Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Skärpta invandringsregler hårt slag mot svenska företag”

Varför saknar Migrationsverket en servicefunktion som underlättar för framförallt mindre och medelstora företag att undvika att göra de misstag som man nu straffar deras invandrade medarbetare för, undrar artikelförfattarna.
Varför saknar Migrationsverket en servicefunktion som underlättar för framförallt mindre och medelstora företag att undvika att göra de misstag som man nu straffar deras invandrade medarbetare för, undrar artikelförfattarna. Foto: ANDERS WIKLUND TT

Vi begär svar. Flera arbetskraftsinvandrare har det senaste året utvisats på grund av bagatellartade misstag. Dessutom har skärpningen av utlänningslagen medfört en förskjutning bort från lagens arbetskraftsfrämjande syfte. Detta hindrar en nödvändig kompetensinvandring, skriver företrädare för företag och organisationer.

Under året har en rad fall uppmärksammats där arbetskraftsinvandrare från tredje land har utvisats på grund av bagatellartade misstag av tidigare eller nuvarande arbetsgivare. Förfarandet innebär inte bara personliga tragedier för de individer som utvisats, utan också ett allvarligt hinder för våra företag som är beroende av en väl fungerande arbetskraftsinvandring för att bedriva verksamhet i Sverige, och ett hårt slag mot Sverige som talang- och kompetensattraherande nation.

För dem som önskar söka permanent uppehållstillstånd är problemet att de ofta har inlett sin fyraårsperiod med ett antal kortare vistelser vilket leder till att de får avslag trots att de erbjudits permanent arbete i Sverige.

I en genomgång av 450 utvisningsärenden har oberoende Centrum för rättvisa visat att grunderna för utvisning kan fördelas på tre typfall:

  • Mer eller mindre bagatellartade avvikelser från de anställningsvillkor som Migrationsverket kräver, i regel oavsiktliga och kompenserade av arbetsgivaren i efterhand.
  • Anställningen har inte annonserats på ett enligt Migrationsverket korrekt sätt.
  • Tillstånd har inte förlängts då förlängningsansökan inte anses ha kommit i tid, eller andra formkrav inte har uppfyllts.

Svensk migrationslagstiftning bygger på två delar – asylrätten och arbetskraftsinvandringslagstiftningen – som är väsentligt skilda till sin karaktär. Medan den första ska kontrollera invandring om inte asylskäl föreligger, ska den andra underlätta invandring för att stödja arbetslivet där kompetensbrist föreligger.

År 2014 infördes ett antal skärpningar i utlänningslagen, i syfte att komma till rätta med förekommande oegentligheter kopplat till arbetskraftsinvandringen. En för den viktiga kompetensinvandringen mycket olycklig förändring som gjordes i återkallelsebestämmelsen, var att arbetstillstånd ska avslås ifall förutsättningarna inte är uppfyllda. Detta innebar inte bara en skärpning utan också en politisk förskjutning bort från lagens arbetskraftsfrämjande syfte.

Men även med hänsyn tagen till denna ändrade återkallelsebestämmelse har alltså beslut om utvisning fattats utan rättslig grund. Inga skälighetsbedömningar görs, och någon helhetshänsyn tas inte heller.

Dessutom utgör flera andra delar av tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandring allvarliga hinder för effektiv kompetensinvandring i strid med lagens intentioner:

  • Fortsatt långa handläggningstider av arbetstillstånd, och krångliga administrativa processer, både för nya ansökningar och förlängningsansökningar.
  • Nya krav på att inbetalningar för pensions-, sjuk-, olycksfalls- och livförsäkringar görs från dag ett, vilket särskilt drabbar koncernintern arbetskraft. För att kunna göra dessa inbetalningar krävs ett samordningsnummer från Skatteverket. Skatteverket ger dock endast ut dessa nummer för tidsbestämda perioder på 6-12 månader, och numera endast när individen ska påföras skatt. Då arbetskraften som regel är verksam i projekt som kan vara både längre och inte från början tidsbestämda, blir det i praktiken stopp. Någon kontakt mellan Migrationsverket och Skatteverket för att komma tillrätta med dilemmat finns inte.
  • Kravet på 42 månaders vistelse i Sverige under en 48-månadersperiod för koncernintern arbetskraft innebär i praktiken att man efter fyra år inte har möjlighet att arbeta vidare i Sverige. Det enda alternativet är att söka permanent uppehållstillstånd vilket man inte beviljas om man inte uppnått 42 månaders vistelse. För dem som önskar söka permanent uppehållstillstånd är problemet att de ofta har inlett sin fyraårsperiod med ett antal kortare vistelser vilket leder till att de får avslag trots att de erbjudits permanent arbete i Sverige.
  • Otydlighet kring hur länge de som utvisats, eller inte beviljats förlängning, behöver vänta på att söka tillstånd på nytt.

Baserat på dessa förhållanden, begär vi svar på följande frågor av de för migrationspolitiken ansvariga:

Foto: DN På vilket sätt ligger myndighetstillämpningen i linje med arbetskraftsinvandringslagens syfte, att – på seriösa och kontrollerade villkor – främja talangtillförsel till branscher och sektorer med brist på arbetskraft?

 

Foto:  Givet arbetskraftsinvandringsregleringens främjande syfte, varför saknar Migrationsverket en servicefunktion som underlättar för framförallt mindre och medelstora företag att undvika att göra de misstag som man nu straffar deras invandrade medarbetare för?

Foto:  Varför tas inga skälighets- eller proportionalitetshänsyn i fråga om den effekt besluten har på de individer som drabbas?

 

Foto:  Vilka insatser görs för att synkronisera myndigheter, såsom Migrationsverket och Skatteverket, så att tillämpningen fungerar för den mycket viktiga koncerninterna arbetskraftsinvandringen?

 

Foto:  Hur kan vi vara säkra på att den nu pågående utredningen om arbetskraftsinvandringen verkar för att skälighetsbedömningar ska ingå i uppdraget?

 

 

Vi riktar frågorna medvetet brett till regeringen, Migrationsverket och den särskilde utredare som nu utreder lagstiftningen. Det vi begär är kort och gott ett tydligt ledarskap och ett klart ansvarstagande för den kompetensinvandring vi och Sverige så väl behöver.

DN Debatt. 9 november 2016 – 1

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.