DN Debatt

”Skakvåld ger hjärnskador hos tiotals spädbarn varje år”

Förnekandet oroar. Inget talar för att diagnosen ”shaken baby syndrome” sätts alltför frikostigt, vilket antytts i debatten. Läkare som anlitats i svenska domstolar har brustit i sin professionalitet. Vi kräver att samtliga dödsfall av barn granskas multiprofessionellt, skriver sju barnläkare.

Två rättsfall där föräldrar anklagas för att ha misshandlat sina spädbarn har uppmärksammats i medierna där de tilltalade i båda fallen beviljats resning av Högsta domstolen under 2013. Dagens Nyheters artikel den 14 januari 2014 hävdar att nya medicinska rön ger anledning att ifrågasätta vår kunskap om våld mot barn och antyder såväl okunskap som oenighet bland svenska experter. Påståendet har även förekommit i andra medier.

Det var barnläkaren C Henry Kempe som 1962 först insåg att hjärnblödningar och benbrott kan vara tecken på barnmisshandel. För trettio år sedan myntades begreppet ”shaken baby syndrome” för att beskriva skadorna av kraftig skakning av spädbarn. I dag talar vi om ”abusive head trauma”. Detta begrepp omfattar de hjärnskador som barn får till följd av tillfogat våld, och utöver skakvåld inbegriper det även dunkning av huvudet mot underlag, klämskador, med mera. Internationella studier visar att abusive head trauma drabbar 2–3 per 10.000 spädbarn. Mest drabbade är barn i 2–3 månaders ålder när skrikighet är som vanligast, vilket anses vara en viktig riskfaktor för att drabbas av barnmisshandel.

Att identifiera barnmisshandel är bland det svåraste vårdpersonal har att göra. Barnmisshandel visar sig på många olika sätt vilket lätt fördröjer diagnosen eller gör att misshandeln helt missas. När barnmisshandeln leder till kramper, medvetandepåverkan, andningsuppehåll eller dödsfall är den lättare att identifiera, men då har barnet ofta fått oåterkalleliga skador.

Att ett barn får diagnosen barnmisshandel medför enorma sociala, psykologiska och juridiska konsekvenser för barnet och hela familjen. Sjukvårdens roll är i detta läge varken att skuldbelägga, eller att utreda sociala missförhållanden eller brott. Uppgiften är i stället att professionellt kartlägga, behandla och dokumentera barnets skador. Genom en noggrann undersökning och diskussion med andra medicinska experter har läkaren ansvar för att ”vända på alla stenar” för att utesluta alternativa bakomliggande mekanismer och sjukdomar. Barnläkare, och andra läkare som träffar barn i akutsituationen har unika möjligheter att genomföra medicinska utredningar som kan leda till tidig upptäckt av barn som är utsatta för misshandel och, inte minst viktigt, utesluta andra orsaker till skador.

Vårdpersonal har dessutom en lagstadgad skyldighet att vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa anmäla sin oro till socialtjänsten. I ett vägledningsdokument påpekade nyligen Socialstyrelsen att vården brister i sin efterlevnad av lagen.
En svensk studie visar att bara för vart tredje barn som utreds för abusive head trauma har läkare dokumenterat att de anmält fallet till socialtjänsten. När misstänkt barnmisshandel inte kommer till socialtjänstens kännedom riskerar barnet ytterligare skador eller i värsta fall död.

Det finns i dagsläget inget som talar för att diagnosen shaken baby syndrome sätts alltför frikostigt. Det är därför högst oroande att ett dussin läkare i främst USA och Storbritannien, ofta på behörigt avstånd från den kliniska barnsjukvården, hävdar att det saknas vetenskapligt underlag för diagnosen abusive head trauma. I stället erbjuder de hemkokta teorier och hypoteser för att ge alternativa förklaringar till symtom förknippade med abusive head trauma. Att utelämna relevanta fakta, hänge sig åt konstlade tolkningar och flagrant felcitera medicinsk litteratur är djupt oetiskt. Det är med stor oro vi konstaterar att flera läkare som anlitats av försvarsadvokater för att avge medicinska yttranden i svenska domstolar i brottmål och LVU-mål brustit i sin professionalitet.

Förnekande av barnmisshandel har varit ett återkommande fenomen i Sverige under de sista femtio åren både av allmänheten och av professionella, som saknat ett barnperspektiv. Att ifrågasätta diagnosen skakvåld mot barn är ytterligare ett exempel på detta. Att karakterisera egna teorier som ”nya rön” är både missvisande och oroväckande, då det oundvikligen leder till att utsatta barn i Sverige inte får det skydd de behöver.

Antalet publikationer om abusive head trauma i vetenskapliga tidskrifter har ökat kraftigt och systematiska kunskapsöversikter utgör i dag en gedigen kunskapsbas. Mer än femton internationella och nationella medicinska föreningar inklusive WHO och USA:s hälsomyndighet står bakom diagnosen abusive head trauma, varför den i DN-artikeln påstådda oenigheten mellan ledande expertis är helt missvisande.

Det står bortom allt tvivel att denna handikappande och livsfarliga diagnos drabbar tiotals svenska spädbarn varje år. Att ifrågasätta detta saknar vetenskaplig grund och minskar skyddet för de allra sköraste individerna i vårt samhälle.

Vi kräver att regeringen:
• uppdrar åt Svenska barnläkarföreningen att ta fram en nationell handlingsplan om våld mot barn
• utvidgar Lex Bobby till att omfatta multiprofessionell granskning av såväl samtliga dödsfall av barn som allvarliga fall av misshandel och övergrepp
• uppdrar åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att ta fram en kunskapsöversikt beträffande diagnosen abusive head trauma

Alltför många spädbarn har redan drabbats av skakvåld med hjärnskador och död som följd.