Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Sju förslag för att stärka de osynligas rättigheter”

DN:s serie om de osynliga har bland annat handlat om dem som städar våra matvaru­affärer för en lön på cirka 8 000 kronor per månad.
DN:s serie om de osynliga har bland annat handlat om dem som städar våra matvaru­affärer för en lön på cirka 8 000 kronor per månad. Foto: Roger Turesson

Bättre skydd behövs. 2008 års regler för arbetskraftsinvandring skyddar inte migrantarbetare från att bli utnyttjade. Regeringen måste se över systemet. ­Bättre ­information till migranterna, bindande arbetserbjudande och grundläggande ­rättsskydd är tre viktiga punkter, skriver migrationsforskaren Lisa Pelling.

DN:s artikelserie om de osynliga är ett skakande och viktigt reportage om Sveriges migrantarbetare, vårt samhälles kanske mest utsatta invånare. Några av de migrantarbetare som porträtteras i reportagen har varken sökt asyl eller arbetstillstånd. Flera har emellertid kommit till Sverige genom det system för arbetskraftsinvandring som infördes i december 2008. Syftet med de nya reglerna från 2008 var att göra det möjligt för svenska arbetsgivare att möta brist på arbetskraft genom att rekrytera arbetstagare från länder utanför EU och EES.

Efter drygt sex år med de nya reglerna kan vi dra åtminstone tre slutsatser.

För det första har en stor andel av arbetskraftsinvandringen skett inom yrkesområden där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige. Enligt Migrationsverkets statistik har drygt 40 procent av arbetstillstånden mellan 2009 och 2014 gällt arbete utan krav på särskild yrkesutbildning. Förra året var det fler arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige för att utföra lågkvalificerade restaurangjobb (sammanlagt 1 030 tillstånd 2014) än för att arbeta inom olika ingenjörsyrken (sammanlagt 937 tillstånd 2014). Inom de flesta av de yrken som inte kräver särskild yrkesutbildning finns det enligt Arbetsförmedlingens bedömning inte någon brist på arbetskraft i Sverige. Tvärtom: inom dessa områden är det ofta är hård konkurrens om jobben.

För det andra är det nästan uteslutande inom yrken där det inte råder brist på arbetskraft i Sverige som arbetskraftsinvandrare utnyttjats. Det handlar framför allt om branscherna städ, hotell- och restaurang, service, bygg, bemanning, handel, jord- och skogsbruk och bilverkstad.

IT-specialister, ingenjörer och läkare som arbetskraftsinvandrar till Sverige besitter ofta unik och efterfrågad kompetens. De har tillgång till alternativa arbetsgivare på en global arbetsmarknad, och har därmed helt andra möjligheter att förhandla till sig rimliga löner och vettiga villkor än människor som konkurrerar om jobben i branscher där det råder överskott på arbetskraft.

För det tredje är det uppenbart att det system för arbetskraftsinvandring som infördes 2008 inte är klarar av skydda arbetskraftsinvandrare inom överskottsyrken från att bli utnyttjade.

Socialdemokraterna gick till val på att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. I det arbetet borde åtgärder för att förhindra utnyttjande av migrantarbetare vara prioriterat. En del förbättringar kan åstadkommas genom resurser och tydliga uppdrag till myndigheter som Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljö­verket. Andra åtgärder kräver att regeringen kan samla en majoritet i riksdagen för lagändringar, och därmed att Allianspartierna inser att systemet de sjösatte 2008 inte klarat mötet med verkligheten, och måste reformeras.

1 Rättvisande information innan avresa. Presumtiva arbetskraftsinvandrare måste ha tillgång till tillförlitlig information om villkoren för att arbeta i Sverige innan de tar beslutet att migrera. De mest utsatta arbetskraftsinvandrarna är de som skuldsatt sig för att kunna ta sig till Sverige, och som sedan på plats upptäcker att lönen inte räcker för att betala tillbaka skulderna. Enligt dagens regler måste ett arbetserbjudande innehålla information, lön, arbetstider och försäkringsvillkor. Dessutom ska det innehålla information om huruvida arbetsgivaren tecknat kollektivavtal eller inte, samt ett fackligt yttrande över villkoren. Arbetserbjudandet är detaljerat, men den viktigaste informationen saknas: erbjudandet är inte juridiskt bindande.

