Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Skenbosättningar kostar CSN miljardbelopp varje år”

CSN:s generaldirektör: Ändrad lagstiftning krävs för att komma åt miljardfifflet med studielån. Av de låntagare som de senaste fyra åren inte betalat på sina studielån är cirka 4 000 personer sannolikt skenbosatta i Sverige. Enbart de 100 låntagare som är skyldiga mest har en skuld på över 100 miljoner kronor. CSN vidtar nu en rad åtgärder för att få fram korrekta adresser och inkomstuppgifter, men det krävs också ändrad lagstiftning, skriver CSN:s generaldirektör.

Staten förlorar miljardbelopp när återbetalare av studielån inte lämnar inkomst- och adressuppgifter. Det skadar förtroendet för hela studiestödet. CSN vidtar nu en rad åtgärder för att komma åt problemen, samtidigt krävs också nya lagliga verktyg.

Drygt var fjärde utlandsboende låntagare hos CSN missköter sina återbetalningar. På sikt gör det att staten förlorar miljardbelopp i form av avskrivningar av studielån. Sedan några år bedriver därför CSN ett omfattande arbete med att leta adresser, driva in skulder och driva rättsprocesser i utlandet.

Nu går myndigheten vidare och fokuserar även på de låntagare som inte betalat något under de senaste fyra åren på sina studielån som de fick under 1990-talet. Nya uppgifter som CSN hittat tyder på att en fjärdedel av dem, cirka 4 000 personer, sannolikt är skenbosatta i Sverige. De bor helt enkelt i utlandet. Även de här studielånen riskerar att på sikt bli avskrivna med skattemedel. Återbetalning av dessa lån beräknas på inkomsten. Enligt inkomstuppgifter från Skatteverket har dessa låntagare haft så låga eller inga inkomster under dessa år att de legat under gränsen för att få en debitering från CSN.

Nu utökar CSN kontrollerna för att komma till rätta med problemen. Ytterligare tio handläggare anställs för att söka upp låntagarnas riktiga adresser och för att få in riktiga inkomstuppgifter. Sannolikt har de inkomster och därmed förmåga att betala av på sina studielån. De nya kontrollerna förväntas rädda mer än en miljard av statens totala lånefordran i form av studielån. Enbart de 100 låntagare med de högsta skulderna som har skenbosättning har en skuld på över totalt 100 miljoner kronor.

Bland problemen finns även de personer som visserligen har korrekt vistelseadress i Sverige, men som har sina inkomster från arbetsgivare utanför Sveriges gränser. De här personerna betalar skatt i annat land och har därför ingen eller mycket lågt taxerad inkomst i Sverige. Det gäller bland annat låntagare i Skåne, men som arbetar i Danmark. Även bland dem finns många personer som hittills har fått felaktiga debiteringar eftersom CSN inte har fått uppgifter om deras rätta inkomster.

Nu löses inte detta problem endast genom att CSN får nya och korrekta adresser till återbetalarna. Det krävs också ändrad lagstiftning. Kraven bör skärpas mot återbetalare som lämnar oriktiga adressuppgifter. I dag har CSN inga sanktionsmöjligheter mot personer som skenbosätter sig. Dessutom bör CSN även få möjlighet att säga upp hela studielånet till betalning, i dag går det bara att säga upp förfallna årsbelopp. CSN har presenterat olika förslag till regeringen – vår förhoppning är att de blir verklighet de närmaste två åren.

Utöver det behövs avtal med andra länder om hjälp med indrivning, tillgång till information om inkomsttaxering utomlands och annat för att CSN ska lyckas. När väl låntagaren är återfunnen ska denne nämligen börja betala av på studielånet. För närvarande är delar av regelsystemet föråldrat och tandlöst när det gäller utlandsbosatta.

De allra flesta låntagare som bor i Sverige sköter betalningarna bra. Det är en rättvisefråga att alla som studerat med lån från staten också betalar sin andel och inte överlåter det på andra låntagare och skattebetalare. Allt detta kan tyckas vara självklarheter, ändå är det uppenbart att många inte vill ta sitt ansvar. På sikt kan det bli svårt att argumentera för ett generöst studiestöd när miljardbelopp blir avskrivna och betalda med skattemedel eftersom låntagarna inte uppfyller sina skyldigheter att själva betala tillbaka studielånen. Det här vill och måste CSN beivra.

Kerstin Borg Wallin
generaldirektör CSN

1,4 miljoner låntagare

CSN har cirka 1,4 miljoner låntagare. Totalt är de skyldiga svenska staten omkring 183 miljarder kronor. I fjol fick cirka 444 000 personer studiemedel för att studera i Sverige eller i utlandet.
Totalt betalade CSN ut drygt 21 miljarder kronor i form av studiemedel under 2009. Genomsnittsskulden för en utlandsbosatt låntagare ligger i dag på ungefär 211 000 kronor, en nivå som är högre än för de låntagare som bor i Sverige.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.