Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skattepengar ska inte gå till hatretorik och polarisering”

Hundratusentals svenskar engagerar sig varje dag i civilsamhället, på idrottsplatser och i gympahallar, på scouthajker och i friluftslivet, i studiecirklar och i läxhjälpsprojekt. Det lägger grunden för tillit mellan människor, skriver Alice Bah Kuhnke.
Hundratusentals svenskar engagerar sig varje dag i civilsamhället, på idrottsplatser och i gympahallar, på scouthajker och i friluftslivet, i studiecirklar och i läxhjälpsprojekt. Det lägger grunden för tillit mellan människor, skriver Alice Bah Kuhnke. Foto: TT

Krav på demokratiska värderingar skärps. Vi inleder nu ett arbete för att säkerställa att det sker en förstärkt och förtydligad kontroll av organisationers grundläggande värderingar innan skattepengar betalas ut. Stöd till civilsamhälle och trossamfund ska fördjupa demokratin, inte undergräva den, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).

Det finns all anledning att vara stolt över vårt lands aktiva civilsamhälle. Runt om i Sverige finns i dag 200 000 föreningar, stiftelser och trossamfund. Hundratusentals svenskar engagerar sig varje dag i civilsamhället, på idrottsplatser och i gympahallar, på scouthajker och i friluftslivet, i studiecirklar och i läxhjälpsprojekt. I civilsamhället uppstår möten mellan människor som lägger grunden för tillit mellan människor.

Ett starkt civilsamhälle är fundamentet i en stark demokrati som kan mäkta med att ta sig an de svåra samhällsutmaningarna.

För att bygga ett Sverige som håller ihop behövs en aktiv jobbpolitik, en progressiv välfärdspolitik, men också ett kraftfullt civilsamhälle. Det svenska systemet har möjliggjort att inte enbart resursstarka grupper i vårt samhälle har haft möjlighet att organisera sig. Ju fler av oss som får möjlighet att kanalisera vårt engagemang och våra idéer, ju starkare blir den grund vårt samhälle vilar på. Ju starkare civilsamhället är, desto mer livskraftig blir vår demokrati. Det är därför regeringen kraftigt ökat det offentliga stödet till civilsamhället. Samtidigt ser vi behov av att se över hur stöden utformas och fungerar.

Vi påbörjar nu ett arbete inom regeringskansliet med syftet att utreda hur statliga bidrag till stöd för det civila samhällets organisationer kan bli mer långsiktigt, förutsebart och enhetligt. De medel som ges för organisering ska fördjupa demokratin, inte undergräva den.

 

Inom kort kommer en utredning om statens stöd till trossamfund att tillsättas. Inriktningen är att kraven på demokratiska värderingar bland samfunden skärps.

 

Samtidigt inleds även ett arbete för att säkerställa att det sker en förstärkt och förtydligad kontroll av organisationers grundläggande värderingar för att skattepengar ska kunna betalas ut. I detta arbete ingår en granskning av organisationernas värdegrund samt att det finns tydligare riktlinjer för att hantera de fall där detta kan ifrågasättas.

Under de senaste åren har vi sett ett flertal exempel på behovet av ett tydligt regelverk för de organisationer som väljer att vända sig till det offentliga för stöd. Ett antal organisationer och dess företrädare har med rätta kritiserats för att ha bidragit till ökade motsättningar, ibland med rent hatiska uttryck. Vi kan aldrig acceptera att medborgarnas skattepengar används till att organisera hatretorik och ökad polarisering. Diskussionen har pågått länge. Den tidigare regeringen lät saken bero, men nu tar vi itu med frågan på allvar.

Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder för att öka tydligheten i den offentliga bidragsgivningen när det gäller stöd till civilsamhället:

• Stöd till etniska organisationer. Regeringen har låtit ta fram förslag till skärpta demokratikriterier för flera bidrag till organisationer, däribland etniska organisationer. Här föreslås en skärpning som bland annat medför att bidrag enbart ska kunna gå till organisationer som har ett huvudsakligt syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Det ska enbart vara organisationer som i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering, som ska kunna få stöd. Regeringen kommer att gå vidare med beredningen av utredningens förslag under året.

