De senaste veckorna har stridsropen mot Svenskt skogsbruk och glesbygden skallat i massmedierna. I SR:s ”Godmorgon, världen!”, SVT:s ”Rapport” och ”Uppdrag Granskning” och i Dagens Nyheter där Maciej Zaremba totalsågat svenskt skogsbruk.

Undertecknad, som både är skogsägare och företagare och arbetar med skog och skogsbruk i Norrlands inland, blir alldeles häpen över den okunskap och hätskhet som kännetecknat mediernas rapportering om hur verkligheten ser ut i den svenska skogen.

Teknikerna att attackera dagens skogsbruk är olika.

Förminskningen av skogens betydelse för Sverige och Norrlands inland är en teknik. Po Tidholm, i ”Godmorgon, världen”, hänvisar till att export av skogsprodukter ”bara” bidrar med 2,7 procent till BNP, sysselsätter ”bara” 1 procent och att skogsjobben helt försvunnit i vissa inlandskommuner. Po Tidholms slutsats är att skog och skogsbruk är ett särintresse utan större ekonomisk betydelse.

Verkligheten är att Sverige i dag är lika beroende av skogen som någonsin förr. Skogssektorns samlade klimateffekt är större än hela Sveriges utsläpp av CO2. Värdet av exporten betalar för hela den svenska importen av drivmedel till våra personbilar/lastbilar. Biobränsle från i första hand skogen är Sveriges viktigaste energikälla, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans. Och dessutom – fanns inte skogsbruket skulle det troligen inte finnas några inlandskommuner överhuvudtaget.

Förfalskningen av den Svenska skogshistorien är en annan teknik som utvecklats av bland annat Maciej Zaremba i DN. Han driver tesen att skogen på tre generationer förvandlats från skog till vedfabrik.

Sanningen är att skogen i Sverige brukats och tidvis missbrukats under många hundra år. Bergsbruk ödelade stora områden i Mellansverige när gruvdriften krävde ofantliga vedmängder. Stora områden i söder förvandlades av betesdjur till hedlandskap. Plockhuggningen vid industrialismens genombrott skapade tras- och restskogar i stora delar av Norrland.

Förtalet av skogsbrukets naturvårdsarbete är en teknik som förfinats i ”Uppdrag gransknings” reportage om skogsbruk i Karelen. En kompromisslös Naturskyddsförening förkastar allt det arbete som utförs i skogscertifieringsföretagen. Denna gång ställdes FSC vid skampålen för att ha godkänt avverkningar i ”urskogar” i ryska Karelen. WWF misstänkliggörs för att man samarbetar med Ikea.

Samsynen mellan skogsbrukets företrädare och certifieringsföretagen har sin grund i kunskap. Biologisk mångfald, socialt ansvarstagande och generell hänsyn är viktiga delar i skötseln av skogsekosystem. Insikten om och förståelsen för skogslandskapet har lett fram till EKO-parker i Sveaskogs tappning, Skogsindustriernas miljöhänsyn och naturvårdsavtal, biotopskydd på den privata sidan. Naturvårdsarbetet i den svenska skogen har revolutionerat skogsbruket. Naturhänsyn i dagens skogsbruk ger förutsättningar för biologisk mångfald i kommande skogsgenerationer.

Förvrängningen när skogsekosystemen ska skildras är en paradgren hos flera naturskyddsorganisationer. Favoritjämförelsen är den mellan vår boreala barrskog och regnskogen eller sydliga lövskogar.

I själva verket är våra nordliga barrskogar mycket robusta ekosystem som med jämna mellanrum blir utsatta för katastrofer i form av, i första hand brand, men också insektsangrepp och stormar. När stora arealer brinner blir ofta bara några äldre tallar de enda överlevande på hygget. Livet på brandfältet börjar om. På lite bördigare marker etablerar sig först lövskog som småningom blir skydd för granen som trivs med att komma underifrån. På en magrare mark med överlevande tallar startar en ny generation tallskog. På vissa av dessa blir det en monokultur av tall. Principen för modernt skogsbruk följer precis denna naturens visa ordning.

Om skogsbygderna i framtiden ska fortsätta att bidra till Sveriges välstånd och utveckling, kan inte den allra mest extrema naturvårdssynen tillåtas härja fritt. Kunskap om både historien, biologin, ekonomin och verkligheten ska inte få förvrängas. Inte heller bör Stockholmsbaserade massmedier okritiskt svälja och ensidigt basunera ut populistiska särintressens budskap.

Pelle Sallin, skogsentreprenör i Jämtland