2 Juridiskt bindande arbetserbjudande. ­Införandet av någon form av juridiskt bindande anställningsavtal skulle minska arbetskraftsinvandrares informationsunderläge. Människor som kommer till Sverige för att arbeta måste kunna lita på att de villkor de erbjuds innan avresa också är de villkor de kommer att ha på plats i Sverige.

3 Certifiering av rekryterare. Arbetskrafts­migranters utsatthet förstärks av att de ofta måste betala stora summor pengar till olika typer av förmedlare och rekryterare. Sverige kan ge ett viktigt stöd till den internationella certifiering av rekryterare, International Recruitment Integrity System (IRIS) som just nu håller på att utvecklas.

4 Större möjlighet att byta arbetsgivare. Enligt nuvarande lagstiftning är arbetstillståndet knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slag av arbete under de första två åren. Först efter två år kan arbetstagaren byta arbetsgivare, men tillståndet fortsätter att vara knutet till ett visst slag av arbete.

5 Utökad möjlighet till permanenta uppehållstillstånd. Utsattheten förstärks av den osäkerhet som finns kopplad till att arbetskraftsmigranter under de första fyra åren i Sverige har tillfälliga uppehållstillstånd. Ett arbetstillstånd får utfärdas för högst två år i taget, och för att få ansöka om permanent uppehållstillstånd krävs att arbetskraftsinvandraren har haft arbetstillstånd i Sverige under fyra år. Migrantarbetare med tillfälliga tillstånd vågar sällan vända sig till polis eller andra myndigheter för att rapportera övergrepp och utnyttjande, eftersom de vet att de kan förlora tillståndet och utvisas.

6 Rätt till rättvisa. Även migranter som saknar uppehållstillstånd måste ha tillgång till grundläggande skydd från det svenska rättsystemet. De måste ha rätt och konkret möjlighet att anmäla övergrepp som våldtäkter och tvångsarbete utan att riskera utvisning.

7 Skärpta sociala krav i offentlig upphandling och huvudentreprenörsansvar. Ett övergrepp som beskrivs i reportageserien begicks på en skola, av en arbetsgivare som finansierar sin verksamhet med skattepengar. Kommuner, landsting och staten måste som upphandlare ta ansvar för att de människor som utför arbete på uppdrag av det offentliga har värdiga löner och vettiga arbetsvillkor. Privata huvudentreprenörer, som ICA Maxi i Nacka och i Solna som städas av arbetskraftsinvandrare från Mongoliet som jobbar till slavlöner, måste ha ansvar för att underentreprenörer följer lagar och regler. Här har Sveriges arbetsgivarorganisationer ett stort ansvar. Seriösa arbetsgivare ska inte behöva konkurrera med företag som utnyttjar människor.

I slutet av grumliga kedjor av underentreprenörer finns ofta rättslösa migrantarbetare, som tvingas utföra de farligaste, tyngsta och smutsigaste jobben. De är i dag alldeles för ofta osynliga. DN:s reportage har lyft upp dem i ljuset. Nu ser vi dem. Nu måste vi agera.

Läs mer. Fler debattinlägg på DN Debatt

• ”Gör Sverige till ­föregångsland med skarpare lagar mot kemikalier i vardagen”. Ställ högre krav på tillverkarna, förbjud bisfenol A i fler produkter, och skärp EU:s kemikalielag­stiftning, skriver ­Centerpartiet och Naturskyddsföreningen på DN Debatt i dag.

• ”Sverige måste ta ansvar för hela sin klimatpåverkan”. Det är dags att ­Sverige går före i utvecklingen och lägger till ett konsumtionsperspektiv, där alla utsläpp räknas in, skrev 21 svenska organisationer bakom Klimatmålsinitiativet den 1 juni.

• ”Kunskap måste gå före ideologi och populism”. För att öka trycket på ­politikerna och se till att så faktiskt sker startar vi nu det partipolitiskt oberoende ­Nätverket för evidensbaserad policy, skrev 18 forskare och aktivister den 31 maj.

• Fler debattinläggDN:s debattsida

Läs mer. De osynliga

• DN:s artikelserie De osynliga skildrar migranterna som utnyttjas på en hänsynslös arbetsmarknad. Till artiklarna

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.