Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Skolan ska ha tydliga regler i ordning och uppförande”

Ny skolpolitik. Förutom att leva upp till kunskapsmålen måste skolan vara karaktärsdanande och ge barn och unga sunda värderingar. Respekten för människors lika värde, jämlikhet, demokrati och kamratskap måste praktiseras i skolans vardag. Det ska ske med hjälp av tydliga uppförande- och ordningsregler. Lärarna måste få beslagta mobiltelefoner, ge skriftliga varningar och utfärda kvarsittning, skriver Göran Hägglund.

De senaste årens skoldebatt har handlat om hur skolan bättre ska leva upp till kunskapsmålen. Det är en viktig debatt och alliansregeringen har genomfört omfattande reformer för att vända en negativ utveckling. Ny skollag, nya läroplaner, en ny gymnasieskola och satsningar på lärarnas kompetens är några av åtgärderna. Kristdemokraterna har konstruktivt bidragit till dessa nödvändiga förändringar.

Men det finns en risk att en dimension av skolans uppdrag hamnar i skymundan. En dimension som får konsekvenser inte enbart innanför skolans väggar, utan för hela samhället – och för den enskilda människan.

Jag talar om de värden som skolan fått i förtroende att förvalta och förmedla. För en del personer, både utom och inom skolväsendet, tycks just detta uppdrag vara provocerande – vilka värden? Varför är det viktigt? Är inte skolans primära uppgift att säkerställa att barn i vuxen ålder blir anställningsbara eller högskolekvalificerade?

Kunskap är skolans nav och epicentrum. Den skola som misslyckas med att förmedla och vidareföra denna hårdvaluta har inget existensberättigande. Men det finns en stor fara i att ha en alltför snäv syn på kunskap, att skolans uppgift bara handlar om att utbilda elever så att de kan möta arbetsmarknadens behov.

Vi människor har inte enbart materiella behov, utan också själsliga och andliga. Vi är sociala och helt beroende av gemenskap och samarbete med andra för att överleva och må bra. Och vi är moraliskt medvetna och ansvariga. Det är mycket vi behöver kunskap om för att fungera som hela människor i alla våra olika roller i samhället.

Utbildning är därför mer och viktigare än att nå högsta betyg och komma in på rätt utbildning som ger bäst karriärmöjligheter. Utbildning är, och bör också vara, karaktärsdanande. Därför tycker vi att det är dags att återupprätta ett bildningsideal. Vi behöver ge våra barn och unga kunskap för hela livet, inte bara för arbetslivet.

Människor föds inte med någon inneboende, magisk förmåga att alltid göra det rätta och uppskatta det sanna. Det kan alla intyga som sett sin lilla ettåring slå kompisen i huvudet med en sandig spade. Tyvärr finns allt för många vittnesmål och berättelser om barn som blivit mobbade och illa behandlade av sina klasskamrater. Och tyvärr finns det alltför många signaler om att arbetet med värdegrunden inte fungerar på våra skolor. Ibland reduceras det till en schemalagd stund i veckan. Ibland överlåts hela värdegrundsdiskussionen på dyra konsulter som förväntas riva av frågor om rätt och fel under en studiedag eller två. Det duger inte.

Även om det naturligtvis främst är föräldrarnas uppgift att överföra sunda värderingar till sina barn så står de sig slätt om inte också skolan förmedlar samma normer och värden. Det är en svår uppgift för skolan, helt klart, men det gör den inte mindre viktigt.

Varje dag är barn rädda för att gå till skolan. Varje dag mobbas unga pojkar och flickor. Barn svälter sig, plågas av självmordstankar eller skär sönder armarna för att döva smärtan inuti. Varje sommar går nykläckta studenter ut i vuxenvärlden utan att ha tillgodogjort sig de mest elementära kunskaperna om människors lika värde och utan ödmjukhet inför livets okränkbarhet. Vad spelar det för roll om “du kan bli vad du vill”, om du inte förstår ditt eget eller andra människors värde?

Skolans värdegrund behöver förvisso ges utrymme i samtal kopplade till lektionsundervisning, men framför allt behöver den praktiseras. För när värdeöverföringen reduceras till att handla om enbart ord, växer den till ett närmast omöjligt uppdrag. Respekten för alla människors lika värde, jämlikhet, demokrati och kamratskap måste praktiseras i vardagen, inte bli ett teoretiskt ramverk.

Genom att ha tydliga uppförande- och ordningsregler i skolan kan etiska diskussioner relateras till vardagliga, verkliga situationer. Eftersom det inte är okej att kalla min klasskamrat för hora, kommer det att få konsekvenser för mig. En skola som väljer att enbart kommunicera sina värderingar med ord kommer oundvikligen att uppfattas som inkonsekvent, och i värsta fall lögnaktig.

Lärarna behöver bemyndigas med både auktoritet och förtroende att vidta åtgärder mot den elev som bryter mot reglerna. Lärare ska få beslagta mobiltelefoner, ge skriftliga varningar och utfärda kvarsittning. En elev som blir påkommen med att klottra på skolans egendom ska få lära sig hur det tvättas bort.

Lärande förutsätter en lugn och trygg skolmiljö. En misslyckad skolgång ger inte bara sämre framtidsutsikter och problem på arbetsmarknaden, det leder till sämre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Därför är det så viktigt att se varje elevs behov. Och att lära sig mellanmänsklig samvaro är en del av den kunskap elever behöver ha med sig in i vuxenlivet. Vi sviker våra barn om vi inte ger dem även denna kunskap, särskilt de barn som inte får sådan kunskap med sig från hemmet.

Målet måste vara att varje elev får utvecklas utifrån sin potential och sina förutsättningar. Vi kristdemokrater tycker att skolan måste förmedla en tro på de egna möjligheterna, chansen till en klassresa och hoppet om en ljus framtid. Insikten om att framtiden ligger i mina händer – i samarbete och gemenskap med andra.

Vi tror också att känslan av att vara med i ett större sammanhang skulle vara till elevernas gagn. Detta kan exempelvis ske genom ett starkare samarbete med det civila samhället. Genom att öppna upp skolans lokaler för föreningar kan man skapa mötesplatser mellan olika generationer och stärka känslan av att skolan är betydelsefull och viktig. Denna möjlighet används i dag allt för sällan. Barn som får tillfälle att träffas och verkligen se varandra – över ett notställ, rollspelsinstruktioner eller modellflygplan – kommer också att ha lättare att uppskatta varandra som värdefulla jämlikar och vänner. En klassmorfar eller mormor kan förmedla livskunskap, trygghet och stabilitet.

Varje elev är unik. Skolan behöver därför också utrymme att anpassa undervisningen efter varje barns behov. Till det behövs kompetenta medarbetare – från lärarna, rektorn och fritidsledarna till personalen i skolans cafeteria. För att uppnå både kunskapsmål och en god värdegrund behövs också tid och möjlighet att sköta sitt jobb.

Kristdemokraterna tillsätter nu en arbetsgrupp under ledning av läraren och riksdagsledamoten Annika Eclund, som får i uppdrag att hitta konkreta förslag och utforma en skolpolitik som tar sikte på en skola som klarar av sitt uppdrag: att förmedla både kunskap, bildning och värdegrund.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.