Över en miljon flygresor per år mellan Stockholm och Oslo talar sitt tydliga språk. Det pågår ett intensivt utbyte mellan de nordiska huvudstäderna, huvudsakligen drivet av det privata näringslivet. Norge är Sveriges viktigaste handelspartner och det senaste decenniet har ländernas ömsesidiga ekonomiska utbyte utvecklats starkt, trots uteblivna satsningar på den öst-västliga infrastrukturen. I dagarna släpps en ny norsk utredning som har utvärderat olika järnvägssträckningar mellan Stockholm och Oslo. I mars presenteras utredningen för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Vi hoppas att hon granskar den norska utredningen noga, tar över stafettpinnen och skyndsamt tillsätter en svensk utredning av de föreslagna sträckorna.

Den norska så kallade HH-utredningen skisserar flera alternativa sträckningar av tågförbindelsen Stockholm–Oslo. Utredningen visar att även med några av de billigare alternativen kan restiden med tåg komma under tre timmar. Att resa med ”snabbtåg” mellan Stockholm och Oslo tar i dag cirka sex timmar. Det går alltså att till en rimlig kostnad halvera restiden med tåg.

Argumenten för att prioritera järnvägen mellan Stockholm och Oslo i kommande infrastruktursatsningar är uppenbara. Vi väljer att fokusera på dess potentiella betydelse för arbetsmarknad och tillväxt, men självklart har en satsning på snabbare tågförbindelse även en miljöeffekt. Klimatpåverkan från tåget är en bråkdel av den som flyget står för och i dag sker större delen av utbytet mellan städerna via flyg.

Resandet mellan Stockholm och Oslo har ökat markant på senare år och ligger nu på drygt en miljon passagerare per år. Flygresorna mellan Stockholm och Oslo är endast cirka 20 procent färre än mellan Stockholm och Köpenhamn. Skillnaden är att de som flyger till Oslo respektive Stockholm stannar där. Resande till Köpenhamn är ofta transferpassagerare, som ska vidare ut i världen.

Även svenskarnas hotellnätter i Osloregionen ökar. Svenskar står för mer än dubbelt så många hotellnätter i Oslo som danskar och finländare tillsammans. Norrmännen står i sin tur för 30 procent fler hotellnätter i Stockholm än danskarna och 14 procent mer än finländarna. Norge står faktiskt för flest övernattningar i Sverige.

Under 2009 gick Norge om Tyskland som Sveriges största exportmarknad. Under 2000-talet har de svenska investeringarna i Norge tredubblats och de norska investeringarna i Sverige fördubblats. Sverige investerar mer i Norge än Danmark och Finland tillsammans. Norge investerar å sin sida dubbelt så mycket i Sverige som Danmark och Finland tillsammans. Cirka 50.000 svenskar är i dag sysselsatta i företag som helt eller delvis ägs av norska intressen, bland annat i tjänste- och IT-sektorn.

Det är näringslivet som knyter samman Stockholm och Oslo. Den privata sektorn har länge insett behovet av och möjligheterna med samverkan mellan huvudstäderna. Samverkan är rationell, det handlar om ömsesidig affärsnytta. Att Stockholm och Oslo är säten för både huvudkontor och nationella beslutsfattare bidrar så klart.

Medan svenska och norska näringslivsrepresentanter tagit flyget till möten i Oslo och Stockholm har huvudstädernas politiker stått med ryggarna mot varandra och blickat ut mot Östersjön respektive Nordsjön och Atlanten. En infrastruktursatsning på den öst-västliga länken skulle möta befintliga behov och vara en del av den av EU prioriterade Nordiska triangeln. Det handlar om att bredda en redan upptrampad stig.

Rapporten ”Stockholm Oslo – en kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna”, som Mälardalsrådet tagit fram tillsammans med Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting och Osloregionen, pekar bland annat på en ”kompletterande arbetsdelning inom de avancerade tjänstenäringarna”. En infrastruktursatsning skulle sannolikt bidra till ett utökat utbyte mellan industrin i Oslo och kunskapsintensiva tjänsteföretag i Stockholm.

Investeringar som halverar restiden med tåg mellan Stockholm och Oslo skulle inte bara gynna de båda huvudstadsregionerna, utan även vidga de funktionella arbetsmarknadsregionerna längs hela sträckan. Möjligheterna för de berörda kommunerna att attrahera invånare och främja tillväxten skulle öka väsentligt.

Dagens Nyheters analys av de senaste befolkningssiffrorna (på nyhetsplats 18/1) visar hur ojämnt Sverige växer. De senaste 30 åren har Sverige växt med en miljon invånare, men av landets kommuner har endast 142 ökat sin befolkning under denna period. Majoriteten, 148 kommuner, har ett minskande befolkningstal.

Störst befolkningstillväxt står storstadsförorterna för. På listan över de 20 kommuner som vuxit mest sedan 1981 återfinns elva Stockholmsförorter. En välfungerande infrastruktur som möjliggör arbetspendling blir allt viktigare i takt med att den långsiktiga trenden med en koncentration till storstadsregionerna förstärks.

Längs sträckan Stockholm–Oslo bor 4,5 miljoner människor, en tredjedel av ländernas samlade befolkning. I tillväxtstråket Stockholm–Oslo produceras 41 procent av Sveriges BNP. Med snabbare tågförbindelser skulle människor längs sträckan kunna arbetspendla på längre avstånd. Människors kompetenser och erfarenheter skulle då tas bättre tillvara, företagen bli effektivare och lönsammare.

Studier visar att större och tätare regioner har högre tillväxt. Närheten till en storstadsregion, med dess utbud av bland annat studie- och arbetstillfällen, blir allt viktigare. En investering i öst-västlig infrastruktur bidrar både till att främja tillväxtmotorn Stockholm och att stärka kommunerna i kraftfältet mellan Oslo och Stockholm.

Den norska HH-utredningen visar att det går att halvera restiden med tåg Stockholm–Oslo. Vi hoppas att infrastrukturminister Elmsäter-Svärd tar till sig utredningen och skyndsamt tillsätter en svensk utredning av de föreslagna sträckorna. Det har Sverige, Stockholm och samtliga kommuner längs sträckan allt att vinna på.

Eva Eriksson, landshövding Värmlands län
Rose-Marie Frebran, landshövding Örebro län
Irén Lejegren (S), ordförande Regionförbundet Örebro
Ulla Persson (S), ordförande Västmanlands kommuner och landsting
Tomas Riste (S), ordförande Region Värmland
Jonas Karlsson (S), landstingsråd Örebro läns landsting
Lars Eriksson (S), landstingsråd Västmanlands läns landsting
Lena Baastad (S), kommunstyrelsens ordförande Örebro
Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande Karlstad
Niina Laitila (S), kommunstyrelsens ordförande Karlskoga
Elizabeth Salomonsson (S), kommunstyrelsens ordförande Köping
Olle Ytterberg (S), kommunstyrelsens ordförande Arboga
Charlotta Englund (C), kommunstyrelsens ordförande Lekeberg
Bjarne Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande Kristinehamn