DN Debatt

”Slopad AT-tjänstgöring ger snabbare läkarlegitimation”

Ny läkarutbildning. Vårt utredningsförslag innebär att utbildningen förlängs med en termin och att kraven för läkarexamen skärps. Samtidigt slopas kravet på så kallad AT-tjänstgöring, vilket betyder att den sammanlagda tiden fram till legitimation förkortas för den blivande läkaren, skriver regeringens särskilda utredare Stefan Lindgren.

I dag överlämnar jag förslag om en ny läkarutbildning till regeringen.

Förslaget innebär en i grunden reformerad läkarutbildning som bättre motsvarar framtidens behov.

Utbildningen blir mer effektiv. Kravet på så kallad AT-tjänstgöring slopas och utbildningen leder snabbare fram till läkare med legitimation och specialistkompetens.

I dag tjänstgör många läkare utan full behörighet med arbetsuppgifter som inte alltid motsvarar den faktiska kompetensen. Med vårt förslag kan hälso- och sjukvården, i stället för att tillgodose ett behov kopplat till antalet studenter som får svensk examen, rikta sina resurser mot rekrytering till de områden där behoven av specialistkompetenta läkare är störst.

Kunskapsutvecklingen är explosiv. Samtidigt blir hälso- och sjukvårdens system alltmer komplexa och kostnadsdrivande. Mycket av debatten om sjukvårdens utveckling har på senare år ägnats åt olika organisatoriska modeller, nya ersättningssystem och andra incitament för att förbättra sjukvårdens kvalitet.

Inte lika mycket kraft och utrymme har ägnats åt att diskutera vårdens viktigaste resurs – sjukvårdspersonalens utbildning och kompetens. Både i Sverige och internationellt förs en diskussion om hur utbildningar inom vård och medicin i större utsträckning kan anpassas till både dagens och morgondagens behov.

Våra förslag är väl förankrade i den internationella litteraturen och samstämmigt med analyser av i vilken riktning läkarutbildningen bör utvecklas.

I den framtida hälso- och sjukvården förväntas hälsofrämjande åtgärder i samverkan med andra samhällsaktörer få en mer framträdande roll. Den ökande globala rörligheten hos både befolkning och sjukvårdspersonal förändrar både arbetsmarknader och sjukdomspanorama.

Fler lever länge med kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa är en utmaning och äldre patienter med flera olika sjukdomar dominerar. En stor del av vården sker inom första linjens sjukvård och i öppna vårdformer. Trots detta exponeras studenterna fortfarande till största delen för patienter i högspecialiserade miljöer.

Den läkarroll som formas under utbildningen måste ha morgondagens behov som utgångspunkt. De nya mål som vi föreslår betonar i högre grad än i dag vetenskapligt förhållningssätt och professionella kompetenser som till exempel etiskt förhållningssätt och samverkan. De blivande läkarna behöver i högre utsträckning än i dag systematiskt tränas i medicinskt beslutsfattande.

Patienternas delaktighet i vården behöver öka och nyligen har förslag om en ny patientlag presenterats. Kommunikationen med patienter och deras närstående utgör kärnan i läkarens profession och bemötandet har stor betydelse för goda behandlingsresultat. De blivande läkarna måste därför ha fördjupad förmåga till professionellt bemötande, och vårt förslag omfattar detta.

Effektiv och god vård innebär att de tillgängliga resurserna i form av till exempel personalens kompetens, medicinsk utrustning och läkemedel används på bästa sätt för att uppnå målen.

Detta är särskilt angeläget eftersom den åldrande befolkningen och den medicinteknologiska utvecklingen sannolikt kommer att fortsätta pressa kostnaderna uppåt och öka kraven på väl avvägda prioriteringar. Vi föreslår därför ett nytt mål om patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet.

Vårt förslag innebär att lärosätena kommer att ansvara för att studenterna når en sådan grad av självständighet att examen kan ligga till grund för Socialstyrelsens utfärdanden av legitimation. Hela lärandeprocessen måste präglas av tydlig vetenskaplig förankring och genomtänkt progression, där teoretiska och praktiska, kliniska utbildningsmoment bygger på varandra.

Vår bedömning är att det inte är möjligt att uppfylla detta med den nuvarande modellen, där ansvaret är delat mellan staten och landstingen.

Klinisk träning ska introduceras tidigt i utbildningen, och säkras genom längre sammanhållna perioder i vårdens verksamheter. Med vårt förslag kommer - till skillnad från i dag - hela den blivande läkarens väg fram legitimation att omfattas av högskolans krav på kvalitet, vetenskaplig förankring och nationell kvalitetsgranskning.

Fokus ska vara på studenternas resultat, det vill säga måluppfyllelsen, snarare än på obligatoriska moment och närvaro. Förutom att garantera miniminivån är det lika viktigt att varje student genom återkoppling och stöd får möjlighet att nå sin fulla potential. Nära samverkan mellan lärosätena och sjukvården är en nödvändig förutsättning för att uppnå hög kvalitet i läkarutbildningen.

Förslaget till ny läkarutbildning innebär att kraven för läkarexamen skärps, och att utbildningstiden förlängs, samtidigt som tiden fram till legitimation minskar. Utan krav på allmäntjänstgöring (AT) efter examen kommer studenterna i betydligt högre utsträckning än i dag att kunna förutsäga när de kan få sin legitimation.

Efter sex års utbildning kommer en läkare med svensk examen, i likhet med kolleger från de flesta andra länder inom EU/EES, att kunna påbörja specialiseringstjänstgöring.

Europeiska kommissionen har tidigare ifrågasatt den svenska läkarutbildningens längd. Den nya läkarutbildningen uppfyller tydligt minimikraven i yrkeskvalifikationsdirektivet.

Mer än hälften av alla svenska legitimationer i dag utfärdas till läkare med utländsk examen. Det finns därför inga skäl att behålla en speciell utformning av den svenska utbildningen, men desto fler att anpassa den till internationella förhållanden.

Den nya läkarutbildningen kommer att bidra till en effektivare sjukvård, med förbättrad hälsa hos befolkningen och minskade kostnader för problem relaterade till brister i patientsäkerhet och kvalitet. Med de nya målens starkare betoning på träning i vetenskapligt och kritiskt tänkande kommer de nya läkarna att bättre hantera den expansiva kunskapsutvecklingen.

Min samlade bedömning är att en sammanhållen lärandeprocess fram till legitimation skapar goda förutsättningar att möta de utmaningar hälso- och sjukvården, kunskapssamhället och den medicinska forskningen står inför.

Stefan Lindgren, regeringens särskilda utredare, professor i medicin vid Lunds universitet och överläkare i gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö