Skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag. Vi har i dag en situation där aggressiva utländska bolag köper upp mindre skolor i Sverige och tar hem flera hundra miljoner i vinst varje år. För att garantera att skolpengen går till eleverna vill vi att riksdagen beslutar om vilka icke-vinstdrivande driftsformer som är lämpliga för fristående skolor. Vi vill också utreda hur man kan hindra att offentliga bidrag betalas ut som vinst till ägarna, skriver Lars Ohly och Rosanna Dinamarca.

Den svenska skolan har öppnat sig för en industri där aktiebolag berikar sig på elevernas och lärarnas bekostnad. Vänsterpartiet har tittat på årsredovisningar för 25 företag som driver fristående skolor i Sverige med sammanlagt omkring 60.000 elever. Genomgången visar att företagen gör stora vinster och använder olika upplägg för att föra över stora summor pengar från skolverksamhet till ägarna.

I dag har mer än hälften av de fristående skolorna ett aktiebolag som huvudman. Trenden är att detta blir vanligare. Andelen företag som är huvudman för flera skolor ökar. Vi har fått en situation där aggressiva utländska bolag köper upp mindre skolor i Sverige. Varje år går flera hundra miljoner kronor i vinst till de här bolagen, pengar som skulle kunna ge barn bättre möjligheter att lära sig läsa, skriva och räkna. Fristående skolor tjänar pengar på att ha färre lärare anställda. I genomsnitt har de kommunala gymnasieskolorna 8,2 lärare på 100 elever, riksgenomsnittet för fristående skolor är 6,8.

Våra nordiska grannländer har sett till att täppa till de här läckagen från skolan. I Norge är det ett krav att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. I Finland drivs skolorna av allmännyttiga samfund och får inte drivas för ekonomisk vinning. I Danmark får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän, inte aktiebolag. Dessutom får en enskild huvudman inte driva fler än en skola. På det sättet försvarar politiker i Norge, Finland och Danmark barnens rätt till en god utbildning före vinstintresset.

Men i Sverige är det fritt fram att ta ut stora vinster från fristående skolor. Här är några exempel:

Ett av de stora bolagen, med över 11.000 barn och elever, är Pysslingen Förskolor och Skolor AB. De redovisar ett rörelseresultat på 34 miljoner – omkring 3.000 kronor per elev och år. Företaget ägs av ett danskt riskkapitalbolag, Polaris Private Equity.
2008 fördes större delen av vinsten ut från skolverksamheten. Det ser förstås inte bra ut, och nu försvarar Pysslingen vinsterna med att de ”återinvesteras”. Det är ett vanligt sätt att blanda bort korten. Alla vet att riskkapitalbolaget som äger Pysslingen inte gör det av ideella skäl.

Baggium Utbildning AB är en av de snabbaste växande koncernerna. 2008 hade de över 5.000 elever och tog ut en vinst på omkring 13.000 kronor per elev och år. Återigen fördes det mesta av de pengarna direkt bort från verksamheten, via aktieutdelning och koncernbidrag till ägarbolaget Nordstenen AB. De ägs till största delen av det norska riskkapitalbolaget FSN Capital.

Det finns också mindre skolbolag som är rena sedelpressar för ägarna. IT-Media och Turismgymnasiet i Lund tog ut mer än en fjärdedel av sin omsättning i vinst. För var och en av de 300 eleverna kunde ägarna inkassera omkring 30.000 kronor i vinst per år. Bolaget ägs via mellanled av ett danskt riskkapitalbolag, Axcels.

De här pengarna skulle kunna gå till eleverna i stället. De 25 företag som vi har tittat på redovisar en sammanlagd vinst på omkring 200 miljoner.

Nu får det vara nog. Skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag. Det är dags att sätta stopp för vinstintresset i skolan. Vänsterpartiet vill genomföra tre förändringar för att garantera att skolpengen går till eleverna och inte till aktiebolagens vinster.

1. Tillsätt en utredning med uppdrag att lägga förslag på hur de offentliga bidragen till fristående skolor inte ska kunna utbetalas som vinst till ägarna. Riksdagen ska fatta beslut om vilka icke-vinstdrivande driftsformer som är lämpliga för fristående skolor och om begränsningar av antalet skolor som en huvudman kan driva.

2. Inför ett system för att fördela pengar till skolorna som tar hänsyn till elevernas behov. I dag överkompenseras fristående skolor ekonomiskt. Det tydligaste beviset på detta är vinsterna i de fristående skolorna.

3. Inför en särskild avgift för Skolinspektionens prövning för att begränsa antalet ansökningar om att starta friskolor. Många ansökningar är bristfälliga. Det innebär att handläggningstiden blir lång, vilket försvårar för kommuner att göra en bra konsekvensanalys.

Vänsterpartiets mål är att bygga världens bästa välfärd utan privata vinster. En ny rödgrön regering kan inte blunda för att vinsterna är ett hot mot alla barns rätt till en bra och likvärdig utbildning. Därför måste en rödgrön utbildningsminister stänga dörren för det kortsiktiga vinstintresset i de svenska klassrummen och sätta kunskap i första rummet.

Kunskap är en demokratisk rättighet och ingen handelsvara. Vi vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd skola där det är behoven som styr resurstilldelningen. I en likvärdig skola ges varje elev goda möjligheter att få sina behov tillgodosedda och på så sätt kan alla elever nå målen.

Lars Ohly
partiordförande (V)

Rossana Dinamarca
riksdagsledamot (V)