Vindkraften blir en allt viktigare del i en modern energiförsörjning. Den kan aldrig utgöra stommen för elproduktionen men potentialen är stor och utrymme finns för ett större inslag av vindkraft på den svenska elmarknaden.

För att driva på utvecklingen mot ett samhälle med mindre fossila bränslen och mera förnybara källor träffade alliansregeringen förra året en unik överenskommelse om framtidens energipolitik. Ett centralt inslag i överenskommelsen var en förbättring av vindkraftens förutsättningar.

Men hur skall vindkraftens expansion gå till? Här spelar ägarformen en viktig roll. Störst utvecklingspotential har den kooperativt ägda vindkraften. Från andra länder vet vi också att den ägandeformen bäst främjar den folkliga acceptansen för utbyggd vindkraft.

Genom ett beslut från Skatteverket 2008 om uttagsskatt försämrades dock drastiskt förutsättningarna för svensk kooperativ vindkraft.

Förklaringen är att uttagsbeskattningen baseras på skillnaden mellan det pris andelsägarna betalar och det som Skatteverket bedömer vara marknadspriset på elmarknaden. Men det finns inte ett elpris som alla konsumenter betalar. Priset som noteras på Nordpool är visserligen detsamma för alla som köper sin el därifrån – men alla gör inte det.

En betydande del av exempelvis Vattenfalls produktion säljs genom bilaterala avtal till särskilt utvalda konsumenter – den elintensiva industrin – till väsentligt lägre priser.

De ökade kostnader som detta medför för andelsägarna riskerar att göra vindkraften mindre attraktiv och går stick i stäv med regeringens ambition om att öka inslaget av vindkraftsel i elproduktionen.

Vindkraftskooperativ bör inte behandlas annorlunda än annan kooperativ näringsverksamhet men vi är bekymrade över de konsekvenser som Skatteverkets beslut innebär för vindkraften med sina jämförelsevis låga rörliga kostnader. Det är på kostnaden för den dyraste tekniken som Skatteverkets marknadspris enligt uppgift baseras.

Att vindkraftsel har låga rörliga kostnader betyder inte att denna el är billig totalt sett. Tvärtom. Kapitalkostnaden är hög på grund av de initiala investeringarna. För att kalkylen ska gå ihop krävs möjlighet till eget uttag av billig el. Med Skatteverkets beslut kommer detta inte längre att vara möjligt.

Slaget mot den kooperativa vindkraften kom inte till genom ett politiskt beslut, men vi är många som anser att det är nödvändigt att komma till rätta med den situation som uppstått.

Vi förväntar oss att alliansregeringen söker finna en konstruktiv lösning på detta problem. Vi vill inte se en särbehandling av vindkraften, men anser att samma frihet i prissättningen borde gälla för kooperativ vindkraft som för statliga Vattenfall. Vi är många inom Alliansen som vill se att vi snabbt får fram en lösning på den situation som hotar framväxten av ny modern och miljövänlig elproduktion.

Kooperativ vindkraft skall givetvis skatta för subventioner som eventuellt uppstår i verksamheten men det låga priset är inte en konsekvens av subventioner, jämfört med annan miljövänlig energiproduktion, utan av den valda tekniken. Därför finns inga förutsättningar för en uttagsskatt av det slag som Skatteverket föreslagit.

Staffan Appelros (M)

Anne-Marie Pålsson (M)

Anita Brodén (FP)

Karin Granbom Ellison (FP)

Irene Oskarsson (KD)

Otto von Arnold (KD)