”Skolvalet används för att undvika underprivilegierade”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Privilegierade väljer bort. Skolverkets rapport om ökande klyftor i Sveriges skolor har slagit ned som en bomb i skoldebatten. I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa att boendesegregationen inte är den drivande kraften. Därför får Skolverkets rapport inte viftas bort av lobbyister för det fria skolvalet, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh.

Privilegierade väljer bort. Skolverkets rapport om ökande klyftor i Sveriges skolor har slagit ned som en bomb i skoldebatten. I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa att boendesegregationen inte är den drivande kraften. Därför får Skolverkets rapport inte viftas bort av lobbyister för det fria skolvalet, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh.

Skolverkets rapport ”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” har slagit ner som en bomb i den svenska skoldebatten. Enligt rapporten har klyftorna mellan skolorna ökat kraftigt samtidigt som elevsammansättningen fått en ökande betydelse för elevernas resultat. De orsaker som Skolverket pekar på är en ökad sortering, i kombination med kamrateffekter och att lärarnas förväntningar på eleverna påverkas av elevsammansättningen.

Reaktionerna på rapporten visar en ökande desperation bland dem som ser det fria skolvalet som grunden för den egna skolpolitiken. Den svenska skolans problem får bero på vad som helst, bara inte på det fria skolvalet.

Annons:

På ledarsidorna har man dragit fram friskolornas standardargument emot anklagelsen att skolval leder till ökande segregation: ”De ökande klyftorna beror inte på skolvalet utan på ökande boendesegregation”.

Skolministern har valt att skylla på invandringen: De ökande klyftorna beror på att det kommer barn från länder utan fungerande skola.

Även socialdemokratiska företrädare slår ifrån sig, rädda för att ett ifrågasättande av valfriheten skulle kunna slå mot röststödet. Enligt Socialdemokraterna är det inte valfriheten som är problemet utan bristen på omfördelning av resurser till svaga skolor.

Näringslivsfinansierade Timbro har valt ett mer cyniskt argument för att försvara valfriheten mot anklagelsen om ökande klyftor. Som svar på Skolverkets rapport har man utlyst ett seminarium med rubriken ”Kan alla skolor bli lika bra?”.

Idén om det fria skolvalet lanserades för mer än femtio år sedan av ekonomen Milton Friedman. Det är intressant att notera att Friedman presenterade förslaget samtidigt som amerikansk skolpolitik lades om i syfte att motverka skolsegregation; ett nödvändigt steg efter att Högsta domstolen hade slagit fast att det var illegitimt att utestänga elever på grund av etnisk bakgrund. Den uppdelning i skolor för svarta respektive vita barn som tidigare hade upprätthållits inte minst i Södern, var inte längre legitim.

När det fria skolvalet infördes i Sverige 1992 var det också efter en period då skolorna hade fått en mer blandad elevsammansättning i form av barn från ”synliga minoriteter”, det vill säga människor som utseendemässigt avviker från majoritetsbefolkningen. De klyftor mellan skolor som Skolverket nu påvisat i hela landet visade sig också först i regioner med en hög andel ”synliga minoriteter”.

Att skolvalet utnyttjas av privilegierade grupper för att undvika kontakt med underprivilegierade grupper visas också av en ny studie som vi genomfört inom ramen för projektet ”Den svenska skolans nya geografi”.

I denna studie, som nyligen publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”, analyserar vi hur långt högstadieelever i Sverige pendlar för att komma till skolan. När vi jämför elever som bor på samma ställe visar det sig att elever med högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående, och icke socialbidragsberoende föräldrar är de som åker längst när de ska till skolan. Elever som tillhör synliga minoriteter, som har ensamstående föräldrar, föräldrar utan högre utbildning eller föräldrar med socialbidrag, är i större utsträckning hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet. Skolvalet kan alltså framför allt utnyttjas av de mer privilegierade.

Samtidigt visar vår studie att privilegierade grupper framför allt utnyttjar skolvalet när det finns ökad risk för närvaro av underprivilegierade grupper i den närmaste skolan. Skolpendlingsavstånden ökar nämligen när andelen elever från synliga minoriteter och andelen elever från familjer med socialbidrag ökar i närområdet. Däremot minskar skolpendlingsavstånden när andelen barn med högutbildade familjer ökar i närområdet.

Skolverkets rapport har visat att de löften om förbättrade resultat som utlovades av bland annat Svensk Näringsliv och Timbro när skolvalet infördes inte infriats. I stället har klyftorna mellan skolor ökat och resultaten har försämrats. Det vår studie visar är att i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation. Är detta verkligen ett effektivt sätt att använda skattepengar?

Men det är ju boendesegregation som leder till ökande skolsegregation invänder kanske någon. Detta resonemang bygger på resultaten från en enskild studie som fokuserar på utvecklingen under 1990-talet. De ökande klyftorna mellan skolor som Skolverket pekar på har dock framför allt vuxit fram efter år 2000 och under denna tid saknas det en tydlig koppling till boendesegregationen. Detta har vi kunnat visa genom att föra eleverna i grundskolans avgångsklasser till deras närmaste skola. Det visar sig då att skillnaderna i betygsresultaten mellan dessa hypotetiska grannskapsskolor inte ökar trots att skillnaderna i resultat mellan de faktiska skolorna ökat kraftigt.

Om boendesegregationen hade varit den drivande kraften borde vi ha sett ökande resultatskillnader också i de hypotetiska grannskapsskolorna. Inte heller kan man som Björklund skylla på dåligt utbildade invandrarbarn. Den kraftiga ökningen i skillnader mellan skolor kvarstår nämligen även om barn från särskilt utsatta länder räknas bort.

För tio år sedan utlovade Timbro att det fria skolvalet skulle leda till snabba förbättringar i svenska skolresultat, men i stället har resultaten försämrats och klyftorna ökat. De som tjänat på det fria skolvalet är därför de företag som i dag baserar sina vinster på skolpengen. För dessa intressen är Skolverkets rapport ett hot. Om det fria skolvalet skrotas innebär det att friskolekoncernernas framtida börsvärde hotas.

Att dessa företag insett opinionsbildningens stora betydelse visas av att de systematiskt rekryterat inflytelserika personer från den politiska klassen till framträdande positioner, till exempel Miljöpartiets förra skolpolitiska talesperson Mikaela Valtersson och Socialdemokraternas före detta biträdande partisekreterare Stefan Stern.

I Sverige finns det en bred enighet om att det krävs en välfungerande skola för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar. Grundprincipen är också att all undervisning oavsett ursprung eller skola skall vara likvärdig. Därför förtjänar Skolverkets rapport att ta på allvar och inte att viftas bort med argument utformade av lobbyister för det fria skolvalet.

 

Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Eva Andersson, docent, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

John Östh, universitetslektor, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Projektet ”Den svenska skolans nya geografi” finansieras av Vetenskapsrådet

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

alg_144102
Foto:TT

 ”Vad är mer svenskt än älg?” Kött från älg, hjort och vildsvin får inte märkas med Svenskt kött-symbolen. 26  8 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
tbana500
Foto:TT, DN

 Halvvägs in i tävlingen. T-banan ska byggas ut – och få en ny färg. 11  1 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Den siste överlevande. Släppte USA:s atombomb över den japanska staden Hiroshima. 7  1 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

atombomb_144102
Foto:AFP
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: