Afghanistan

”Ska väst återigen lämna Afghanistan vind för våg?”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Afghanistan på egna ben. Om den Natoledda Isaf-styrkan – där Sverige ingår – snabbt och okontrollerat drar tillbaka trupperna riskerar västländerna att upprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen lämnade Afghanistan, och 2001 när dåvarande taliban­regeringen störtades. Båda gångerna lämnades landet vind för våg och ett maktvakuum uppstod. Hur ska ett nytt inbördeskrig undvikas och hur ska till exempel kvinnors rättigheter säkerställas i ett kommande fredsavtal med talibanerna? Det är dags att vi börjar diskutera de här frågorna, skriver fyra FOI-analytiker.

Afghanistan på egna ben. Om den Natoledda Isaf-styrkan – där Sverige ingår – snabbt och okontrollerat drar tillbaka trupperna riskerar västländerna att upprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen lämnade Afghanistan, och 2001 när dåvarande taliban­regeringen störtades. Båda gångerna lämnades landet vind för våg och ett maktvakuum uppstod. Hur ska ett nytt inbördeskrig undvikas och hur ska till exempel kvinnors rättigheter säkerställas i ett kommande fredsavtal med talibanerna? Det är dags att vi börjar diskutera de här frågorna, skriver fyra FOI-analytiker.

2014 ska den internationella militära insatsen i Afghanistan vara avslutad. Den Natoledda styrkan, International Security Assistance Force (Isaf), som Sverige deltar i, ska under de knappa två år som är kvar successivt överlämna ansvaret för säkerheten till det egna landets armé. Men vad händer sedan?

Om Isaf:s tillbakadragande sker snabbt och okontrollerat, där alla deltagande nationer rusar mot utgången, finns det en risk för att det på nytt uppstår ett maktvakuum i Afghanistan. Därmed riskerar vi att återupprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen drog tillbaka sina styrkor, och 2001 när dåvarande talibanregeringen störtades. Vid båda dessa tillfällen lämnade västländerna Afghanistan vind för våg. Ett maktvakuum uppstod som gjorde att inbördeskriget kunde få ny näring. Ett aktivt engagemang från västländernas sida hade kunnat förhindra en sådan utveckling.

Annons:

Om inte samma misstag ska begås ytterligare en gång måste Isaf-länderna lämna något bestående efter sig: en fredsuppgörelse med talibanerna och ett fortsatt stöd till den afghanska staten, kanske till och med ett fortsatt militärt stöd.

Hur ser då förutsättningarna för fred ut? Fred är möjligt, men ett antal politiska frågor måste få svar.

Det finns flera orsaker till att en fredsuppgörelse med talibanerna är nödvändig. En av de viktigaste är att talibanerna, som visserligen inte är starka nog att ta över hela landet som de gjorde 1996, ändå inte kan besegras utan en mycket långvarig och kostsam militär insats. Men eftersom inget Isaf-land är villigt att göra det är förhandlingar den enda möjligheten.

USA som är den ledande Isaf-nationen har redan inlett samtal med talibanerna. Förhandlingarna har knappt påbörjats, men viljeinriktningen är tydlig – talibanerna ska inte besegras utan ges en politisk roll i det framtida Afghanistan.

Men en annan bidragande orsak till att förhandlingar är nödvändiga är den afghanska statens svaghet. Det är högst tveksamt om staten kan överleva på egen hand efter 2014 om den ska behöva utkämpa ett inbördeskrig mot talibanerna.

Den afghanska staten är mycket korrupt. På ledande poster sitter före detta krigsherrar som ser det som sitt främsta mål att berika sig själva. Presidenten har trots generöst tilltagna konstitutionella befogenheter svårt att kontrollera andra aktörer i systemet. I praktiken styrs Afghanistan av krigsherrarna och deras informella nätverk.

Vidare råder det stor osäkerhet om kvaliteten i den armé som efter 2014 ska ha huvudansvaret för säkerheten inom landet. Armén är ännu under uppbyggnad. Den är oerfaren och frågetecknen är många om hur väl den kommer att klara av sitt uppdrag. Många soldater är analfabeter. Disciplinen är låg och det finns risk för deserteringar. Armén kommer inte heller att ha samma tillgång till avancerade militära medel som flygunderstöd, helikopterevakuering med mera som den har nu tack vare Isaf.

