Afghanistan

”Ska väst återigen lämna Afghanistan vind för våg?”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Afghanistan på egna ben. Om den Natoledda Isaf-styrkan – där Sverige ingår – snabbt och okontrollerat drar tillbaka trupperna riskerar västländerna att upprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen lämnade Afghanistan, och 2001 när dåvarande taliban­regeringen störtades. Båda gångerna lämnades landet vind för våg och ett maktvakuum uppstod. Hur ska ett nytt inbördeskrig undvikas och hur ska till exempel kvinnors rättigheter säkerställas i ett kommande fredsavtal med talibanerna? Det är dags att vi börjar diskutera de här frågorna, skriver fyra FOI-analytiker.

Afghanistan på egna ben. Om den Natoledda Isaf-styrkan – där Sverige ingår – snabbt och okontrollerat drar tillbaka trupperna riskerar västländerna att upprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen lämnade Afghanistan, och 2001 när dåvarande taliban­regeringen störtades. Båda gångerna lämnades landet vind för våg och ett maktvakuum uppstod. Hur ska ett nytt inbördeskrig undvikas och hur ska till exempel kvinnors rättigheter säkerställas i ett kommande fredsavtal med talibanerna? Det är dags att vi börjar diskutera de här frågorna, skriver fyra FOI-analytiker.

2014 ska den internationella militära insatsen i Afghanistan vara avslutad. Den Natoledda styrkan, International Security Assistance Force (Isaf), som Sverige deltar i, ska under de knappa två år som är kvar successivt överlämna ansvaret för säkerheten till det egna landets armé. Men vad händer sedan?

Om Isaf:s tillbakadragande sker snabbt och okontrollerat, där alla deltagande nationer rusar mot utgången, finns det en risk för att det på nytt uppstår ett maktvakuum i Afghanistan. Därmed riskerar vi att återupprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen drog tillbaka sina styrkor, och 2001 när dåvarande talibanregeringen störtades. Vid båda dessa tillfällen lämnade västländerna Afghanistan vind för våg. Ett maktvakuum uppstod som gjorde att inbördeskriget kunde få ny näring. Ett aktivt engagemang från västländernas sida hade kunnat förhindra en sådan utveckling.

Annons:

Om inte samma misstag ska begås ytterligare en gång måste Isaf-länderna lämna något bestående efter sig: en fredsuppgörelse med talibanerna och ett fortsatt stöd till den afghanska staten, kanske till och med ett fortsatt militärt stöd.

Hur ser då förutsättningarna för fred ut? Fred är möjligt, men ett antal politiska frågor måste få svar.

Det finns flera orsaker till att en fredsuppgörelse med talibanerna är nödvändig. En av de viktigaste är att talibanerna, som visserligen inte är starka nog att ta över hela landet som de gjorde 1996, ändå inte kan besegras utan en mycket långvarig och kostsam militär insats. Men eftersom inget Isaf-land är villigt att göra det är förhandlingar den enda möjligheten.

USA som är den ledande Isaf-nationen har redan inlett samtal med talibanerna. Förhandlingarna har knappt påbörjats, men viljeinriktningen är tydlig – talibanerna ska inte besegras utan ges en politisk roll i det framtida Afghanistan.

Men en annan bidragande orsak till att förhandlingar är nödvändiga är den afghanska statens svaghet. Det är högst tveksamt om staten kan överleva på egen hand efter 2014 om den ska behöva utkämpa ett inbördeskrig mot talibanerna.

Den afghanska staten är mycket korrupt. På ledande poster sitter före detta krigsherrar som ser det som sitt främsta mål att berika sig själva. Presidenten har trots generöst tilltagna konstitutionella befogenheter svårt att kontrollera andra aktörer i systemet. I praktiken styrs Afghanistan av krigsherrarna och deras informella nätverk.

Vidare råder det stor osäkerhet om kvaliteten i den armé som efter 2014 ska ha huvudansvaret för säkerheten inom landet. Armén är ännu under uppbyggnad. Den är oerfaren och frågetecknen är många om hur väl den kommer att klara av sitt uppdrag. Många soldater är analfabeter. Disciplinen är låg och det finns risk för deserteringar. Armén kommer inte heller att ha samma tillgång till avancerade militära medel som flygunderstöd, helikopterevakuering med mera som den har nu tack vare Isaf.

Därtill har den afghanska staten inga möjligheter att finansiera sig själv och sin armé. I dag lever staten på biståndspengar från väst. Att afghanerna själva skulle bära kostnaderna för sin armé är omöjligt. Risken är därför stor att soldater utnyttjar sin position för att skaffa sig sidoinkomster eller helt övergår till illegal verksamhet.

Det är således inte realistiskt att förvänta sig att afghanska staten efter 2014 ska kunna besegra talibanerna på egen hand. Styrkan och resurserna för detta finns inte.

Ett kommande fredsavtal med talibanerna gör att nya politiska frågeställningar kommer i dagen.

