Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Smart energianvändning kan ge 30.000 nya jobb”

Hållbar tillväxt. Effektivare energianvändning skulle inte bara ge stora miljövinster, det skulle också skapa tusentals nya jobb i Sverige. Därför är det viktigt att regeringen inte missar de möjligheter som EU:s energieffektiviseringsdirektiv kan innebära. Tyvärr finns det skäl till oro, skriver företrädare för nätverket 100% förnybart.

Den kilowattimme som aldrig produceras är den billigaste och miljövänligaste kilowattimmen. Så brukade Maud Olofsson säga under sin tid som energiminister.

Att minska energianvändningen är tveklöst en viktig nyckel för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Men ökad energieffektivisering kan också skapa tusentals nya svenska jobb. Det hoppas vi att energiminister Anna-Karin Hatt har tagit fasta på när hon inom kort presenterar hur Sverige ska genomföra EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED).

Enligt direktivet bedöms omkring 30 procent av dagens energianvändning vara förluster som uppkommer eftersom byggnader och verksamheter inte använder den mest energieffektiva tillgängliga tekniken. Med direktivet vill EU minska energianvändningen med 20 procent till år 2020.

Vid FN-toppmötet Sustainable Energy for All i fjol konstaterades att när direktivet införs ­skulle varje europeiskt hushåll kunna spara energi motsvarande 10.000 kronor per år. Samtidigt visar prognoser att åtgärderna kan skapa drygt två miljoner nya jobb i Europa, samtidigt som beroendet av importerad, fossil energi minskar.

Såväl miljön som ekonomin, sysselsättningen och energisäkerheten tjänar därför på att direktivet genomförs med höga ambitioner och nytänkande.

Energieffektivitetsmålet är ett av de övergripande målen i EU:s nya strategi för sysselsättning och smart, hållbar tillväxt för alla. Sverige har en näst intill unik möjlighet att omsätta direktivet i hållbar tillväxt. Vi har tillgång till såväl teknik i framkant som hög kompetens inom området. Nya smarta lösningar som innebär bättre ekonomi för företag och mindre avtryck på miljön finns redan på marknaden.

Förhållandevis enkla åtgärder kan åstadkomma direkta resultat. Satsningar på energieffektivisering i Sverige, bland annat genom en riktad, kostnadseffektiv modernisering av miljonprogramsområdena, kan skapa 30.000 nya jobb i Sverige till år 2020. Genomförs direktivet på rätt sätt skapas möjligheter till nya jobb i form av analyser, projektering, installationer, byggnadsåtgärder och driftförändringar i anläggningar över hela landet. Därtill minskar energinotan för såväl hushåll som företag och offentlig förvaltning.

Med en arbetslöshet på 7,4 procent och en hårdnande global konkurrens har vi inte råd att blunda för sysselsättningseffekterna av en omställning till effektivare energianvändning.

För att till fullo tillvarata energieffektiviseringens jobbskapande potential måste Sverige:

• Omformulera det svenska effektiviseringsmålet till det som gäller för EU – minskad energianvändning med 20 procent till 2020 – i stället för att sätta ett relativt mål i förhållande till BNP. Med den nuvarande målformuleringen är risken stor att den svenska energianvändningen i stället ökar.

• Ha högre ambitioner avseende energiprestanda för byggnader, både vid renovering, ombyggnad och nybyggnad. Det är redan i dag möjligt att med lönsamhet bygga nära nollenergihus som inte fordrar någon tillförd energi.

• Använda energideklarationerna som ett aktivt instrument för omställning. Det finns stor potential för att införa incitament som får fler fastighetsägare att göra en energideklaration medan de äger huset och dessutom genomföra föreslagna åtgärder för att minska energianvändningen.

• Ge kommuner möjlighet att ställa egna och högre krav på byggnaders energiprestanda. Den offentliga sektorns verksamheter måste vara vägledande för omställningen genom sina upphandlingar och krav.

• Belöna utvecklingen av nya affärsmodeller där fler aktörer genom samarbete erbjuder mer attraktiva helhetslösningar för större och flera kundgrupper. Ett intressant exempel är att ålägga energiföretag ett ansvar för smart förbrukning genom så kallade vita certifikat. Det innebär att energileverantören hjälper slutkunden att minska sin energianvändning, vilket ger marknadens aktörer incitament för strategisk affärsutveckling.

• Uppmuntra näringslivet till större och mer medvetna insatser genom energiledning på ett sätt som det så kallade PFE-programmet föreskriver. Detta har lett till att fler företag implementerat energiledningssystem samt gett anställda befogenheter och större ansvar att effektivisera. På så vis ökar såväl medvetenhet som engagemang att bidra till energieffektivisering.

Sverige får inte missa de möjligheter som Energieffektiviseringsdirektivets genomförande kan innebära. Men mot bakgrund av den ambitionsnivå som regeringen och traditionella industrirepresentanter gett uttryck för den senaste tiden, finns skäl för viss oro över att vi missar även detta tåg.

Det är anmärkningsvärt om politiska beslut skulle förhindra kommuner att sätta tuffa energikrav för byggnader på egen mark och i då bromsa spridningen av nya lösningar som skapar arbetstillfällen och konkurrenskraft.

Låt oss därför tillvarata energieffektiviseringsdirektivet som en möjlighet till nystart och uppväxling. Det är dags att göra de investeringar som krävs, politiskt och finansiellt. För miljöns och klimatets skull, men också för en hållbar tillväxt som kan ge oss många nya gröna jobb.

John Andersson, Ocean Energy Center
Lars Andrén, Svensk Solenergi
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen
Göran Bryntse, SERO
Linda Burenius Magnusson, O2
Johan Ehrenberg, Egen El
Birgitta Govén, Energirådgivarna
Annika Jacobsson, Greenpeace
Anna Jivén, Svensk vindkraftförening
Lena Lindahl, Sustainable Sweden Association
Pontus Löfstrand, EWT
Gustav Melin, Svebio
Hans Nilsson, Energieffektiviseringsföretagen
Andreas Trunk, SVAF
Anders Wijkman, ordförande Romklubben
Anna-Carin Windahl, Grapevine PR
Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.