Nu öppnas en historisk chans till breda och långsiktiga uppgörelser i skolpolitiken. Vi, företrädare för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och det socialdemokratiska partiet, är inte överens i alla sakfrågor om skolan. Däremot drivs vi av en gemensam övertygelse om att skolan behöver långsiktigt hållbara reformer som är väl förankrade - på riktigt, bland dem som finns i skolan varje dag. När det nu visar sig öppningar inom några områden tycker vi att regeringen skall ta fasta på dem.
Ju fler långsiktiga lösningar som går att finna desto bättre för svensk skola. Skolan och barnen är för viktiga för att inte alla partier ska anstränga sig att försöka komma överens. Som en början ser vi att det finns möjligheter att få överenskommelser i betygsfrågan.
Svenska folket ställer - och det med rätta - höga krav på vad skolan och lärarna ska åstadkomma. Skolans uppdrag är brett. Den som börjar skolan kommer att finnas i utbildningsväsendet åtminstone till arton års ålder. Detta i sig ställer krav på långsiktiga och breda lösningar. Elever och lärare behöver tydliga mål och bra förutsättningar. Skolan måste präglas av ordning och arbetsro, så att elever och lärare kan fokusera på det de är i skolan för att åstadkomma - så mycket kunskaper av så hög kvalitet som möjligt.
Många skolor fungerar bra men skillnaderna mellan skolor och elever med olika bakgrund är alltför stora. En skola som ser till individens hela kunskapsutveckling måste ge alla elever gedigna kunskaper och en lust att ständigt vilja lära mer. Såväl den som har svårt för sig i skolan och behöver extra stöd, som den som har lätt för sig och behöver nya utmaningar, måste få sina behov tillgodosedda. Så är det inte i dag.
Nyligen publicerade internationella jämförelser visar att vi måste lyfta kvaliteten i skolan. Sverige vill ligga i framkant. Vi vill inte tävla med låglönejobb, utan satsa på innovation och utveckling i den internationella konkurrensen. Då måste vi också få ett tydligare kunskapsfokus i skolan.
Det är för många som inte får med sig grundläggande läs- och skrivkunskaper i de tidiga skolåren. Det är för många som lämnar grundskolan utan godkänt i svenska, matematik och engelska och det är för många som genomgår gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Det är glädjande att alla undersökningar visar att tilliten mellan lärare och elever ökar.
Samtidigt utsätts elever varje dag för kränkningar och mobbning. Skillnader i utbildningskvalitet och trygghet mellan våra skolor är stora. Enligt OECD:s Pisa-undersökning finns oroande tecken på att den svenska skolan blir allt mindre likvärdig. Detta kan aldrig accepteras. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning.
Ska vi komma tillrätta med dessa problem krävs en målmedveten och konsekvent politik som ger alla som arbetar med skolan tydliga och långsiktiga spelregler. Vi vet att elever, lärare och föräldrar vill att de stora förändringarna i skolans vardag ska hålla över lång tid. En skol- och utbildningspolitik, som bedrivs i skarp konflikt och som kan ändra kurs vart fjärde år, är direkt skadlig för denna ambition. Mer kraft riskerar att läggas ned på förändringar och konflikt än på utbildningens kvalitet. På ett politiskt slagfält om skolan blir eleverna de största förlorarna.
När nu dörren öppnats för breda överenskommelser om ett nytt betygssystem, finns - som vi ser det - en historisk möjlighet för ett återupprättat samarbetsklimat för skolan.
Det bör vara möjligt för de politiska partierna i Sveriges riksdag att komma överens om vilka grundprinciper inom ett antal områden som bör gälla för svensk skola för det närmaste decenniet. Redan i dag finns samstämmighet kring vikten av välutbildade och kompetenta lärare.
Vi tycker det borde gå att hitta motsvarande samstämmighet om vikten av en likvärdig skola och även om skolans finansiering. Kunde riksdagspartierna gemensamt uttala en viljeinriktning kring behovet av ökade resurser till skolan - inte minst för att utjämna de skillnader som finns mellan skolor och som oroar många - vore det ett viktigt steg.
Världens bästa skola kräver världens bästa lärare. Mer resurser och fler välutbildade lärare - och även välbetalda lärare - är en utgångspunkt som kan tjäna som språngbräda för vidare samtal om de stora förändringar som nu står för dörren. De riksdagsbeslut om skolan som ska fattas under de kommande åren kommer att påverka svensk skola för mycket lång tid framöver.
Regeringen har under de gångna veckorna öppnat för ett samarbete om skolans stora frågor. Det är välkommet. Förändringar i betygssystemet kommer, enligt regeringen, att diskuteras mellan samtliga riksdagspartier under våren 2008. Betygssystemet är en av de grundstenar i skolan som behöver bred uppslutning.
Därför vädjar vi till regeringen att skjuta upp beslutet om betygsliknande omdömen för 7-åringar. Det är värdefullare med ett betygssystem som håller, än betygsliknande omdömen för förstaklassare. Låt inte denna, för regeringen rimligen, mindre frågan bli det som hindrar den unika chans som nu finns för en uppgörelse över blockgränserna om ett nytt samarbetsklimat för skolan. Att sätta betyg på 7-åringar har ingen förankring vare sig i skolan eller bland föräldramajoriteten.
Metta Fjelkner
Marie Granlund
Eva-Lis Preisz
Mona Sahlin