Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Skyddet för miljö och djur på väg att försvagas”

Vi har i mer än ett halvårs tid deltagit i landsbygdsministerns dialoggrupp om den nationella livsmedelsstrategin. Men processen är väldigt sluten och inga skriftliga underlag har ännu delgetts, skriver Johanna Sandahl.
Vi har i mer än ett halvårs tid deltagit i landsbygdsministerns dialoggrupp om den nationella livsmedelsstrategin. Men processen är väldigt sluten och inga skriftliga underlag har ännu delgetts, skriver Johanna Sandahl. Foto: Magnus Hallgren

Nationella livsmedelsstrategin. Svensk matproduktion har med sitt hållbarhetsarbete en konkurrensfördel. Det är oroande att representanter för livsmedelskedjan inte tycks bejaka denna marknadspotential utan i stället driver att Sveriges miljö- och djurskyddsregler ska försvagas, skriver Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.

Regeringens arbete med att ta fram en nationell livsmedelstrategi går nu in i sin slutfas. Naturskyddsföreningen har i mer än ett halvårs tid deltagit i landsbygdsminister Sven-Erik Buchts dialoggrupp om strategin. Dessvärre upplever vi processen som väldigt sluten. Inga skriftliga underlag har ännu delgetts och vi är bekymrade över vad slutresultatet kommer att bli. Vi befarar att svensk mat i framtiden inte kommer att vara vad konsumenterna förväntar sig av den.

Svensk livsmedelsproduktion ligger än så länge långt fram på flera områden. Djuromsorgen är bland den bästa i världen, och tack vare det är behovet av antibiotika litet. Förekomst av salmonella är ovanligt. Mjölk- och köttproduktionen är bland den klimatsmartaste i världen. Sverige har fortfarande en branschöverenskommelse om GMO-fritt djurfoder. Lantbrukarna har historiskt sett varit bra på att använda begränsat med bekämpningsmedel.

Det svenska lantbruket har emellertid stora lönsamhetsproblem. Livsmedelsstrategin syftar därför till att öka lönsamheten, samtidigt som miljömålen nås. Här finns en uppenbar vinn-vinn-lösning. Svenskt lantbruk har, precis som många andra branscher, små chanser att konkurrera med pris. Produktion av billig mat är också en dyr affär för samhället. Exempelvis är det extremt dyrt att rena dricksvatten från bekämpningsmedel. Att svensk matproduktion redan ligger i framkant i hållbarhetsarbetet innebär en konkurrensfördel, nu när marknaden för miljösmart mat växer i hela världen.

Därför ställer vi oss frågande till att en del representanter för livsmedelskedjan inte tycks bejaka denna marknadspotential, utan istället driver att Sveriges miljö- och djurskyddsregler ska försvagas.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill lösa lantbrukets lönsamhetsproblem genom att få konkurrensneutrala villkor gentemot andra länder. I praktiken handlar det om att försämra miljö- och djurskyddskraven, exempelvis att halvera kornas betessäsong från fyra till två månader, i södra Sverige. Det skulle innebära en försämring för djuren och den biologiska mångfalden.

 

Hur ska konsumenterna motiveras att välja svensk mat, ifall den produceras med samma regler som importerad mat?

 

Konkurrensneutrala villkor innebär sänkta miljökrav. Ett sådant exempel, som LRF varit drivande för, är att stråförkortningsmedel nu tillåts i all spannmålsodling i Sverige. Det har resulterat i att användningen av medlet ökat. Studier visar att medlen ger sämre hälsa för fiskar, fåglar och däggdjur och försämrar reproduktionen för djur.

Livsmedelsföretagarna vill stärka exporten av svensk mat, men har samtidigt uttalat sig om att miljö- och djurskyddsfrågorna inte har med livsmedelsstrategin att göra (tidningen ATL 16/2). Det är märkligt då organisationen samtidigt konstaterar att det svenska hållbarhetsarbetet svarar mot en växande global efterfrågan på ekologisk mat, låg antibiotikaanvändning och god djurhållning.

Naturskyddsföreningen vill se ökad lönsamhet i svensk matproduktion. En försvagning av miljö- och djurskyddskraven vore emellertid helt fel väg att gå. Hur ska konsumenterna motiveras att välja svensk mat, ifall den produceras med samma regler som importerad mat? Den svenskmärkning som nyligen lanserades av Svensk Dagligvaruhandel, LRF och Livsmedelsföretagen blir ju innehållslös om den svenska maten inte skiljer sig från den importerade.

De svenska konsumenterna värnar om de svenska miljö- och djurskyddskraven. Hälften skulle sluta välja svensk mat ifall djuren behandlades likadant i Sverige som i resten av EU, enligt en opinionsundersökning av Yougov. Över 70 procent av de tillfrågade i undersökningen svarade att ”strängare miljökrav i Sverige” är viktigt för deras vilja att köpa svenskt. Hela 70 procent väljer att köpa svenskt för att djuren har det bättre i Sverige (YouGov, augusti 2015, på uppdrag av Veterinärförbundet, Naturskyddsföreningen med flera).

Försäljningen av ekologisk mat visar på en starkt ökad efterfrågan på miljövänlig mat. Bara under 2015 ökade den med 39 procent – den snabbaste ökningen i världen. Problemet är att den svenska ekologiska produktionen står och stampar. Om inget görs kommer svenskarna få nöja sig med att äta importerad ekologisk mat. Det skulle vara en dålig affär för svenskt lantbruk och samhället i stort. Ekologisk produktion ger utöver miljönytta även fler jobb och en mer levande landsbygd.

Naturskyddsföreningen vädjar till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att inte sälja ut mervärdena i den svenska livsmedelsproduktionen. Se istället till att lantbrukare får betalt för de mervärden de skapar, och gör det lättare att göra rätt för såväl konsumenter som resten av livsmedelskedjan genom följande åtgärder:

 

Ge stöd till lantbruket för de mervärden som det skapar. Stärk landsbygdsprogrammet så att lantbrukare som gör naturvårdande insatser, exempelvis med betande djur, får ytterligare stöd. Utforma också skatten på bekämpningsmedel som en avgift, där skatteintäkterna går tillbaka till lantbrukssektorn som stöd till forskning och utveckling av mer hållbara växtskyddsmetoder.

 

Marknadsför den svenska matens hållbarhetsfördelar. Den svenska livsmedelsbranschen har inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt som de hållbarhetsaktörer de är. Livsmedelsbranschen bör därför få stöttning i folkbildande marknadsföringsinsatser om fördelarna med svensk mat, i såväl Sverige som i exportländer. Regeringen bör även avsätta pengar för exportsatsningar av svensk miljösmart mat.

 

Gör det lättare att ställa om till ekologiskt. Sätt konkreta mål för ekologisk produktion och konsumtion och utveckla strategier för att nå målen.

 

 

Sluta köpa in det allra värsta. Handeln och Livsmedelsföretagarna bör ta mer eget ansvar i att sluta köpa in den del av den importerade maten som är allra sämst ur hållbarhetssynvinkel.

 

 

Naturskyddsföreningen hoppas att livsmedelsstrategin bygger vidare på den svenska modellen inom lantbruket – ett jordbruk på väg mot att bli världens renaste. Ta fasta på de investeringar i miljövänlig produktion som redan gjorts. Ta vara på den kunskap och erfarenhet som byggts upp och som gett svensk mat ett försprång. Det bör vara utgångspunkten för livsmedelstrategin.

DN Debatt. 22 mars 2016

Debattartikel

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen:
”Skyddet för miljö och djur på väg att försvagas”

Repliker

Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood:
”Politikerna borde också göra sin del av jobbet”

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF:
”Hållbar livsmedelsproduktion kan inte piskas fram”

Jens Holm, riksdagsledamot (V) och miljöpolitisk talesperson och Håkan Svenneling, riksdagsledamot (V) och landsbygdspolitisk talesperson:
”Inte hållbart med hög köttkonsumtion”

Kristina Yngwe (C), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet:
”Regelkrånglet och kostnadsnivån måste minska”

Slutreplik från Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen:
”Slarva inte bort engagemanget för hållbar livsmedelsproduktion” 

Läs fler artiklar på DN debatt.