Därtill har den afghanska staten inga möjligheter att finansiera sig själv och sin armé. I dag lever staten på biståndspengar från väst. Att afghanerna själva skulle bära kostnaderna för sin armé är omöjligt. Risken är därför stor att soldater utnyttjar sin position för att skaffa sig sidoinkomster eller helt övergår till illegal verksamhet.

Det är således inte realistiskt att förvänta sig att afghanska staten efter 2014 ska kunna besegra talibanerna på egen hand. Styrkan och resurserna för detta finns inte.

Ett kommande fredsavtal med talibanerna gör att nya politiska frågeställningar kommer i dagen.

En första viktig fråga är hur vi ska säkerställa att kvinnors rättigheter respekteras. Med ett fredsavtal kommer talibanerna tillbaka i regeringsställning. De kommer inte att äga makten själva, men de kommer att kräva ministerposter.

Under sin tid vid makten 1996–2001 gjorde talibanerna sig kända för ett brutalt styre där skyddet av kvinnors mänskliga rättigheter upphörde. Kvinnor fick exempelvis inte vistas ensamma utomhus. De som ändå gjorde det kunde anklagas för otrohet och straffas med piskrapp. Organisationen Human Rights Watch menar att detta inte har förändrats i de områden som talibanerna kontrollerar i dag.

Ännu saknar Isaf-länderna en lösning på hur kvinnors rättigheter ska kunna respekteras när talibanerna åter ges tillträde till makten.

En annan fråga är vilken typ av stöd Sverige och andra länder ska ge till den nya afghanska staten. Det finns risk för att fredsprocessen övergår i våldsam maktkamp när talibangrupper som inte vill inordna sig under den nya regeringen fortsätter att strida. På samma sätt finns det risk för att krigsherrar som i dag stöder den sittande presidenten bryter sig loss efter en uppgörelse med talibanerna. Rivaliteten mellan krigsherrarna har historiskt sett varit mycket svår. Även om talibanerna ingår i regeringen kommer fredsprocessen sannolikt att vara kantad av våldsamheter. Är Sverige och andra Isaf-länder villiga att i det läget hjälpa den afghanska staten med militära medel?

Eftersom den afghanska staten inte kommer att kunna finansiera sig själv ställs vi också inför dilemmat med hur Sverige ska göra för att förse Afghanistan med pengar utan att det förvärrar korruptionen. Utan ekonomiskt bistånd kommer staten att kollapsa, men med ett ständigt inflöde av pengar från väst försvinner inte korruptionen. Hur länge kan Sverige och andra Isaf-länder tänka sig att finansiera ett korrupt system?

Som forskare är det inte vår uppgift att avgöra vad som bör vara Sveriges uppfattning i dessa frågor. Svaren måste utformas av våra förtroendevalda. Det rör sig om etiska dilemman där några enkla svar sällan står att finna. Vår roll är att göra beslutsfattare och allmänhet uppmärksamma på vilka frågorna är och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingsalternativ.

Hos allmänheten finns det en förväntan om att insatsen i Afghanistan ska ha kommit till sitt slut 2014. Men det kommer också en tid därefter. Det är hög tid att nu diskutera på vilket sätt Sverige ska stödja Afghanistan i en kommande fredsprocess.

Två gånger tidigare har västländerna lämnat Afghanistan utan hjälp. Resultat blev vid båda tillfällena fortsatt inbördeskrig. Det misstaget bör inte upprepas.

Stefan Olsson
Erika Holmquist
Samuel Bergenwall
John Rydqvist,

säkerhetspolitiska analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Ett tiotal vårdas på sjukhus. Olyckan inträffade i närheten av Alanya. 4  2 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vet du mer? Mejla www@dn.se.

ebola500
Foto:AP

 Epidemin i en ny fas. Hoppfull tweet av professor Hans Rosling. 50  16 tweets  34 rekommendationer  0 rekommendationer

iss144
Foto:AFP

 Från Kazakstan. En italiensk, en rysk och en amerikansk rymdfarare på väg mot rymdstationen.

Annons:

 Vräkt efter 50 år. Den spanska änkans fall väcker vrede. Nu får hon hjälp av sitt lokala ligalag. 55  4 tweets  51 rekommendationer  0 rekommendationer

carmen144
Foto:AP
Daniel Sedin
Foto:Bildbyrån

 Debuterade för 14 år sedan. Jubilerar mot Chicago – men ligger ändå i lä mot tvillingbrodern.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: