Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Segregerat elevurval lönsam affärsidé för fristående skolor”

Friskolor är kraftigt överrepresenterade bland de 100 svenska skolor med lägst lärartäthet. Men tack vare att eleverna har välutbildade föräldrar får de höga betyg. De miljoner skolorna sparar på lärarna kan gå till vinster och expansion, skriver Daniel Suhonen, Sten Svensson och Mats Wingborg på Katalys.

I en färsk undersökning har det fackliga idéinstitutet Katalys närstuderat de hundra skolor med lägst lärartäthet i Sverige. Friskolorna är kraftigt överrepresenterade bland dessa lärarglesa skolor. Det låter kanske inte särskilt märkvärdigt, men vad som är märkligt är att dessa skolor med låg lärartäthet presterar så bra resultat. Hur kan detta vara möjligt? Det svar vi finner är en mycket kraftig segregation. Friskolorna har elever vars föräldrar är mer högutbildade än genomsnittet och kan på så sätt medvetet dra ner lärartätheten och ändå uppnå goda resultat. Segregationen är således inte en negativ konsekvens av dagens marknadsstyrda friskolesystem, utan är en central affärsidé för friskoleföretagen.

Genom att systematiskt etablera sig i storstadsområden och högskoleorter, samt välja attraktiva lägen i städerna, liksom en pedagogisk inriktning som riktar sig till medelklassföräldrar: med självständigt arbete eller undervisning på engelska sorteras effektivt barn till föräldrar utan högre utbildning bort.

När vi undersökt de 100 grundskolor som satt betyg i årskurs 9 och som har den lägsta lärartätheten i Sverige fann vi några anslående resultat. De fristående skolorna är kraftigt överrepresenterade bland de skolor som har lägst lärartäthet. Sett till sin andel av antalet skolor i landet borde samtliga fristående skolor ha runt 28 skolor på listan – men de utgör hela 52 stycken. Av de hundra skolorna med lägst lärartäthet borde 16 vara drivna i aktiebolagsform, men i stället är de tre gånger så många – hela 45 stycken. 48 av skolorna är kommunala, vilket gör att kommunala skolor är klart underrepresenterade. De flesta av dessa ligger också i storstadsregionerna.

De vinstdrivande skolkoncernerna sticker ut betänkligt. 22 av skolorna på denna lista tillhör koncernen Kunskapsskolan. Detta företag har således nästan en fjärdedel av skolorna med lägst lärartäthet i Sverige. Därmed står de i särklass. Men även de andra stora skolkoncernerna utmärker sig negativt. Engelska skolan har nio skolor på listan, Vittra och Pysslingen har tre vardera. De största kommersiella skolkoncernerna utgör lejonparten – 37 av de 45 aktiebolagsskolorna på listan.

Lärartätheten är ett av de viktigaste kvalitetsmåtten på en skola. Låg lärartäthet innebär fler elever per undervisande lärare, större undervisningsgrupper och färre speciallärartimmar. Generellt sett är det svårare att få goda resultat ju lägre lärartäthet en skola har. Den genomsnittliga lärartäthet en på dessa 100 skolor ligger på 17,3 elever per lärare och det är fem elever fler per lärare jämfört med riksgenomsnittet på 12,1 för kommunala skolor och 12,4 för fristående. En normalstor skola med 350 elever har med en genomsnittlig lärartäthet cirka 28 lärare medan skolorna med låg lärartäthet har cirka 20. Åtta lärartjänsters skillnad innebär närmare 4 miljoner kronor per år i lägre kostnader för de skolor som har extra låg lärartäthet. Det är således mycket lönsamt att ha låg lärartäthet.

Trots denna låga lärartäthet presterar dessa skolor bra resultat. Orsaken är den starka segregationen. Eleverna på dessa 100 extremt lärarglesa skolor har välutbildade föräldrar och det är den faktor som har störst effekt på elevernas betyg. De kommunala skolorna i vår studie ligger lägst med 57 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning, aktiebolagen ligger mittemellan på 66 procent och ideella föreningar/stiftelser ligger högst med 74 procent elever med välutbildade föräldrar. Det ska jämföras med riksgenomsnittet för kommunala skolor som ligger på 53 procent och för fristående skolor på 66 procent. De välutbildade föräldrarna medför att eleverna på dessa skolor får bra betyg. I särklass högst genomsnittlig meritpoäng har aktiebolagsskolorna med 244 poäng, därefter kommer ideella föreningar/stiftelser med 233,8 poäng och sist de kommunala med 219,3 poäng. Det ska jämföras med riksgenomsnittet för fristående skolor som ligger på 231,4 och för kommunala på 209,7.

De stora skolkoncernerna som är med på listan över de hundra skolorna med lägst lärartäthet utmärks av:

○ Mycket låg lärartäthet

○ Samma andel föräldrar med eftergymnasial utbildning som de fristående skolorna har i genomsnitt.

○ Ett extremt högt betygsgenomsnitt.

Detta borde vara en omöjlig kombination. Men alla inblandade verkar nöjda. Eleverna och föräldrar är nöjda med de mycket höga betygen och ägarna är nöjda med den låga lärartätheten, en modell som innebär flera miljoner kronor lägre kostnader per år och skola. Aktiebolagsskolorna får i dag betalt för ett genomsnittligt elevurval men som vi visar har de ett positivt segregerat elevurval och drar ner lärartätheten. Det innebär att de får för mycket resurser i förhållande till vad de utför och det är de pengarna som går till vinster och expansion.

Förlorare på denna skolsegregation är skolsystemet i dess helhet. Skolbolagens positivt segregerade elevurval medför negativt segregerade kommunala skolor. Denna utveckling bidrar till att vi i dag ser en negativ resultatutveckling för den svenska skolan i dess helhet: i botten försvinner resurser när kommunala förortsskolor tappar elever (och skolpeng) till friskolor, i toppen läcker resurser som borde gå till utbildning ut som vinst.

Nu utreder den rödgröna regeringen hur vinsterna i välfärden och skolan ska stoppas. Då är det viktigt att ta med denna nya kunskap om mekanismerna som finns i dagens marknadsstyrda skolsystem. Segregationen och de fallande resultaten är inte en olycklig bugg i systemet som kan ändras med enkla regelförändringar utan ligger djupt inbyggt i systemet med fritt skolval, fri etableringsrätt och kommersiella skolaktiebolag. Sannolikt måste man göra stora förändringar i skolpengssystemet och det fria skolvalet för att åstadkomma kvalitativ förändring.

En bolags- och marknadsstyrd skola kan aldrig bli likvärdig. Det måste den rödgröna regeringen visa att man inser.

Bakgrund. Rapporten

Rapporten ”Färre lärare ger vinsten” publiceras av Katalys – institut för facklig idéutveckling. Den är en kvalitativ genomgång av de kommunala och fristående skolor i Sverige med lägst lärartäthet. Rapporten finns på katalys.org.

Statistiken i rapporten är hämtad från Skolverkets offentliga statistikdatabaser Siris och Välja skola.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.