”Skillnaderna mellan svaga och starka ökar i skolan”

Publicerad 2012-05-03 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Kunskapsklyftorna ökar. Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. Vi har låtit SCB ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra årskullar: Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent mellan 1999 och 2011. Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas är dessutom stora. Nu måste staten ta ett större ansvar. Alla ska ha en chans att lyckas i den svenska skolan, skriver Metta Fjelkner.

Kunskapsklyftorna ökar. Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. Vi har låtit SCB ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra årskullar: Skillnaderna mellan de svagaste och starkaste har ökat med trettio procent mellan 1999 och 2011. Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas är dessutom stora. Nu måste staten ta ett större ansvar. Alla ska ha en chans att lyckas i den svenska skolan, skriver Metta Fjelkner.

Sverige har förändrats och utvecklats, men skolans organisation och resursfördelning är fortfarande oöverblickbar och splittrad. Sedan skolan decentraliserades har flera studier visat att den också blivit mer ojämlik och segregerande.

Den undersökning vi presenterar i dag visar att skillnaderna i svensk skola ökar kraftigt mellan de som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst. Ansvariga politiker och skolhuvudmän måste börja betrakta skolan som en nationell angelägenhet och se till att alla elever – oavsett från vilken socialklass, utbildningsbakgrund eller etnisk bakgrund de kommer från – ska ha samma chans att klara sig i skolan och nå så långt som är möjligt.

Vi ser att kommunerna inte klarar det kompensatoriska uppdraget, och att annat än individens förmåga styr resultaten och livsmöjligheterna.

Det kompensatoriska uppdraget, för framför allt grundskolan, har varit tydligt formulerat ända sedan grundskolan inrättandes för femtio år sedan. Elevknutna bakgrundsfaktorer ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Målet är en likvärdig skola.

Vi har låtit Statistiska Centralbyrån ta fram uppgifter om 400.000 elever i fyra årskullar; elever som fått slutbetyg från grundskolan åren 1999, 2003, 2007 respektive 2011. Uppgifterna gäller exempelvis invandrarbakgrund och utbildningsnivå i hemmet. I rapporten har vi analyserat hur det kompensatoriska inslaget i skolan utvecklats över tid och mellan olika elevgrupper. Vi har studerat hur skolan lyckas med både de låg- och högpresterande eleverna.

Föga förvånande ser vi att de med lägst utbildningsbakgrund i hemmet klarar sig sämre och de med högre utbildning klarar sig bättre i skolan. Det är väl känt att föräldrars bakgrund påverkar barnens resultat. Men utvecklingen av utbildningsbakgrundens betydelse åren 1999–2011, visar också att skillnaden mellan de svagaste och starkaste eleverna har ökat påtagligt bland elever från hem utan avslutad grundskoleutbildning.

Skillnaden mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel av eleverna som presterar bäst uppgick till minst 160 meritvärdespoäng 1999. År 2011 hade denna skillnad ökat till minst 210 poäng – en ökning med över 30 procent. Det är också tydligt att föräldrars utbildningsbakgrund har störst betydelse för de elever som har det tuffast i skolan.

Det är inom gruppen elever födda utanför Norden som vi finner de lägsta kunskapsresultaten. Den genomsnittliga skillnaden i meritvärdespoängen för dessa elever var 31 procent. År 1999 var den bara 17 procent till de nordiskt födda elevernas fördel. Här har skillnaderna nära fördubblats.

Kommer man in i årskurs sex när man inte har fått gå i skolan som sina svenska kamrater så kan det inte förväntas att man klarar sig lika bra som sina kamrater. Vi vet att 12 procent av eleverna i årskurs nio inte klarar grundskolan. Dessa elever behöver därför särskilda insatser.

Skillnaderna i elevresultat mellan kommunerna är stora. Vi har rangordnat alla kommuner utifrån hur väl de lyckas med de elever som presterar sämst respektive bäst.

Bland de kommuner som i störst utsträckning misslyckas med det kompensatoriska uppdraget finns Upplands Väsby, Lessebo, Svalöv, Mellerud och Jokkmokk. Stora kommuner som Malmö, Göteborg och Södertälje ligger också på denna bottenlista.

I toppen i rangordningslistan både när det gäller att lyckas med såväl de svagast som de starkast presterande eleverna finns Danderyd, Lidingö, Lomma, Täby, Sollentuna, Nacka, Lund, Pajala, Sotenäs och Övertorneå.

Intressant är att eleverna i de tre senaste kommunerna har låg utbildningsbakgrund, men ändå lyckas de mycket bra. Det går alltså att kompensera om man vill och kan. Exempelvis SKL bör studera dessa kommuner närmare och lära av de goda exemplen.

Det finns stora skillnader i hur mycket resurser de olika kommunerna lägger på skolan och det finns ingen samsyn när det gäller resursernas storlek och fördelning. Lärarnas Riksförbund har tidigare utarbetat en nationell finansieringsmodell för grundskolan som ska se till att tillräckliga resurser garanteras undervisningen för att upprätta en likvärdig skola.

Vi kan visa att kommuner som Pajala, Övertorneå och Sotenäs via ekonomiska satsningar på undervisning har lyckats kompensera för elevbakgrunden.

Kommuner på bottenlistan karaktäriseras i stället av bristande förståelse för att resurser är en nödvändig faktor, men naturligtvis inte den enda faktorn.

Genom att jämföra faktiska resurser med de resurser som faller ut genom vår finansieringsmodell framgår det att kommuner som exempelvis Älvkarleby, Boxholm, Finspång och Lessebo alla satsar för lite resurser på undervisning med tanke på hur deras elevunderlag ser ut.

Att uppnå ett system där elevbakgrund inte spelar någon roll är kanske inte möjligt. Men internationella undersökningar, nationella utvärderingar och vår rapport visar att den svenska grundskolan har haft en högre grad av likvärdighet, men att resultaten försämrats och skillnaderna ökat.

De senaste 20 åren har en rad skolreformer genomförts i Sverige parallellt med att elevsammansättningen förändrats. Prestationerna har inte förbättrats för någon elevgrupp, snarare tvärtom.

Den avreglering som präglat svensk skola sedan 1990-talets början har inte gynnat eleverna eller samhället i stort. En skola som bygger på konkurrens i alla delar, med fokus på individuell frihet, har skapat en uppdelning där ingen är vinnare. Även de duktigaste eleverna presterar sämre.

Mot bakgrund av detta lägger Lärarnas Riksförbund nu fram fyra krav. Vi menar att:

1) Staten måste ta ett betydligt större ansvar för kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner.

2) Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på bästa sätt. Inför ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Särskilt i lågstadiet, men även i skolor där segregationen är stor bör det vara aktuellt i de högre årskurserna.

Ge lärarna en ordinationsrätt så att de alltid har rätt att sätta in särskilt stöd och extra resurser när en elev behöver det.

3) Staten måste rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder, men också rekrytering av extra lärare.

4) Elever som nyligen har kommit till Sverige måste få betydligt mer stöd och hjälp för att klara skolan.

Grunduppdraget för skolan är att den ska ge alla elever möjlighet att utifrån sin begåvning och sina förutsättningar nå så långt de kan. Alla ska ha en chans att lyckas i den svenska skolan.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Nöjesparken utryms. Bil med utstickande sladdar upptäckt i Köpenhamn.

klocka144
Foto:Sam Stadener

Trögflytande tjära. Världens mest utdragna och långsamma experiment har rört på sig. Lite. 17  0 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Fortfarande olagligt i 21 delstater. En gammal lag är nu på väg att skrotas – efter 200 år.

ringar144
Foto:AFP
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!

Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: