Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sex av tio lärare överväger att lämna läraryrket”

Lärarkommission behövs. Den nationella lärarkrisen kräver omedelbara åtgärder. Lönerna måste höjas och arbetsbelastningen måste minska. Läraryrkets situation är inget särintresse. Det är ett grundläggande allmänintresse, skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Alla talar om den. Den nationella lärarkrisen. Dagens Nyheters egen omfattande skolgranskning har belyst många av de områden inom svensk skola som vittnar om krisen. I centrum för många granskningar står läraren. Sorgligt nog får lärarna ofta, i den allmänna debatten, ta stötarna när de i själva verket är en avgörande del av lösningen. Allt börjar med en bra lärare och därför börjar vägen till en skola i världsklass med lärarens situation.

Vi som vill skolans bästa balanserar ständigt på en slak lina. Å ena sidan måste utmaningarna lyftas fram. Å andra sidan kan beskrivningarna bidra till att fördjupa problemen. Hur ska läraryrkets attraktivitet öka om löpsedlar skriker om ett yrke i kris? Hur ska fler vilja söka sig till läraryrket när lärarfacket vittnar om låga löner och dålig arbetsmiljö?

Kritiken är berättigad, men när den nationella lärarkrisen har fått så starkt fäste är det orimligt att skjuta budbäraren.

I dag inleds Skolriksdagen och jag hoppas att politiker som besöker den diskuterar utmaningarna, men framför allt lösningarna. De måste ta kritiken mot sitt fögderi på allvar. När elevresultaten sjunker och Sverige tappar i internationella mätningar, måste orsakerna belysas. Skolan gagnas av att debatten nyanseras.

En ny undersökning, som Novus har gjort på uppdrag av Lärarförbundet, visar att föräldrar i stor utsträckning är nöjda med det egna barnets skola – men mer kritisk mot skolan generellt. Detta vittnar om hur viktiga lärarna är. När föräldrar känner att de har en bra kontakt med läraren som undervisar barnen, ökar uppskattningen av den specifika skolan.

Den nationella lärarkrisen är ingen svårlöst ekvation. Ska fler söka sig till läraryrket måste statusen öka. I dag är det endast 1,2 förstahandssökande per utbildningsplats. Om statusen i sin tur ska öka måste lönerna upp och arbetsbelastningen minska.

Lärarförbundet har låtit göra en rundringning till Sveriges lärosäten för att granska hur många lärare i grundskolans senare år som utexamineras i vår, i ämnena NO/teknik. Resultatet bekräftar att den nationella lärarkrisen redan är ett faktum: Hösten 2013 tillförs endast 25 nya NO/teknik-lärare samtidigt som många lärare försvinner ur skolan.

För två år sedan frågade Lärarförbundet lärare i vilken utsträckning de övervägt att lämna yrket. Då svarade fyra av tio att de övervägde detta. Nu har Novus på uppdrag av Lärarförbundet konstaterat att antalet har ökat till sex av tio.

Nu krävs omedelbara åtgärder och Lärarförbundet presenterar här sina förslag:

Från 1970 fram till början av 1990-talet, då staten överlämnade arbetsgivaransvaret för lärarna till kommunerna, sjönk lärarnas relativlöner som en sten. Nu ligger lärarlönerna på botten. Sverige har inte råd att kommuner och fristående skolor snålar med lärarnas löner eller att nationella politiker hellre talar om skolans huvudmannaskap än att bidra till en rejäl löneuppvärdering.

Utan statushöjning missar Sverige många av de mest begåvade unga som framtida lärare. Dessutom riskerar många tusen skickliga lärare som varje dag gör stordåd i skolan att lämna yrket.

• Staten måste bidra med ett rejält engångslyft för att komma till rätta med lärarnas lönemässiga snedsits. Kommunerna måste ta sitt ansvar för att varje år ge lärare mer än andra. Fristående skolor måste lämna den lönemässiga skamvrå som det innebär att generellt betala lärare sämre löner än kommunerna. Politiker på alla nivåer måste inse att lönen är och förblir det vassaste verktyget för att stoppa lärarkrisen.

Vid sidan av lönefrågan visar flera undersökningar samma sak: Lärarna är den yrkeskår som är mest stressad. Om lärare tvingas vara mer av allt, inte hinner förbereda undervisningen och har svårt att sova på nätterna påverkar detta eleverna. Därför måste alla insatser och arbetsuppgifter som inte leder till bättre kunskapsresultat ifrågasättas.

• Staten och huvudmännen måste fortsätta att rensa på lärares bord. Ta bort de skriftliga omdömena i hela grundskolan och låt bli att införa nya nationella prov. Och glöm tankarna på betyg från årskurs 3. Nu måste lärare få vara lärare.

Många tycker och tänker om skolan. Men det är läraren som spenderar en tredjedel av sin tid på lektioner, i direkt kontakt med eleverna. Lägg sedan till alla samtal och möten med eleverna och det är på gränsen till ovärdigt att försöka ta ifrån lärarna det faktum att de känner sina elevers styrkor och svagheter bäst. Sveriges lärare måste omedelbart få förtroendet att utveckla skolan och höja kvaliteten.

• Lärarna måste få större inflytande över vilka insatser som ska sättas in för elever som behöver extra stöd och därmed också större inflytande över hur resurserna används. Så kan skolan bli mer likvärdig.

Nu behövs samsyn och gemensamt ansvarstagande. Lärarförbundets förslag är att tillsätta en lärarkommission för att hitta framåtsyftande lösningar. Kommissionen bör bestå av lärare, politiker, forskare och näringsliv. Inte minst kan den bli viktig inför valet 2014 då vi vill att politikerna hellre debatterar lösningar än ältar vem som bär skulden – det tjänar ingen på.

I Sverige finns många skickliga lärare som varje dag gör skillnad för eleverna och bygger Sveriges framtid. Men lärarkåren har alltför länge tagits för given och läraryrket ligger inte längre på de ungas topplista.

Läraryrkets situation är inget särintresse. Det är ett grundläggande allmänintresse. Lärarna är förutsättningen för en ljusnande framtid för svensk skola och för eleverna. Förlorar vi lärarna, förlorar vi vägen till framgång.

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet