Givetvis vill vi att alla skolor ska ha som mål att erbjuda bästa tänkbara utbildning. Men om Miljöpartiet, som ju tidigare alltid har stått på friskolornas sida, nu vill begränsa möjligheten att göra vinst riskerar det att få oönskade konsekvenser, skriver fem företrädare för Sveriges friskolor i en replik.
Det fria skolvalet och friskolereformen, som gett Sveriges alla elever och föräldrar möjlighet att få välja den skola som passar dem bäst, är en oerhört viktig och uppskattad valfrihetsreform. Miljöpartiet var pådrivande vid införandet av reformen, och har länge stöttat friskolornas kamp för lika villkor. Därför är vi oroade över det ändrade tonläget från partiets ledande företrädare i skolfrågor (DN Debatt 1/2).
Debattörerna kallar sina förslag för ”kvalitetspaket”. Ändå handlar ingen av de fyra punkterna i artikeln om kunskapsmål, andel behöriga till högre studier eller hur många som får anställning direkt efter en yrkesutbildning. I stället går förslagen bara ut på att kontrollera skolornas ekonomi. Det tycker vi är tråkigt, eftersom vi gärna skulle vilja se en livligare diskussion om kvalitet. I alla olika undersökningar, när det gäller allt från lärares och elevers trivsel och nöjdhet, till kunskapsresultat och andel behöriga till högre utbildning intas toppositionerna av fristående skolor. Vi är övertygade om att det inte är någon slump.
Att sikta in sig på ekonomi snarare än kvalitet och resultat anser vi är att göra de elever vars bästa man har för ögonen en björntjänst. För den elev som får underkänt är det en klen tröst att skolan är kommunal, eller – om det är en friskola – att det ekonomiska resultatet balanserar på gränsen till underskott. Självklart är det intressant att få veta vad skolpengen används till, men det gäller ju också de kommunala skolor där 85 procent av alla grundskoleelever och 76 procent av gymnasieungdomarna får sin utbildning.
Givetvis vill vi att alla skolor ska ha som mål att erbjuda bästa tänkbara utbildning. Men om Miljöpartiet, som ju tidigare alltid har stått på friskolornas sida, nu vill begränsa möjligheten att göra vinst riskerar det att få oönskade konsekvenser.
MP-förslaget är inte så lätt att tolka. Om det bara handlar om att bolagsordningen ska ändras så att man anger att kvalitet i undervisningen (eller något liknande) är huvudsyftet med verksamheten, men att det fortfarande är upp till ägarna att besluta om ekonomin, bör vi kunna komma överens. Men om Miljöpartiet nu vill begränsa möjligheten att ha ett vinstsyfte eller stoppa vinstutdelning, riskeras många populära och välfungerande skolors existens, utan att vi kommer närmare målet – att garantera alla en god utbildning.
Stora som små skolföretag behöver kunna lägga undan pengar från bättre år för att ha en reserv att ta av under sämre år – hur går det annars med långsiktigheten? De behöver också kunna erbjuda sina ägare ränta på investerade pengar, annars kommer intresset för att starta och investera i fristående skolor att minska kraftigt. Med ett vinststopp skulle bara några få idealister bli kvar, som tvingas kämpa med ännu tuffare villkor än i dag. Förlorare blir alla de lärare och elever som inte längre har något alternativ till den kommunala skolan. Vi vill att de ska få ha kvar rätten att välja.
Gunvor Engström, ordförande Friskolornas riksförbund
Christer Andersson, vd Campeon Frigymnasium
Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör AcadeMedia
Susanna Marcus, vd JB Education
Mikaela Valtersson, vice vd Kunskapsskolan