Sjukhuscheferna Birgir Jakobsson och Barbro Fridén på Karolinska universitetssjukhuset skyller sina bemanningsproblem på att sjuksköterskeutbildningen blivit mer teoretisk. Inget är mer felaktigt, skriver Lotta Dickman, sjuksköterska på Karolinska.
Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset, och Barbro Fridén, chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus, beklagar sig i en debattartikel (DN Debatt 20/7) över sina svårigheter att ”åstadkomma tillräcklig bemanning med rätt sammansättning” på sitt sjukhus. De skyller detta i huvudsak på att sjuksköterskeutbildningen har blivit mer teoretisk sedan 90-talet. I TV samma kväll tvingas man höra Birgir Jakobsson säga om nyutbildade sjuksköterskor att ”de känner sig ganska handfallna”.
Sjuksköterskeutbildningen innehåller helt riktigt mer teori nuförtiden. Samtidigt har den blivit ett år längre. Den innehåller inte mindre praktisk utbildning- endast mer teoretisk sådan. Hur det kan bli till ett problem för artikelförfattarna är för mig en gåta.
De beklagar sig över att ”en nyutbildad sjuksköterska kräver inskolning i tre till sex månader. I vissa fall, som inom just barnsjukvården, kan det ta ytterligare tid innan man är redo för ett självständigt, praktiskt arbete.” De jämför sedan detta med nyutbildade läkare som ”får gå AT-utbildning (verksamhetsförlagd utbildning) i ett och ett halvt år innan de får sin läkarlegitimation.” De tycker sedan att något liknande borde gälla även sjuksköterskor.
Det finns inte en enda sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset som får några tre månaders inskolning! Det är vilseledande att uttrycka sig så som sjukhuscheferna gör och därmed falskt. En sjuksköterska får några veckors inskolning på en ”vanlig” vårdavdelning innan hon eller han påläggs fullt ansvar och belastning. Och de är sannerligen inte handfallna! Inom den specialitet jag själv jobbar, intensivvård, får man åtta veckors inskolning efter att ha fullbordat en ettårig specialistutbildning.
AT-utbildning innebär att en nyutbildad läkare får en anställning och arbetar som läkare i ett och ett halvt år inom några olika områden. De får under denna tid handledning av erfarna kollegor, de får gå en del kurser och de får lön.
Jag och alla mina kollegor välkomnar en sådan AT-utbildning med lön även för sjuksköterskor. Det vore utmärkt! För övrigt har jag svårt att förstå varför ett sjukhus ska betala lön för läkares AT och inte för sjuksköterskors inskolning eller eventuell AT.
Efter fullbordad AT (allmäntjänstgöring) är läkaren legitimerad allmänläkare. Precis som sjuksköterskor efter sin grundutbildning är legitimerade allmänsjuksköterskor.
Birgir Jakobsson och Barbro Fridén ondgör sig i sin artikel över behovet av lång inskolning för sjuksköterskor inom barnsjukvården. Barnsjukvård är en specialitet som kräver speciell kunskap. Om en läkare skall jobba med barnsjukvård så krävs en specialistutbildning. Den får de genom att de får en speciell anställning (ST, specialisttjänstgöring) på en barnklinik och sedan genom att under cirka fyra år (jag vet inte exakt utbildningens längd) arbeta under handledning av erfarna specialister samt gå flera kurser och teoretiska utbildningar. De har lön under denna utbildning/anställning och den betalas av det sjukhus de jobbar på. Naturligtvis behöver även sjuksköterskor specialistutbildning för att jobba med barnsjukvård!
Artikelförfattarna skyller sina bemanningsproblem inom specialområdet barnsjukvård på att den grundläggande sjuksköterskeutbildningen har utökats med ett års teoretiska studier. Inget är mer felaktigt.