Både nätbedragare och upphovsrättsorganisationer tar till allt värre metoder för att komma åt internetanvändares privata information. Samtidigt växer skadan som privat information i fel händer kan orsaka när vi lever våra liv på nätet.

Upphovsrättsorganisationerna utgör ett särskilt problem eftersom de i sina kontakter försöker ge sken av att vara rättsvårdande myndigheter med särskilda befogenheter.

Sverige måste stärka lagskyddet för integritet och yttrandefrihet i internetmiljön, men också ge medborgarna förutsättningar för att kunna hävda de rättigheter som nuvarande lagstiftning ger. För den enskilde är det i dag svårt att veta vad som faktiskt gäller när privata upphovsrättsorganisationer skriver hotfulla brev eller gör hembesök.

Det är i Sverige en rättighet att skydda sina personuppgifter och sin identitet på nätet, och tekniken för detta finns fritt tillgänglig. Tyvärr är det inte alla som känner till sina rättigheter eller hur de ska gå till väga för att tillvarata dem.

Varje elev i den svenska skolan bör få lära sig vilka anonymiseringstekniker som finns, vilken säkerhet de olika teknikerna erbjuder och hur tjänsterna används på ett effektivt sätt. Elever bör också lära sig betydelsen av att skydda sin identitet om de exempelvis vill blogga anonymt eller tipsa journalister om missförhållanden utan att riskera repressalier.

I den fysiska världen vet alla hur de skyddar det privata genom enkla åtgärder som att låsa dörren till bostaden. I den digitala världen är det mer komplicerat, men med rätt krypteringsverktyg kan var och en skydda känsliga uppgifter och kommunikationskanaler mot obehöriga.

Att lära elever att använda sina grundläggande fri- och rättigheter på internet borde i dag vara lika självklart som att lära dem hur de använder sin rösträtt.

Karl Sigfrid
riksdagsledamot (M)