Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Släpp in internationella toppuniversitet i Sverige”

Öppna för nyetableringar. Allt fler av de bästa universiteten i världen öppnar filialer i andra länder. Förenkla det svenska regelverket, bjud in lärosätena och utnyttja de ­redan etablerade kontakterna, så kan Sverige fortsätta vara en ledande forsknings­nation, skriver näringslivsföreträdarna Tobias Krantz och Maria Rankka.

Högre utbildning och forskning i världsklass är avgörande för om Sverige ska vara ett attraktivt land för företagande, jobb och välfärd också i framtiden. Kraven i den globala ekonomin blir allt tuffare. Att öppna den svenska högskolan för nya influenser, för förändring, för nya aktörer är centralt för att vässa kvaliteten och stärka konkurrenskraften.

I dag presenterar vi en rapport som kartlägger etableringsfriheten inom svensk högre utbildning, både för svenska och utländska aktörer. En viktig slutsats är att hindren för att exempelvis etablera ett utländskt lärosäte i Sverige är mycket höga. Det är häpnadsväckande i en tid av tilltagande internationalisering. Och i relation till hur andra länder nu agerar har Sverige hamnat rejält på efterkälken.

Vi vill se en helt ny inriktning på politiken. Om något av världens ledande universitet överväger att öppna en filial i norra Europa, bör Sverige ha som mål att vara ett huvudalternativ. Ett sådant toppuniversitet, i exempelvis Stockholm, skulle kunna ha en stor betydelse för studenter, forskare och näringsliv, och även kunna inspirera svenska lärosäten. Det skulle ge en vitamininjektion till den akademiska världen i Sverige.

Detta är dessutom ett område där det händer mycket i vår omvärld. Allt fler länder visar intresse för att stärka sin högre utbildning genom utländska etableringar.

Enligt brittiska Observatory on Borderless Higher Education fanns det 2012 omkring 200 utländska filialcampus runtom i världen, och drygt 30 nyetableringar var under planering. Antalet filialcampus ökade med 23 procent mellan 2009 och 2012. Sedan 2009 har filialer öppnat i 22 nya länder.

Det finns också flera exempel där framstående forskningsländer söker locka de bästa och mest innovativa lärosätena. New Yorks borgmästare Michael Bloomberg bjöd 2011 in internationella toppuniversitet att berätta varför de skulle få starta ett helt nytt universitet mitt i New York. Resultatet blev att israeliska Technion i samarbete med amerikanska Cornell kommer att vara med och bygga ett nytt universitet, planerat att öppnas 2017.

Sverige behöver följa med i utvecklingen, för att inte gå miste om nya möjligheter som uppstår för studenter, forskare och näringsliv. Men i dag stoppas försök att starta utbildningar på högskolenivå av utländska lärosäten i Sverige på grund av ett regelverk som är snårigt, krångligt och oförutsägbart. Vad sänder det för signaler om Sverige som alternativ, till andra utländska lärosäten som överväger att etablera sig i något europeiskt land?

Som reglerna ser ut och tolkas i dag framstår trösklarna för etablering som oöverstigliga. Nya aktörer hamnar i en moment 22-situation, där stora investeringar krävs för att komma i fråga för tillstånd – investeringar som är svåra att finansiera när det inte är säkert om tillstånd kommer att ges.

Stockholms läns landsting har beräknat att det kommer att råda en brist på högutbildade på mellan 44 000 och 73 000 personer i Stockholmsregionen 2030. Även om Stockholmsområdet redan har några av Sveriges bästa lärosäten, kommer nya grepp behövas och kommer att efterfrågas av både studenter och arbetsgivare. Ett sätt att fokusera utvecklingen av huvudstadsregionen är att locka utländska universitet att etablera sig i regionen. Då krävs ett tydligt och rättssäkert regelverk, men även en positiv inställning från regering, kommun och ansvariga myndigheter.

Vi vill se ett intensifierat arbete från regeringen med syfte att locka ett utländskt toppuniversitet till Sverige längs tre huvudspår.

För det första: Förenkla regelverket. För nya aktörer, såväl svenska som utländska, som vill etablera sig inom högskolesektorn i Sverige, är regelverket i dagsläget krångligt. Bedömningarna sker av myndigheterna från fall till fall, utan någon förutsebarhet att tala om, och orimligt höga krav på färdiga investeringar ger en avskräckande effekt. Det sänder signalen att Sverige inte är intresserat av entreprenörer och dynamik inom den högre utbildningen, vilket är något vi förlorar på att signalera. Även om reglerna för etablering formellt sett är lika för utländska aktörer som för svenska, finns det i realiteten osäkerhet och trösklar kvar. Regeringen bör låta utreda hur regelverket vad gäller etablering och tillståndsgivning behöver ändras för att minska trösklarna – och direktiven till en sådan utredning bör vara inriktade på att fler etableringar ska underlättas.

För det andra: Bjud in! Ur vårt perspektiv finns det väldigt lite för Sverige att förlora på att få utländska universitet att etablera sig i Sverige – men väldigt mycket att vinna. Sverige bör kunna ha som konkret mål att ett utländskt universitet ska ha etablerat filial i Sverige före 2020. För att utländska universitet som överväger att öppna filialer ska ha Sverige i åtanke, behöver de vara medvetna om att Sverige är positivt inställt – vilket även kan underlättas av aktiv marknadsföring. Regeringen bör aktivt driva på i den riktningen i sina internationella kontakter.

För det tredje: Samordna insatserna. Många svenska lärosäten har redan i dag upparbetade samarbeten med både andra svenska och utländska lärosäten, på olika områden. Det skulle kunna utgöra en grund för etablering av ett utländskt universitets filial. Intresserade svenska lärosäten bör därför involveras i arbetet med att underlätta för utländska etableringar. Likaså behöver den eller de kommuner där intresse och möjlighet att stå värd för en sådan filialetablering inkluderas i diskussionerna på ett tidigt stadium.

Det är av yttersta vikt att Sverige fortsätter att vara en ledande forsknings- och kunskapsnation. Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare vill uppmana regeringen, och andra berörda aktörer, att inleda arbetet med att positionera Sverige som ett attraktivt alternativ för utländska toppuniversitets filialer – och generellt underlätta för fler nya aktörer att etablera sig inom högskolesektorn. Det kommer att krävas översyn av regelverk, en tydlig målsättning och ett samordnat och proaktivt arbete. Det kan vi börja med redan i dag.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.