• Översyn av stödet till trossamfund. Inom kort kommer en utredning om statens stöd till trossamfund att tillsättas. Detta stöd har inte setts över sedan kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet. Regeringen bereder nu ett uppdrag till utredningen med inriktningen att den ska föreslå att kraven på demokratiska värderingar bland samfunden skärps. Det finns redan ett krav på demokrati i dag, men mycket har hänt sedan detta krav formulerades och det är svagare än de krav som ställs på andra organisationer.

• Enhetlighet i bidragens demokratikriterium. Sedan propositionen om politiken för det civila samhället beslutades av riksdagen 2010 har många förordningar uppdaterats för att det ska finnas ett tydligt demokratikriterium. Regeringen vill nu se över vilka förordningar som inte har ett tydligt demokratikriterium samt vilka effekterna av de uppdaterade kriterierna har blivit, och om det finns ytterligare behov av förtydliganden.

• Förbättra myndigheters rutiner för bidrag. Det finns i dag ett flertal myndigheter som fördelar bidrag till organisationer och som ska pröva ifall organisationen verkar i enlighet med demokratins idéer. Regeringen är beredd att ge samtliga bidragsgivande myndigheter och organisationer i uppdrag att årligen rapportera hur de granskar demokratiska värderingar i de organisationer som får ta emot samhällets ekonomiska stöd. Det gäller till exempel Socialstyrelsen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Skolverket. Regeringen vill också att myndigheterna samverkar i högre grad för att dela med sig av sina rutiner och arbetsformer i syfte att få till stånd en tydligare och mer enhetlig tillämpning av regelverket.

De organisationer som utnyttjar systemen för verksamhet som motverkar demokratins principer undergräver möjligheterna för alla de tusentals organisationer som dagligen förbättrar vårt samhälle. De undergräver förtroendet för det samhällsbygge som pågått i över hundra år. Den svenska modellen bygger på att vi har demokratiskt väl rustade och aktiva samhällsmedborgare. Demokratin kan aldrig tas för given, den behöver ständigt erövras av nya generationer.

Inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Däremot vill och kan vi göra allt som står i vår makt för att skapa ett regelverk som är tydligt med att de som tar del av samhällets stöd också ska leva upp till den tillit och de demokratiska värderingar som utgör grunden för det gemensamma samhällsbygget.

Bakgrund. Stöd till civilsamhället

Det civila samhällets organisationer:

12 miljarder kronor fördelas årligen som statsbidrag till det civila samhällets organisationer inom ett flertal verksamhetsområden via ett 150-tal olika bidrag.

Ett antal villkor gäller som grundläggande förutsättningar för statliga organisationsbidrag till organisationer inom det civila samhället. Det handlar bland annat om att organisationer ska vara demokratiskt uppbyggda, ha en riksomfattande organisation, att verksamheten ska respektera demokratins idéer och så vidare.

Trossamfunden:

22 trossamfund och samverkansorganisationer är i dag statsbidragsberättigade. I år fördelar Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) cirka 88 miljoner kronor i stöd. Svenska kyrkan samt 16 trossamfund får också stöd genom att staten hjälper dem att ta in sin medlemsavgift via skattesedeln.

För att ett trossamfund ska få statligt stöd krävs att två kriterier är uppfyllda: 1) trossamfundet ska bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och 2) trossamfundet ska vara stabilt och ha egen livskraft.

Källa: Artikelförfattaren.

DN Debatt. 1 juni 2016

Debattartikeln
Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister:
”Skattepengar ska inte gå till hatretorik och polarisering”

Repliker

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska alliansen:
”Ska politiker avgöra vad som är Guds vilja?”


• Läs mer. Till DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.