Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

"Sjukvården hotar bli nästa krishärd i svensk välfärd"

Foto: Leif R Jansson/TT

Ny mätning. Samtidigt som Sverige halkar efter i internationella hälsojämförelser prioriterar de svenska väljarna sjukvården mycket högt. Men dessa larmsignaler märks inte bland politikerna. Svensk sjukvård riskerar att om tio år drabbas av en motsvarighet till skolans katastrofala Pisarapport, skriver Anders Blanck på LIF.

Svensk sjukvård halkar efter i internationella jämförelser. Samtidigt anger 75 procent av svenska folket att sjukvården är en av de viktigaste frågorna. Men osäkerheten inför supervalåret är stor. Hela 48 procent vet inte vilket parti de tycker har de bästa idéerna för svensk sjukvård. Frågan är om slaget om de osäkra väljarna kommer att handla om sjukvården.

Nyligen släpptes mätningen Euro Health Consumer Index, vilken ger en god bild av EU-ländernas sjukvård, sett ur patienternas perspektiv. Sverige backar från 6:e till 11:e plats sedan mätningen förra året. Samtidigt har utvecklingen av medellivslängden i Sverige varit sämre än i flera andra länder vilket medfört att Sverige under 20 år halkat ner från plats 4 till plats 8 i OECD-statistiken. Detta är en negativ utveckling som rimmar dåligt med vår självbild av att alltid vara i topp vid internationella jämförelser.

Trots alarmerande trender hamnar inte sjukvårdsfrågan i rampljuset för den politiska debatten. Om inte frågan seriöst diskuteras i samhället riskerar vi att om kanske 10 eller 15 år få en motsvarighet till Pisarapporten i knät som visar att svensk sjukvård sjunkit under OECD-snittet. Varför då inte ta de negativa trenderna på allvar och börja diskutera hur kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet kan förbättras inom sjukvården?

Väljarna har noterat de negativa rapporterna och tagit dem till sig. Det visar den senaste opinionsundersökningen från vårdfrågan.nu, som LIF, de forskande läkemedelsföretagen, genomfört tillsammans med Novus. När svenska folket får frågan vilka politiska frågor de tycker är viktigast anger 75 procent sjukvården, följt av skolan med 70 procent och jobben med 64 procent. Väljarna är tydliga med vilka frågor som avgör vilket parti de väljer den 14 september. Men vilket parti som får deras röst råder det stor osäkerhet om. Hela 48 procent av väljarna vet inte vilket parti de anser har de bästa idéerna för sjukvården. Siffrorna ger en tydlig signal till partierna att ta sig an frågan och återkomma till väljarna med tydligare svar på vad de vill med sjukvården.

Väljarna är även tydliga med vilka som har makt över frågan då 83 procent anser att det är politikerna som kan påverka sjukvården. Frågan är om svenska folkets röst och viljeinriktning påverkar vilka frågor som lyfts upp i kommande politiska debatter.

Efter att ha lyssnat till partiledardebatten den 15 januari kan vi konstatera att sjukvårdsfrågan nedprioriteras av Sveriges partiledare. Specifika sjukvårdsfrågor diskuterades i mindre än tio minuter av de totala 258 minuternas debatt. Inkluderar vi alla sammanhang där sjukvården var en del av en bredare diskussion når vi upp till drygt 20 minuter. Vi kan anta att 75 procent av väljarna är besvikna och förväntar sig att sjukvårdsfrågan ska diskuteras mer framöver.

Trots denna nedprioritering talar mycket för att sjukvården kan bli den fråga som sätter tonen i valrörelsen, inte minst med tanke på att flera tunga namn som socialminister Göran Hägglund och den tidigare chefen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och landsting Göran Stiernstedt samt riksdagsledamöter från olika partier uttryckt att den nuvarande modellen med självständiga landsting leder till ojämlikheter inom sjukvården. Men även om röster höjs från beslutsfattarna är det oftast driftsformen som diskuteras. Undersökningen visar att svenska folket hellre vill ha en diskussion om innehållet, och 76 procent anger att politikerna bör fokusera på sjukvårdens tillgänglighet. Vidare har röster inifrån sjukvården under det gångna året vittnat om stress och tung administrativ börda, vilket uppmärksammas av svenska folket - 68 procent anger att politikerna bör fokusera på personalens arbetsvillkor. Vidare anger 56 procent att fokus bör ligga på läkemedel och behandlingskvalitet, vilket också tyder på att sjukvårdens innehåll bör vara politikernas primära fokus, om svenska folket får bestämma.

Driftsformen då? Är inte svenska folket intresserade av beslutsfattarnas hjärtefråga i sjukvårdsdebatten? Endast 25 procent anger att politikerna bör fokusera på den frågan. Dessa siffror visar att väljarna vill att sjukvårdsdebatten ska handla om kvalitet, tillgänglighet och bemötande, inte om driftsform.

Vår undersökning vårdfrågan.nu har dessutom visat en tydlig klyfta mellan å ena sidan sjukvårdens beslutsfattare – politiker och administratörer – och å andra sidan både allmänhet och sjukvårdspersonal i bilden av sjukvården. I en tidigare undersökning (andra kvartalet 2013) var beslutsfattarna påfallande mer positiva i synen på om svensk sjukvård var i världsklass, både i dag och hur de trodde att den kommer att vara om fem år. I det femåriga framtidsperspektivet var beslutsfattarna optimistiska i mer än dubbelt så stor utsträckning som både allmänhet och sjukvårdspersonal.

Det här är bekymmersamt för politikerna. Oavsett vad faktiska undersökningar om vårdkvalitet visar är allmänhetens förtroende för vårdens kvalitet i dag och i framtiden betydligt lägre än politikernas. Detta kan växa till en verklig förtroendeklyfta, och en sådan klyfta gynnar varken sjukvården i sig eller politiska partier som strävar efter att förbättra vårdens kvalitet.

Signalerna är tydliga och exemplen är många. Partierna måste förtydliga sina ställningstaganden för att få de osäkra väljarnas röster.

En vård i toppklass kräver verkligt patientinflytande inom alla delar av sjukvården, och vårdens ersättningssystem måste premiera kvalitet, deltagande i klinisk forskning, kompetensutveckling för personalen och användning av moderna metoder. En jämlik vård förutsätter att nationella behandlingsmål fastställs, att resultat redovisas öppet och att de som presterar på en för låg nivå måste vidta åtgärder och förbättra sig.

Sjukvården bör diskuteras flitigt under supervalåret 2014 och det finns ett stort utrymme för politiska initiativ.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.