Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Slopa effektskatten och höj kärnavfallsavgiften”

Ägarna har aviserat att de vill stänga bland annat två av reaktorerna i Oskarshamn. Huvudorsaken är inte effektskatten utan nya EU-krav från 2020 på ökad säkerhet efter Fukushima-olyckan, skriver artikelförfattaren.
Ägarna har aviserat att de vill stänga bland annat två av reaktorerna i Oskarshamn. Huvudorsaken är inte effektskatten utan nya EU-krav från 2020 på ökad säkerhet efter Fukushima-olyckan, skriver artikelförfattaren. Foto: Adam Ihse TT

Kärnkraften. Lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Fasa i stället ut den och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader. Och fokusera i stället på att utveckla ett helt förnybart elsystem. Så bör Energikommissionens underlag till uppgörelse se ut, skriver Svante Axelsson.

Just nu fortgår analysarbetet för Energikommissionen, vars uppdrag är att lämna ett underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. En viktig fråga i de pågående diskussionerna handlar om effektskatten på kärnkraft. Frågan är aktuell på grund av kärnkraftens olönsamhet samt Vattenfalls utspel om att behöva stänga fler kärnkraftverk ifall skatten inte slopas.

Effektskatten är en fiskal skatt – syftet är inte enbart att styra elproduktionen, utan den utgör också en viktig intäkt i statsbudgeten. Både den rödgröna regeringen och alliansregeringen har genomfört höjningar av skatten. Även förnybara energislag beskattas; vattenkraften betalar mer i fastighetsskatt per kWh än vad kärnkraften betalar i effektskatt.

Effektskatten har i debatten framhållits som en ”straffskatt” på kärnkraft. På grund av den ekonomiskt ansträngda situationen för kärnkraften har Svensk energi och Liberalerna krävt att skatten ska slopas. Moderaterna vill att den ska sänkas. Förhoppningen tycks vara att om bara kärnkraften slipper effektskatten så har kärnkraft en framtid i Sverige. Ingenting kan vara mer felaktigt. Kärnkraftens ekonomiska kris är mer omfattande än så. Lönsamhetsproblemen för kärnkraften beror framför allt på följande tre omständigheter:

Elpriset är lågt och kommer att fortsätta sjunka. Marknadens låga elpris beror på att utbudet av el är större än efterfrågan. I dag är priset cirka 20 öre per kilowattimme (kWh) och det tioåriga terminspriset på elbörsen Nordpool är endast 18 öre/kWh. Det finns ingenting i dag som tyder på att elpriset är på väg upp. I takt med ökad andel förnybar el i ledningarna kommer marginalkostnaden för ny el tvärtom att minska. När vattenkraften, vinden och solen väl är utbyggd kommer kostnaden för varje producerad kWh att vara mycket låg, eftersom regnet, vinden och solen är gratis. Det gynnar energiintensiv industri och hushåll, som får allt lägre elkostnader, men innebär lägre intäkter för elproducenter.

Höjda säkerhetkrav efter Fukushima. En av orsakerna till att olyckan i Fukushima blev så katastrofal var att kylningen av härden slogs ut. Nya EU-krav på ökad säkerhet innebär att alla reaktorer måste ha oberoende härdkylning senast 2020. Därför måste de gamla reaktorerna investera i oberoende härdkylning, vilket kostar cirka 2 miljarder kronor per reaktor. Detta krav, och inte effektskatten, är huvudorsaken till att de äldsta reaktorerna kommer att läggas ned. Investeringen lönar sig inte med den begränsade kvarvarande livslängden för reaktorerna.

Produktionskostnaderna överstiger försäljningspriset. Att producera kärnkraftsel kostar enligt OKG cirka 30 öre per kWh inklusive effektskatten. Försäljningspriset är som sagt för närvarande endast cirka 20 öre. Även om effektskatten på cirka 7 öre per kWh tas bort skulle förlusten ändå vara 3 öre per kWh. Flera kärnkraftverk går alltså med förlust, med eller utan effektskatten. Därför är det också logiskt att Vattenfall och Eon under 2015 beslutade att fyra av de mest olönsamma reaktorerna ska avvecklas.

Trots att kärnkraften har stora lönsamhetsproblem betalar den alltså i dag en fiskal skatt. Detta leder till en onödig debatt om ”straffbeskattning”, där effektskatten felaktigt får skulden för kärnkraftens lönsamhetsproblem. Samtidigt betalar kärnkraften i dag inte ett korrekt pris för sina miljökostnader och risker.

Därför anser Naturskyddsföreningen att det är marknadsmässigt logiskt att effektskatten successivt tas bort. Vi anser att skatterna i möjligaste mån bör ha en miljöstyrande effekt, och därför är det bättre att ta ut skatt på elanvändningen, som styr mot energieffektivisering, än att lägga fasta skatter på elproduktion.

 

Naturskyddsföreningen anser att skatterna i möjligaste mån bör ha en miljöstyrande effekt, och därför är det bättre att ta ut skatt på elanvändningen, som styr mot energieffektivisering, än att lägga fasta skatter på elproduktion.

 

För att få ett korrekt marknadspris måste ytterligare en utgångspunkt vara principen om att förorenaren betalar, det vill säga att alla kraftslag ska betala för sin miljöpåverkan. Elbolagen måste börja stå för sina fulla miljökostnader och risker. I dag är det framför allt två marknadsmisslyckanden som behöver rättas till för att denna utgångspunkt ska kunna anses uppfylld:

Kärnavfallsavgiften är för låg. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör avgiften till den så kallade kärnavfallsfonden, som har till uppgift att finansiera avfallshanteringen och demonteringen av uttjänta reaktorer, höjas från dagens cirka 4,1 öre till 5,5–6,7 öre per kWh. På så vis kan det säkerställas att notan inte hamnar hos skattebetalarna i slutändan. Avgiften kan behöva höjas ytterligare. Enligt beräkningar av Strålsäkerhetsmyndigheten är ett pris på 10 öre per kWh inte orimligt i framtiden.

Reaktorägarna måste ta ett större ekonomiskt ansvar vid en olycka. Olyckan i Fukushima uppskattas ha kostat samhället cirka tusen miljarder kronor. I dag måste reaktorägare i Sverige försäkra sig för att kunna betala kostnader motsvarande enbart 3,5 miljarder kronor vid en eventuell olycka. I juni 2010 gav riksdagen regeringen mandat att införa ett så kallat obegränsat skadeståndsansvar för ägare av svenska kärnkraftverk. Lagen har ännu inte trätt i kraft. Försäkringskravet på bolagen uppgår dessutom till endast 12 miljarder kronor, det vill säga en bråkdel av den eventuella kostnaden av en olycka. Om atomansvarighetslagen ska ha någon reell effekt för att skydda skattebetalarna från enorma kostnader bör beloppet successivt höjas till åtminstone 100 miljarder kronor.

Oberoende skatter och avgifter är den tekniska livslängden för de befintliga svenska kärnkraftsreaktorerna begränsad. Med de låga elpriserna i åtanke är det orimligt att tro att ny kärnkraft någonsin kan bli lönsam i Sverige utan subventioner. Kärnkraften är och kommer att vara relativt olönsam oavsett om vi behåller, sänker eller slopar effektskatten. Erfarenheter från pågående nya kärnkraftsbyggen i Europa visar att ny kärnkraft kan kosta en krona per kWh att bygga, vilket är fem gånger så mycket som det pris producenterna i dag får på elbörsen.

De viktigaste åtgärderna för att säkra industrins och hushållens tillgång på el i framtiden är i stället att fortsätta bygga ut förnybar energi, stimulera användarsidan till att spara energi och att kapa effekttoppar.

Det är dags att lämna skendebatten om att effektskatten bär skulden till kärnkraftens lönsamhetsproblem. Låt oss i stället successivt fasa ut skatten och se till att kärnkraften betalar fullt ut för sina miljökostnader och risker. Då kan vi fokusera samtalen på hur vi utvecklar ett hundra procent förnybart elsystem, där kärnkraften stegvis och på ett balanserat sätt avvecklar sig själv. Det borde Energikommissionens underlag till energipolitisk uppgörelse bygga på.

DN Debatt. 15 februari 2016 (1)

Debattartikel

Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen:
”Slopa effektskatten och höj kärnavfallsavgiften”

Repliker

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi och klimat på Svenskt näringsliv:
”Subventionerad elproduktion har sänkt elpriset”

Slutreplik från Naturskyddsföreningen:
”8 av 10 reaktorer kan stängas” 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.