Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Skydd av personlig integritet viktigare än yttrandefrihet”

En majoritet av medborgarna i Sverige anser att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten när det gäller att skydda barn och unga.
En majoritet av medborgarna i Sverige anser att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten när det gäller att skydda barn och unga.

Drygt hälften av svenskarna anser att inskränkningar i yttrandefriheten är acceptabla om det gäller att skydda andra värden i samhället. Digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för publicistisk verksamhet, medborgarnas medie- och kommunikationsvanor och innebörden av personlig integritet, skriver Ulla Carlsson och Lennart Weibull.

En majoritet av medborgarna i Sverige anser att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten när det gäller att skydda barn och unga, men även för att förhindra kränkning av enskilda människor, motverka rasism och skydda den nationella säkerheten. Däremot menar en klar majoritet att det saknas anledning att göra inskränkningar av yttrandefriheten för att värna religiösa värden.

Resultaten kan utläsas av svaren på frågor som vi har ställt inom ramen för den nationella SOM-undersökningen 2015. Syftet med vårt projekt har varit att belysa yttrandefrihetens ställning i dagens mediekultur och studera hur den förhåller sig till synen på mediernas sätt att fungera.

Frågan lyder ”Anser du att yttrandefriheten i Sverige ska kunna inskränkas med hänsyn till något av följande skäl?” Procenttalen bygger på samtliga svarande. Att summan för respektive område inte blir 100 procent beror på att andelen som svarat Ingen uppfattning inte redovisas i figuren. Den andelen framgår dock indirekt och varierar mellan 10 procent (För att skydda barn och unga) till 16 procent (För att värna religiösa värden).

Vår utgångspunkt är att det i svensk demokratitradition i första hand är medierna som är förvaltare av yttrandefriheten. Yttrande- och informationsfrihet är reglerad i tre grundlagar: Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Jämfört med flertalet andra länder har Sverige en vittgående yttrandefrihet, särskilt vad gäller skyddet för medierna.

Vid sidan av den konstitutionellt ordnade yttrandefriheten finns det dessutom en publicistisk ordning med ett etiskt regelsystem, som alla stora medieföretag har ställt sig bakom. Där betonas bland annat vikten av att respektera personlig integritet.

Möjligheterna att yttra sig fritt i såväl ord och text som bild har sannolikt aldrig varit större än i dag. Digitaliseringen har demokratiserat offentligheten med en enorm potential för att berika samhällsdebatten. Samtidigt har internet, och i synnerhet sociala medier, öppnat för uttalanden och åsikter som tidigare inte lika lätt kunde nå allmänheten. I denna situation kan problem uppstå – inte minst vad gäller yttrandefrihetens gränser. Många sociala nätverk och andra plattformar på internet omfattas inte av samma grundlagsskydd som traditionella medier och sociala medier har vanligen inte ställt sig bakom de etiska reglerna.

Framför allt är det politiskt intresse som har störst förklaringskraft: de politiskt mest intresserade är minst benägna att vilja inskränka yttrandefriheten oavsett skäl.

Hur ska man i ljuset av en sådan bakgrund tolka undersökningens resultat att drygt hälften av medborgarna i Sverige anser att inskränkningar i yttrandefriheten är acceptabla om det gäller att skydda andra värden i samhället, och att en tiondel är klart emot alla typer av begränsningar?

De förklaringsfaktorer som har utmejslats i analysen rör såväl demokratisk kultur som faktorer knutna till medborgarnas ålder, utbildning och politiskt intresse och delvis även kön.

Framför allt är det politiskt intresse som har störst förklaringskraft: de politiskt mest intresserade är minst benägna att vilja inskränka yttrandefriheten oavsett skäl.

Man kan se medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar i yttrandefriheten som ett utslag av kritik mot mediernas sätt att fungera. Det visar sig också att många medborgare är kritiska – det gäller särskilt mediernas bristande respekt för personlig integritet, där 60 procent anser att medierna brister i respekt. Men bedömningarna har endast ett svagt samband med viljan att begränsa yttrandefriheten.

Det finns därför anledning att tolka medborgarnas syn på yttrandefrihetens gränser i ett vidare perspektiv. Mycket talar för att bedömningarna i hög grad präglas en tid när kommunikationssamhället genomgår stora förändringar genom digitaliseringen.

Slutsatsen är att det huvudsakligen är ämnesområden och inte principer som bestämmer medborgarnas syn på yttrandefrihet. Resultatet bör tolkas som en normativ reaktion på företeelser i det offentliga rummet som uppfattas som skadliga. Toleransen för yttranden som kan skada integriteten hos individer, grupper eller samhället är begränsad.

Medborgarnas mening relaterar därmed till de intentioner som Regeringsformen stipulerar för yttrandefrihetens gränser – att skydda människors privatliv, heder och säkerhet. Det handlar om omsorg om såväl sig själv som andra – ett uttryck för medmänsklighet – tillit mellan människor.

Resultatet indikerar att yttrandefrihet som värde inte är ifrågasatt men att många medborgare anser att det finns behov av anpassning till en verklighet där digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för publicistisk verksamhet, medborgarnas medie- och kommunikationsvanor och innebörden av personlig integritet.

Undersökningens resultat påvisar behovet av att mediernas roll, rättigheter och ansvar beaktas i en förändrad medie- och samhällskontext. Men frågan är större än så och omfattar många aktörer. Det är av stor vikt att det i samhället råder enighet om att: alla människor ska ha möjlighet delta i samhällsdebatten oavsett kanal/plattform för att göra sina röster hörda; politiska och rättsliga ramar prövas för att återspegla den digitala verkligheten utan att grundläggande principer om yttrandefrihet hotas; medieföretag stärker sina etiska system och den journalistiska professionen; och civila samhället utvecklar sin roll i arbetet att försvara personlig integritet och mänskliga rättigheter.

Här finns också skäl att särskilt understryka vikten av att innebörden av yttrandefrihet är väl känd bland medborgarna. Det är en viktig pedagogisk fråga som inte får försummas. Dagens komplexa samhälle kräver mycket kunniga och engagerade medborgare med en kritisk blick för att upprätthålla demokratin. Det gäller särskilt den allt mer digitaliserade mediekulturen där nya sätt att förstå yttrandefrihet följer i spåren och diskussionen om gränserna för yttrandefriheten tar sig nya uttryck.

Vi talar här om en grundläggande kunskap som innefattar förståelsen av yttrandefrihet med vetskap om rättigheter, ansvar och konsekvenser för såväl individ som samhälle. Att utveckla medborgarnas medie- och informationskunnighet handlar om att skydda och främja yttrandefriheten – ytterst om att upprätthålla demokratin. För detta behövs en samlad nationell policy – det saknar Sverige.

Bakgrund. Yttrandefrihet

Yttrandefriheten enligt Regeringsformen:

”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad:

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.”

Källa: 2 kap. 1 § Regeringsformen

DN Debatt. 9 juni 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.