Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Sju av tio lärare får ingen fortbildning om främlingsfientlighet”

Skolan är central i arbetet för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i vårt samhälle. Men en ny lärarundersökning visar att det är vanligt med öppet främlingsfientliga åsikter i skolan och att lärare efterfrågar mer fortbildning i dessa frågor. Lärarna måste få stöd i att bemöta rasism och intolerans i klassrummen, skriver integrationsminister Erik Ullenhag och ordföranden i Lärarnas riksförbund Bo Jansson.

På senare tid har det rapporterats om rasistiska och främlingsfientliga attacker mot skolor och religiösa byggnader. Nazister marscherar på våra gator och deras aktiviteter har ökat under senare tid. Det är inte konstigt, men väl så oroande, att intoleransen också sprider sig i våra skolor.

I dagarna publiceras en undersökning om hur utbredd främlingsfientligheten är bland elever i skolan. Det är Lärarnas riksförbunds medlemstidning Skolvärlden som genomfört undersökningen och den visar att det finns en klar närvaro av främlingsfientliga åsikter i skolan och att lärare efterfrågar mer fortbildning och mer tydlighet från skolledningens sida för att bemöta intoleransen. Lite drygt hälften av de 1.200 lärare som besvarat enkäten uppger att det finns öppet främlingsfientliga elever på deras skola. Sex av tio lärare uppger att elever fört fram främlingsfientliga åsikter på deras lektionstid och sju av tio lärare uppger också att elever fört fram främlingsfientliga åsikter utanför lektionstid.

Allvarligt är att en tredjedel av lärarna som uppger att det förekommit främlingsfientliga åsikter också anser att skolan inte lyckats hantera och bemöta dessa åsikter. Och de lärare som anser att skolan inte lyckas bemöta främlingsfientligheten uppger också i större utsträckning att det inte finns en tillräcklig samsyn inom kollegiet och med skolledningen om hur främlingsfientlighet ska bemötas. Det vill säga, det finns ett samband mellan hur väl lärarna uppger att skolan lyckas med arbetet mot främlingsfientlighet och i vilken grad de anser att det finns en samsyn inom kollegiet och med skolledningen om hur arbetet bör bedrivas.

Detta samband återfinns också när lärarna får skatta i vilken grad de upplever att de själva har de förutsättningar som krävs för att kunna bemöta främlingsfientliga åsikter i undervisningen. De lärare som anser att de inte har tillräckliga förutsättningar för detta svarar också i högre grad att det inte finns en samsyn hur arbetet ska bedrivas på skolan. Undersökningen visar också att dessa lärare vill ha mer fortbildning på området och att de anser att deras huvudman och skolledning inte prioriterat detta alls eller i vissa fall fel.

Enligt läroplanen ska skolan bland annat aktivt verka för alla människors lika värde. Vidare anges att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det är därför allvarligt att undersökningen visar att sju av tio lärare inte fått någon fortbildning de senaste fem åren i hur man ska bemöta rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Och det är skolans huvudmän som bär det stora ansvaret för att lärarna får den fortbildning de efterfrågar och så väl behöver.

För att tillgodose en del av det omfattande behovet har regeringen nyligen gett Skolverket i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser i skolan om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Myndigheten ska på ett lättillgängligt sätt sammanställa information om det arbete som utförs av myndigheter, organisationer med flera i syfte att förmedla kunskap och sprida information om metoder i frågor om främlingsfientlighet och intolerans.

I uppdraget ingår också att Skolverket ska genomföra fortbildningar av skolpersonal i frågor om främlingsfientlighet och intolerans, liksom att utarbeta material till stöd i frågor om främlingsfientlighet och intolerans. Myndigheten ska också genomföra regionala seminarier för att sprida kunskap om det material som tagits fram samt hur detta kan användas.

Fler aktörer måste bidra. Lärarnas Riksförbund genomför till exempel en rad insatser för att stötta lärare i deras fortbildning. Långt över tusen lärare har deltagit och arbetet kommer att fortsätta. Genom en särskild satsning från regeringens sida har också Svenska kommittén mot antisemitism genomfört framgångsrika utbildningsinsatser mot antisemitism och islamofobi i Malmö. Det finns också exempel på kommuner, exempelvis Kungälvs kommun, som tar frågorna på stort allvar och som bedriver ett långsiktigt arbete i skolorna. Men det är rimligt att staten tar det övergripande huvudansvaret för den omfattande fortbildningsinsatsen, något som Skolverket nu ska arbeta med.

Skolans roll i arbetet mot främlingsfientlighet och intolerans kan inte nog understrykas. Lärare måste kunna bemöta rasismen och intoleransen i klassrummen. Och det behövs mer än temadagar. Det krävs ett långsiktigt arbete som inkluderar hela skolpersonalen. Det räcker inte med en engagerad samhällskunskapslärare. Främlingsfientliga uppfattningar som står i strid med principen om allas lika värde utgör ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som vår demokrati bygger på. Varje ny generation måste vinnas för idén om alla människors lika värde och därför måste alla skolor ha kunskapen och verktygen för att bemöta främlingsfientligheten.