Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Sekulär stat förutsättning för öppenhet och mångfald”

I en artikel på DN Debatt 29/5 redovisade vi hur riksdagspartierna och Fi hade svarat på ett antal frågor om religion och politik. Eli Göndör och Johan Eddebo har i var sin artikel 2/6 replikerat på den, skriver Humanisterna.

Göndör delar vår uppfattning att Svenska kyrkans skiljande från staten har blivit en halvmesyr eftersom kyrkan alltjämt styrs av en lag, stiftad av Sveriges riksdag. Han påstår att vi skulle ha hävdat att den ofullbordade skilsmässan leder till religiös påverkan på staten snarare än politisk påverkan på kyrkan. Men vad i själva verket frågade politikerna var just om det inte var dags att avskaffa lagen och låta Svenska kyrkan sköta sig själv. Precis som Göndör anser vi att det är fel att riksdagen i viktiga avseenden bestämmer de inre reglerna för Svenska kyrkan.

Såväl Göndör som Eddebo påstår att vi skulle ha hävdat att troende personer eller religiöst grundade tolkningar bör förhindras att delta i den politiska diskussionen. Det speglar mer deras fördomar om Humanisterna än vad vi skrev i vår artikel. Ingenting skulle i själva verket vara oss mer främmande. Vi är för religionsfrihet, yttrandefrihet och samvetsfrihet. Vi konstaterade till och med, utan att resa några invändningar mot det, att politiska partier och enskilda politiker i sin gärning kan inspireras av sin religiösa tro.

En annan sak är vilka argument som används i debatten i till exempel Sveriges riksdag eller i domstolar. Att där åberopa en viss guds vilja för den ena eller andra hållningen sker i dag praktiskt taget aldrig och det tycker vi är positivt. Det är rimligare att söka vad vi skulle vilja kalla mer rationella argument, som tar sin utgångspunkt i den verklighet vi lever i och kan påverka, och som i princip kan accepteras oavsett livsåskådning.

Eddebo menar vidare att det är omöjligt för staten att vara helt neutral i alla värderings­frågor. Den uppfattningen delar vi. Självfallet grundar sig en rad av de ställnings­taganden som staten gör på värderingar. De mänskliga rättigheterna, inklusive religions­friheten, är uttryck för detta. Vi menar självfallet inte att staten bör vara eller kan vara neutral i alla avseenden. Dock menar vi att staten bör vara neutral i förhållande till sådana livsåskådningar som kristendom, islam, sekulär humanism etc, dvs. de livsåskåd­ningar som handlar om verklighetens beskaffenhet och de värderingar som följer av detta. Vi menar givetvis inte att sekulär humanism i sig är neutral, men väl att en sekulär stat bör vara det.

Det finns skäl för den sekulära staten att så långt möjligt försöka skapa enighet om värderingar som är universella i meningen att det kan omfattas av olika livsåskådningar. Fullt ut är detta aldrig möjligt vilket vi också konstaterade. Den sekulära staten måste sätta gränser för vilka uttryck tron får ta sig. En principiellt viktig gräns är att en individs eller grupps tro inte får ta sig sådana uttryck att den tvångsmässigt begränsar andra individers frihet.

Den sekulära humanismen förespråkar inte, som Eddebo tycks tro, en sekulär stat för att begränsa religionsfriheten utan för att en sådan är en förutsättning för den öppenhet och mångfald som gör religions- och livsåskådningsfrihet möjlig.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.