En första viktig fråga är hur vi ska säkerställa att kvinnors rättigheter respekteras. Med ett fredsavtal kommer talibanerna tillbaka i regeringsställning. De kommer inte att äga makten själva, men de kommer att kräva ministerposter.

Under sin tid vid makten 1996–2001 gjorde talibanerna sig kända för ett brutalt styre där skyddet av kvinnors mänskliga rättigheter upphörde. Kvinnor fick exempelvis inte vistas ensamma utomhus. De som ändå gjorde det kunde anklagas för otrohet och straffas med piskrapp. Organisationen Human Rights Watch menar att detta inte har förändrats i de områden som talibanerna kontrollerar i dag.

Ännu saknar Isaf-länderna en lösning på hur kvinnors rättigheter ska kunna respekteras när talibanerna åter ges tillträde till makten.

En annan fråga är vilken typ av stöd Sverige och andra länder ska ge till den nya afghanska staten. Det finns risk för att fredsprocessen övergår i våldsam maktkamp när talibangrupper som inte vill inordna sig under den nya regeringen fortsätter att strida. På samma sätt finns det risk för att krigsherrar som i dag stöder den sittande presidenten bryter sig loss efter en uppgörelse med talibanerna. Rivaliteten mellan krigsherrarna har historiskt sett varit mycket svår. Även om talibanerna ingår i regeringen kommer fredsprocessen sannolikt att vara kantad av våldsamheter. Är Sverige och andra Isaf-länder villiga att i det läget hjälpa den afghanska staten med militära medel?

Eftersom den afghanska staten inte kommer att kunna finansiera sig själv ställs vi också inför dilemmat med hur Sverige ska göra för att förse Afghanistan med pengar utan att det förvärrar korruptionen. Utan ekonomiskt bistånd kommer staten att kollapsa, men med ett ständigt inflöde av pengar från väst försvinner inte korruptionen. Hur länge kan Sverige och andra Isaf-länder tänka sig att finansiera ett korrupt system?

Som forskare är det inte vår uppgift att avgöra vad som bör vara Sveriges uppfattning i dessa frågor. Svaren måste utformas av våra förtroendevalda. Det rör sig om etiska dilemman där några enkla svar sällan står att finna. Vår roll är att göra beslutsfattare och allmänhet uppmärksamma på vilka frågorna är och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingsalternativ.

Hos allmänheten finns det en förväntan om att insatsen i Afghanistan ska ha kommit till sitt slut 2014. Men det kommer också en tid därefter. Det är hög tid att nu diskutera på vilket sätt Sverige ska stödja Afghanistan i en kommande fredsprocess.

Två gånger tidigare har västländerna lämnat Afghanistan utan hjälp. Resultat blev vid båda tillfällena fortsatt inbördeskrig. Det misstaget bör inte upprepas.

Stefan Olsson
Erika Holmquist
Samuel Bergenwall
John Rydqvist,

säkerhetspolitiska analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

ukraina_500
Foto:AP

 Snart framme i Charkiv. Därifrån ska kvarlevorna transporteras vidare. 1  0 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Tillfångatagen svensk: Jag behandlas okej. 3  2 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bildextra. Satellitbilder visar förödelsen vid vraket.

 Lämnades till Malaysia vid ceremoni. Minskar press på separatister. 1  0 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

lador_144102
Foto:Jan Lewenhagen

 ”Är i bra skick.” Ukraina misstänker att lådorna har manipulerats.

premium  Michael Winiarski: Vore att ge upp projektet om Ryssland som global stormakt och imperium.

bostadshetta144
Foto:TT/Alamy

 Hyresrättsföreningen informerar. Detta kan du kräva av hyresvärden om du bor i en varm bostad. 26  4 tweets  22 rekommendationer  0 rekommendationer

 12 saker som dina grannar stör sig på. Det skapar grannosämja. 62  7 tweets  47 rekommendationer  8 rekommendationer

Annons:

 Se upp när du semestrar. Den dödliga blödarfebern Krim-Kongo som smittar via fästingar sprider sig. 14  1 tweets  13 rekommendationer  0 rekommendationer

fasting_144102
Foto:TT
Annons:
ramallah_500
Foto:Amit Shabi

 DN på Västbanken. Ilska och sorg råder efter höga dödstal i Gaza. 5  3 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Sjuksköterska i Gaza: Våra barn kommer att ställa hela världen inför rätta. Hur lät ni detta ske? 13  1 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

gaza_144102
Foto:Reuters

 ”Avskyvärda handlingar.” FN kräver omedelbart eldupphör. 350  15 tweets  335 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kerrys tabbe. Vet inte att micken är påslagen. 129  5 tweets  122 rekommendationer  2 rekommendationer

 Journalist: Orimligt. Varför ska palestinierna foga sig? 863  19 tweets  842 rekommendationer  2 rekommendationer

 Historiker: Därför är konflikten i Palestina enkel att lösa. 2175  87 tweets  2067 rekommendationer  21 rekommendationer

Det var tidernas kanske sämsta sommar.  Blötaste på 175 år. 12  1 tweets  11 rekommendationer  0 rekommendationer

 150-årsblogg. Från DN:s arkiv.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: