Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Screening av lungcancer kan rädda 500 liv per år”

En patient lungröntgas i New Hampshire, USA. Med screening har dödsfallen i lungcancer i USA reducerats med en femtedel, skriver debattörerna.
En patient lungröntgas i New Hampshire, USA. Med screening har dödsfallen i lungcancer i USA reducerats med en femtedel, skriver debattörerna. Foto: Jim Cole/AP

Tidig diagnos avgörande. Lungcancer är den cancerform som dödar flest i Sverige. Med screening av lungcancer hos riskgrupper i USA har dödsfallen reducerats med 20 procent. Screening skulle årligen kunna rädda 500 liv i Sverige. Utred möjligheten, skriver representanter för cancerläkare och patienter.

Cancer är en folksjukdom som drabbar var tredje människa i Sverige. Många fler patienter botas i dag och lever med god livskvalitet. Sverige ligger på många sätt väl framme när det gäller cancervård. Samtidigt är kritiken mot vården ibland hård och berättigad, inte minst vad gäller tidig diagnostik och väntetider. Det finns även en bristande rättvisa mellan starkare och svagare patientgrupper. Vi vet i dag, bland annat från Socialstyrelsens studie ”Öppna jämförelser”, att det föreligger omotiverade skillnader i vården vad gäller överlevnad och behandling mellan olika landsting, olika sjukdomar och mellan socioekonomiska grupper.

Patienter drabbade av lungcancer kommer många gånger på undantag med långa väntetider och sen diagnos, vilket minskar möjligheten till bot. En bristande behandlingseffektivitet, förenad med att lungcancerpatienter själva anses vara orsaken till sin sjukdom, bidrar till att skapa en osäkerhet bland beslutsfattare och vårdprofession om hur denna grupp av medborgare på bästa sätt ska bemötas av samhället och vården. Lungcancerpatienter blir därför en svag röst i den allmänna debatten.

Lungcancer är den cancersjukdom som orsakar flest människors död i Sverige, nära tio patienter per dag i Sverige. Lungcancer ökar särskilt bland kvinnor: fler kvinnor dör numera i lungcancer än i bröstcancer i Sverige. Inom EU dör någon i lungcancer varannan minut. Globalt dör cirka 1 100.000 människor varje år i lungcancer.

Lungcancer drabbar huvudsakligen rökare, vilka framför allt finns bland socioekonomiskt svagare grupper. Dessvärre ser vi i dag även allt fler ungdomar och studenter som röker, särskilt synbart bland unga kvinnor. Och så länge inte ett totalt rökstopp införs i samhället, så länge EU fortsätter att stödja tobaksodlarna i Sydeuropa, kan man inte förvänta sig en nedgång i frekvensen av sjukdomen i framtiden. En ny trend är också att sjukdomen går ner i åldrarna och dessutom allt oftare upptäcks hos ickerökare eller människor som slutade röka för länge sedan.

Så vad kan göras för att rädda fler liv bland patienter med lungcancer?

En tidig diagnos är direkt avgörande. Då kan det finnas stora möjligheter till framgångsrik behandling och bot bland annat tack vare nya bättre behandlingsmetoder. De behandlingsmöjligheter som finns i dag för lungcancerpatienter med sen diagnos har dessvärre bara effekt på små grupper patienter. Mer än hälften av patienterna som diagnostiseras i tidig fas lever efter fem år, medan femårsöverlevnaden för den stora majoriteten med sen diagnos och avancerad sjukdom bara är fyra procent.

Möjligheten att upptäcka lungcancer tidigt har dock varit begränsad, eftersom sjukdomen sällan ger symtom förrän i avancerat stadium. För många är det mer eller mindre slumpen som fått avgöra om sjukdomen upptäcks tidigt; sjukdomen upptäcks i samband med undersökning av något annat, som efter en olycka eller donationsundersökning.

Screening för lungcancer har varit en kontroversiell fråga som ifrågasatts länge. Man har inte haft tillräckliga vetenskapliga bevis och metoderna har varit undermåliga för att ge säkra resultat. Men nu har pendeln svängt internationellt till följd av ny teknik och nya forskningsresultat.

Numera rekommenderas screening av lungcancer i USA till riskgrupper som rökare och tidigare rökare. Rekommendationen, som ges av The American Cancer Society och American Lung Association, baseras på en stor amerikansk undersökning (NLST) på mer än 50.000 individer.

Den nya tekniken innebär att screening ges med låg dos datortomografi vilken ger större känslighet för tumörer än traditionella undersökningar. Därmed har man kunnat reducera antalet dödsfall med 20 procent eftersom man upptäckt sjukdomen i tidigare stadium. Det är långt bättre resultat än någon av de medicinska åtgärder som vi i dag kan erbjuda våra cirka 3.700 nya lungcancerpatienter varje år i Sverige.

Screening av rökare och tidigare rökare skulle kunna rädda mellan 400–500 liv från att dö i lungcancer. Effekten är jämförbar med vad vi ser för andra i dag screenade sjukdomar. Mammografi av kvinnor beräknas rädda cirka 400 kvinnor i Sverige från att dö i bröstcancer; screening av tjocktarmscancer kan rädda cirka 500 liv per år; screening av livmoderhalscancer räddar 200 liv varje år. Skulle screening öka kostnaderna? Nej, kostnaden för att genomföra screening och efterföljande botande behandling är lägre än kostnaden för behandling av en patient drabbad av avancerad lungcancer, vilket sällan medger bot.

Ett totalt rökstopp i samhället skulle givetvis rädda fler liv. Men en kallelse till röntgen av lungorna skulle även stimulera fler att sluta röka. Screening av lungcancer skulle dessutom inte bara öka överlevnaden bland patienterna utan också bidra till att minska omotiverade skillnader (”orättvisor”) som vi ser i dag.

Vi föreslår därför att Socialstyrelsen, mot bakgrund om de nya rön och den nya teknik som föreligger, utreder förutsättningar för att införa screening av lungcancer i Sverige. Varför inte i formen av en klinisk studie på samma sätt som nu startar för tjocktarmscancer?