Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Snedvriden bild av invandringen”

Tino Sanandaji har inte stöd i sina egna källor när han går till angrepp mot vår bok ”Migrationens kraft”, skriver författarna Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt.

Tino Sanandaji hävdar att vår argumentation för öppna gränser i boken ”Migrationens kraft” (Hydra Förlag 2012) är oseriös och slarvig, och bara beskriver studier som stärker invandringens sak. Det är bra att bli granskad, och vi ska medge två slarvfel: en nolla och en fotnot. Exporten till Iran är 7, inte 70 miljarder, och en referens om effekterna på lönerna blev fel.

Men det har minst sagt begränsad betydelse för våra grundteser och för Sanandajis centrala invändning – att ekonomisk forskning inte ger belägg för invandringens förtjänster. I sin argumentation är det tvärtom Sanandaji som ger en snedvriden bild, som är remarkabel från en självutnämnd faktagranskare.

I en lärobok av ekonomen Greg Mankiw hittar Sanandaji ett ifrågasättande av att sämre kvalificerade invandrare bidrar positivt till ett lands ekonomi. Det överraskar, då Mankiw på annan plats skriver att ”ekonomer har en relativt enig syn” om invandringens förtjänster och i ett öppet brev med mer än 500 ekonomer, bland annat fem Nobelpristagare, skriver Mankiw att USA borde öppna sig även för lågkvalificerade: ”liksom när det gäller handel med varor överväger invandringens vinster dess kostnader”.

Så varför skriver Mankiw annorlunda i läroboken? Det gör han inte. Den mening som Sanandaji får att se ut som Mankiws är ur ett avsnitt där Mankiw citerar en annan person.

Sanandaji citerar sedan professor Jan Ekberg om att vinsterna av fler invandrare i arbete är ”mycket små eller obefintliga”. Antingen har Sanandaji inte läst Ekbergs rapport, eller inte förstått den. I det avsnittet syftar Ekberg nämligen på att effekten av invandrare på inföddas löner och sysselsättning är små eller obefintliga.

Meningen efter den citerade lyder: ”Det finns således inte mycket stöd för att tro att efterkrigstidens invandring till Sverige skulle ha reducerat möjligheterna på arbetsmarknaden för den infödda arbetskraften.” Det är förvisso ett argument, men inte mot våra åsikter, utan mot Sanandajis tro att stor invandring kraftigt sänker lönerna för infödda.

Den ekonom Sanandaji har kvar på sin sida är George Borjas, som också är känd som den ledande migrationsskeptiska forskaren. Men även Borjas studie visar en liten vinst av invandringen, vilket framgår av den mening Sanandaji bara återger hälften av.

Vi får alltså föga vägledning om forskningsläget av Sanandaji, men man behöver inte heller lita på oss. Vi kan i stället lyssna till Ian Goldin, chefen för Oxforduniversitetets migrationscenter, och hans kolleger: ”Makroekonomiska studier av utvecklade länder med stor andel utlandsfödda har konsekvent visat att migration ökar och upprätthåller tillväxt.”

Man kan även hämta inspiration från historien, som när Sverige och många andra tillämpade fri migration i slutet av 1800-talet. Tino Sanandaji invänder att invandringen till Sverige var försumbar. Men det är inget argument mot vår beskrivning av denna gyllene epok för migration. Varför skulle de ha flyttat just till barkbrödets Sverige?

Den stora effekten var en väldig omflyttning inom Europa och utvandring till Amerika. Till USA invandrade motsvarande 5 till 10 procent av USA:s befolkning varje decennium, till Argentina 20 procent. Nivåer som skulle chocka dagens kritiker av ”massinvandring”, och som möttes med många av de fördomar som i dag riktas mot muslimer i Europa.

Sverige skiljer i dag ut sig med både större utanförskap hos invandrare och med striktare arbetsrätt, högre lägstalöner och högre skatt på låga inkomster. Vår bok handlar bland annat om hur reformer där skulle underlätta integrationen. Det avfärdar Sanandaji med att somalier även i USA har det sämre än infödda.

Det ifrågasätter vi inte. Vår poäng var att de har nästan dubbelt så hög sysselsättningsgrad som somalier i Sverige. Och den intressantaste jämförelsen ska förstås göras med somalier som inte har fått lämna Somalia.

Inte ens om man bara räknar kronor och ören i inföddas plånböcker får Sanandaji alltså stöd av sina egna källor. Men detta handlar också om värderingar. En gång formulerade han ”Sanandajiprincipen” – att vi ska se upp med att välkomna invandrare, för de röstar på vänstern.

Vår bok argumenterar också utifrån andra värden än de ekonomiska, som frihet och humanitet, och principen att man ska ha rätt att försöka skapa sig ett bättre liv även om man är född någon annanstans. Även om man röstar fel.

Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt Liberala debattörer och författare till boken ”Migrationens kraft”.