DN Debatt

”Snabb ändring av presstödet ska rädda lokaljournalistiken”

Den 11 mars presenterade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) regeringens särskilda utredare för mediepolitiken, Anette Novak. Men redan nu lämnas förslag till riksdagen på snabba åtgärder för att stödet ska fungera bättre.
Den 11 mars presenterade kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) regeringens särskilda utredare för mediepolitiken, Anette Novak. Men redan nu lämnas förslag till riksdagen på snabba åtgärder för att stödet ska fungera bättre. Foto: JESSICA GOW / TT

Regeringsbeslut i dag. Trots den utbredda tidningskrisen kan de anslagna medlen i dagens presstöd inte delas ut – ett allvarligt tecken på att systemet inte fungerar. Med ändrad upplagemätning, utvidgat driftsstöd och höjda maxbelopp vill vi stärka stödet till framför allt lokaljournalistiken, skriver Alice Bah Kuhnke (MP).

En grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati är fri och oberoende media. Den opartiska granskningen av samhällets utveckling är en central byggsten för en hållbar demokrati.

I dag kan vi konstatera att systemet med presstöd inte längre ger förutsättningar för lokalpress i hela landet. Digitalisering och globalisering gör att människors medievanor förändras och med det också förutsättningarna för medierna. Upplagorna för dagspressen faller och med det också annonsintäkterna.

Utvecklingen är särskilt alarmerande utanför de största städerna. I en internationell jämförelse har såväl dagstidningsläsandet som den lokala journalistiken stått sig stark, men under de senaste tio åren har det skett en stor förändring. Mellan 2004 och 2014 har var tredje lokal­redaktion tvingats lägga ned och resurserna har koncentrerats till centralredaktionerna.

Vi riskerar att få blinda fläckar på mediekartan där det helt saknas en granskande lokaltidning. Det går inte att beskriva på något annat sätt än som ett allvarligt hot mot demokratin när de journalister som rapporterar om verkligheten långt utanför Stockholms tullar förlorar möjligheten att utföra sitt jobb.

Eftersom dagens regelverk primärt är baserat på upplagesiffror så genererar systemet varje år ett ovälkommet överskott. Statens anslag till presstöd är 567 miljoner kronor, men enligt de nya prognoser som Presstödsnämnden har inkommit med till Kulturdepartementet så ökar överskottet varje år med cirka 10 miljoner för att år 2016 hamna på 68 miljoner kronor.

Detta innebär att vi befinner oss i den absurda situationen att långt mer än 10 procent av dagens presstöd går till att förstärka statskassan i stället för att stötta tidningar som nu tvingas lägga ned.

Med anledning av den akuta situationen kommer därför regeringen i dag att fatta beslut om en proposition till riksdagen med vissa justeringar av det existerande systemet för presstöd. Parallellt med detta kommer utredningen för framtidens mediepolitik att arbeta fram politiska verktyg som är anpassade till den nya verkligheten.

De förslag som vi har beslutat att gå vidare med är:

1. Ändrad upplagemätning. En viktig anledning till att presstödet inte används fullt ut i dag är att stödet i första hand beräknas på den tryckta upplagan av tidningen. När den tryckta upplagan minskar så reduceras också stödet. De tidningar som då hittar nya läsarintäkter gynnas inte av detta.

Med de nya reglerna ska alla läsarintäkter i stället behandlas likvärdigt när stödbeloppet bestäms av Presstödsnämnden. På så vis får vi ett teknikneutralt system som omfattar digitala läsarintäkter, prenumerationsintäkter och intäkter från lösnummerförsäljning. Förändringen gör att tidningsföretag lättare kan öka sina läsarintäkter och beräknas dämpa konsekvenserna av tidningarnas upplagefall.

2. Villkoret om andel abonnerad upplaga lättas. Regelverkets krav på att totalupplagan för medel- och högfrekventa tidningar ”huvudsakligen” ska vara abonnerad lättas så att dess totalupplaga endast till ”övervägande del”. Detta innebär i praktiken att kravet sänks från dagens 70 procent till 51 procent ska vara abonnerad. Förändringen ger tidningarna ökade möjligheter att locka läsare genom exempelvis marknadsföring och kampanjer utan att samtidigt förlora rätten till driftsstöd.

3. Utvidgad möjlighet till begränsat driftsstöd även om täckningsgraden överstiger den tillåtna. I dagens regelverk finns en möjlighet till begränsat driftsstöd trots att hushållstäckningen överstiger 30 procent. Detta gäller dock bara dagstidningar på vissa utpekade orter. Regeringen föreslår att möjligheten utökas på så sätt att förutsättningarna för stöd i stället anges i presstödsförordningen, en förändring som i praktiken kan komma att få betydelse för tidningar på små orter där det inte finns ett tillräckligt stort prenumerantunderlag för två konkurrerande dagstidningar. Denna reform föreslås börja gälla redan 1 juli 2015.

4. Extrastödet till storstadstidningar avskaffas och maximibeloppet höjs. Det särskilda storstadsstödet kommer att avskaffas. Regeringen kommer även att föreslå en höjning av stödnivåerna för hög- och medelfrekventa dagstidningar. Förslaget skulle för samtliga övriga hög- och medelfrekventa tidningar innebära en höjning av det allmänna driftsstödet, förutom de som i dag får storstadsstöd. Denna höjning skulle emellertid också komma storstadstidningarna till del.

Båda dessa förslag avser regeringen att återkomma med i höstens budgetproposition för 2016.

5. Samdistributionen utreds. Hur samdistribution av post och tidningar skulle kunna vara möjligt utreddes aldrig närmare av Presstödskommittén. För att få en klarare bild av möjligheterna till samdistribution av post och tidningar avser regeringen utreda detta inom ramen för den aviserade allmänna översynen av postlagstiftningen.

6. Ny myndighetsorganisation för presstödet inrättas. Presstödsnämnden avvecklas som egen myndighet den 30 juni 2015, detta i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Presstödsnämndens uppgifter förs då över till Myndigheten för radio och tv och en nämnd för presstöd blir beslutsorgan. Detta är ett led i hela regeringens arbete med att effektivisera myndigheternas arbete.

7. Utvidgat område för tidningar som delvis är skrivna på finska. Möjligheten till begränsat driftsstöd för tidningar som delvis är skrivna på finska bör inte längre enbart gälla vissa utpekade orter utan utvidgas till att omfatta hela förvaltningsområdet för finska språket, på samma sätt som gäller för tidningar på samiska och meänkieli. Detta gäller från 1 juli 2015.

Sedan tidigare har regeringen aviserat ett uppdrag till Presstödsnämnden att formulera förslag till ett innovationsstöd till mediebranschen för att lättare kunna hantera den kostsamma övergången till en digital verklighet.

Samtliga utgifter beräknas rymmas inom den ekonomiska ram som redan anslagits.

Förslagen i propositionen har sin utgångspunkt i de förslag som den parlamentariska Presstödskommittén kunde enas om 2013. Bakom utredningens förslag stod då en bred parlamentarisk samling bestående av alliansens samtliga partier och vi rödgröna.

Den här propositionen har förankrats i riksdagen och förslagen kan bli ett kvitto på att partierna tillsammans kan enas för att ta ansvar i en akut kris för en central del av vår demokrati.