vill ge Rymdstyrelsen i uppdrag att arbeta för fler svenska astronauter och omdirigera svenska pengar till programmet för bemannad rymdfart inom europeiska rymdmyndigheten, ESA.

Astronauter genomför viktig forskning i rymden, men kanske gör de störst nytta här på jorden. Inget inspirerar ungdomar till intresse för forskning, naturvetenskap och teknik mer än en astronaut. Rymden är en bra inkörsport för teknik- och ingenjörsstudier. Utbildningar som är en bristvara i arbetskraften.

Gör det möjligt för rymdturism och annan bemannad rymdfart från Sverige. Sedan Jurij Gagarin blev förste människa i rymden 1961 har bara 557 personer följt honom. Rymdturism kan förändra det. Resorna kan ske på olika sätt. Blue Origins raket kommer ta en handfull människor rakt upp i rymden, och sedan landa rätt ner. Virgin Galactic använder en flygplansliknande farkost som kan starta och landa på en vanlig flygplats. Sverige har en osedvanligt god chans att bli platsen för en av Europas rymdhamnar, men flera länder är intresserade. Inte minst Storbritannien jobbar mycket aktivt från regeringsnivå för att bli först och störst i Europa. I Sverige har Spaceport Sweden, ett utvecklingsbolag för kommersiell bemannad rymdfart, långt framskridna planer som arbetats fram med flera myndigheter och andra intressenter.

Inledningsvis kommer priserna för en rymdturistresa vara dyra och få ha råd, men efterhand kommer priserna sjunka och tusentals ha möjligheten att se jorden ovanifrån. Inte heller kommer alla resenärer vara turister. Inledningsvis kan forskare utgöra en rätt stor andel av de resande, som får en unik möjlighet att utföra experiment i tyngdlöshet.

Rymdturistföretagen ser sig nu omkring efter lämpliga platser. Norra Sverige med stora ytor, lite flygtrafik och naturupplevelser som norrsken är perfekt. Det som krävs nu är att staten visar intresse genom att ta fram ett tillståndsförfarande för bemannad rymdfart som privata företag kan söka. Det visar att Sverige menar allvar och kommer locka investeringar och jobb till Sverige. Vi vill därför ge detta uppdrag till Rymdstyrelsen.

Sätt upp en mål för svensk rymdpolitik att skicka en svensk till Mars på 2030-talet. Mänskligheten börjar samla sig för nästa jättekliv – bemannade resor till Mars. Nasa planerar sådana resor under 2030-talet. Elon Musks SpaceX vill ta sig dit redan på 2020-talet, med permanent skytteltrafik årtiondet efter, med målet att kolonisera planeten. Fler länder och företag kommer säkert ansluta sig till detta nya rymdrace.

Sverige borde ha som mål att skicka minst en svensk på någon av dessa Marsresor. Det kan ske genom att ESA blir partner i Nasa:s Marsprojekt, eller att vi helt enkelt köper en plats hos SpaceX eller annan aktör.

Det finns två huvudsakliga skäl till att mänskligheten borde åka till och även bosätta sig på Mars, ett defensivt och ett offensivt. Det defensiva är att vårt liv här på planeten jorden är skört. De senaste 450 miljoner åren har mellan 75 och 95 procent av allt liv utplånats vid fem olika tillfällen, med meteoren som dödade dinosaurierna som den mest kända. Det offensiva skälet är emellertid det viktigaste. Människan har alltid, och ska alltid, söka sig framåt. Vi har dödsföraktande gett oss ut över haven och utforskat nya kontinenter. Att åka till Mars blir det största äventyret i mänsklighetens historia. Det kommer inspirera miljontals människor världen över. Vi kommer behöva utveckla tiotusentals nya tekniker och metoder för att ta oss dit, vara där och komma hem igen. Det mesta av det kommer vi kunna använda på jorden också eller bidra till vårt liv i rymden. De första bilderna på jorden från rymden bidrog till att skapa och stärka den unga miljörörelsen.

En svensk till Mars är något vi kan samlas kring. Marsresenären är troligen i högstadie- eller gymnasieålder. Se dig omkring på ungdomarna i ditt liv, det kan vara någon av dem som blir förste svensken på Mars. Går du själv i högstadiet eller gymnasiet? Då kan det vara du.

Sverige behöver en tydlig riktning för rymdpolitiken, med en satsning på fler astronauter, rymdturism och ett mål att ta en svensk till Mars senast på 2030-talet. Vi ser en snabb utveckling och en stark tillväxt på rymdområdet – om inte regeringen agerar nu riskerar vi att missa chansen.

DN Debatt. 9 december 2016

Debattartikel

Jennifer Andersson, ordförande Astronomisk Ungdom; Christer Fuglesang, astronaut, adjungerad professor i rymdfysik, KTH; Karin Nilsdotter, vd, Spaceport Sweden, utvecklingsbolag för kommersiell bemannad rymdfart; Mathias Sundin (L), riksdagsledamot och Maria Weimer (L), riksdagsledamot:
”Sätt målet att en svensk ska landa på Mars på 2030-talet”

Repliker

Rymdminister Helene Hellmark Knutsson (S):
”Bättre rymdpolitik med fötterna på jorden” 

Slutreplik från fem debattörer:
”Rymdministerns vacklande visar på behovet av strategi” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.