”Sociala problem vanligast i orter med få invandrare”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Bakgrund. Reforminstitutet

Det nybildade Reforminstitutet ska uppmärksamma nytänkande reformer från andra länder och analysera hur dessa skulle kunna tillämpas i Sverige.

Reforminstitutet har grundats med stöd av Stiftelsen Fritt Näringsliv men skall arbeta oberoende.

Ny rapport. Invandrartäta orter har i genomsnitt mindre sociala problem än orter med liten invandring, enligt en ny rapport. Ändå tillåts en pseudodebatt om invandringens effekter skyla över att Sverige har stora och växande sociala problem i invandrarfattiga orter, skriver Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Ny rapport. Invandrartäta orter har i genomsnitt mindre sociala problem än orter med liten invandring, enligt en ny rapport. Ändå tillåts en pseudodebatt om invandringens effekter skyla över att Sverige har stora och växande sociala problem i invandrarfattiga orter, skriver Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

Mitt i Sverige finns regioner där arbetslöshet, bidragsberoende och betalningsproblem närmar sig Greklands eller Spaniens nivåer. En ny analys med avstamp i FN:s index för mänsklig utveckling visar att problemen är värst i orter som har få personer med utländsk bakgrund. I själva verket är de integrationsproblem som vanligtvis förknippas med invandrartäta orter minst lika vanliga i orter som är ”invandrarfattiga”.

Den snävt invandrarfokuserade, och inte särskilt framgångsrika, integrationspolitiken bör ersättas av en bredare som adresserar de stora trösklar och den brist på företagsamhet som finns såväl i många invandrarfattiga som i en del invandrartäta orter.

Annons:

I Munkfors är exempelvis drygt 36 procent av ungdomarna arbetslösa. I västgötska Töreboda har så många som 21 procent av befolkningen betalningsförelägganden från Kronofogden. I Ragunda är var femte vuxen i arbetsför ålder varken i arbete eller studerar. Samtliga tre kommuner har en låg andel invånare med utländsk bakgrund, men hamnar ändå bland den sämsta tiondelen i indexet över ”mänsklig utveckling”.

Detta nya index är en fylligare och mer Sverigeanpassad version av FN:s ”human development index”. Den bygger på 18 olika faktorer och jämför hur olika utfallen är inom fem huvudkategorier: Skolan, Jobben, Hälsan, Pengarna samt en kategori som här kallas ”Hopplöshet och utanförskap”.

Exempel på mått som ingår i indexet är andelen underkända i åk 9, andel avhoppare från gymnasium, ungdomsarbetslöshet såväl som arbetslöshet totalt, andel långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, medellivslängd, inkomster, betalningsförelägganden och några till som tillsammans är ämnade att fånga hur det går med utbildning, arbetet och hälsan.

Bland de bästa orterna enligt detta index finns exempelvis Älmhult med relativt många invandrare, eller Mullsjö med en andel invandrare något under snittet.

Resultaten av analysen ter sig mycket förvånande för alla som följt de senaste årens diskussion om integrationsproblemen i orter med många invånare med utländsk bakgrund. Av de fem sämsta orterna i indexet över mänsklig utveckling har nämligen fyra exceptionellt få invandrare. De 20 sämsta orterna har färre invandrare än snittet, nämligen 10,7 procent.

De 20 bästa orterna har fler invandrare än snittet, nämligen 14,4 procent. Det finns överhuvud taget ingen tendens för invandrartäta orter att ha sämre resultat än andra.

För att kvalitetssäkra detta förvånande resultat har indexet över mänsklig utveckling kompletterats med en särskild indikator för psykosocial hälsa bland niondeklassare från Folkhälsoinstitutet. Där bekräftas de överraskande sambanden. En lägre andel invandrare går hand i hand med vanligare förekomst av depression, mobbning och flera andra mått på psykosocial ohälsa.

Slutsatsen är ingalunda att integrationsproblemen för en del invandrargrupper är försumbara. Utan att många svenskar i orter med få invandrare har “integrationsproblem” som är lika allvarliga som hos en del invandrargrupper.

Åtskilliga invandrarfattiga orter med svaga värden i indexet över mänsklig utveckling är inte särskilt små för svenska förhållanden. På Forshaga kommuns hemsida skriver man till exempel: ”I Forshaga kommun bor 11.300 personer som uppskattar de mjuka värdena i livet.”

Facit: I Forshaga är 34 procent av ungdomarna i utanförskap, de varken studerar eller arbetar, och kommunen återfinns i den sämre tredjedelen enligt indexet över mänsklig utveckling.

I Söderhamn – med 25.000 invånare – är andelen förtidspensionärer bland de största i landet. Kramfors, med 18.000 invånare, ligger lågt i alla utvecklingsfaktorer, inte minst är medellivslängden bland de kortaste i Sverige. Både Söderhamn och Kramfors återfinns i den sämsta tiondelen i indexet.

En tes som ofta framförs är att gamla bruksorter i glesbygden har svårt att ställa om och därför halkar efter i olika avseenden. När de väl är på efterkälken pekar forskningslitteraturen på ett antal förstärkande mekanismer som lätt leder till en ond spiral av allt sämre ekonomisk utveckling, ökad utflyttning och allt sämre social utveckling. Ungefär samma mekanismer drabbar även en del invandrartäta orter.

En mekanism är att priserna på fastigheter faller i problemorterna. I kombination med att kostnaderna för att bygga nytt har trissats upp år efter år av nya regler, avgifter och planeringsprocesser blir ett nybygge genast en stor förlustaffär.

Ett annat hinder är kollektivavtalens krav på att lönerna ska vara lika över hela landet. Det gör det svårt för en ort med produktivitetsutveckling att återställa sin konkurrenskraft. I det avseendet har Kramfors ungefär samma problem som Grekland eller Italien.

En tredje mekanism är en följd av det kommunala utjämningssystemet. Enligt en stor och ovanligt samstämmig forskningslitteratur har en omfattande utjämning störst negativa effekter på tillväxt i svaga orter som får stora bidrag. Därför leder utformningen av det svenska utjämningssystemet på sikt till ökande regionala klyftor.

Ett skäl är att den närmast fullständiga utjämningen kan göra det för lätt för kommuner att höja skatter utan att bekymra sig för att kommunen blir mindre attraktiv. Ett annat skäl är att kommuner som försummar arbetet med sitt företagsklimat nästan helt kompenseras för konsekvenserna.

Dessa grundläggande mekanismer är Sveriges politiska partier väldigt obenägna att diskutera, vilket i stället har öppnat för pseudodebatten om invandringens effekter.

På kort sikt borde en politisk möjlig reformväg kunna ta lärdom av ett antal gamla bruksorter som faktiskt är i färd med en remarkabel omvandling, som Åtvidaberg, Surahammar eller Hallstahammar. Gemensamma nämnare där är en uppryckning i den politiska ledningen och förvaltningen och en kraftfull satsning på företagsamhet. Det har fått som följd att den yngre befolkningen nu växer i stället för att krympa.

Dessa goda exempel är snarare undantag, men skulle bli vanligare med en hjälpsam knuff från regeringen. I stället för att möta den nuvarande konjunkturnedgången med den vanliga blandningen av arbetsmarknadsåtgärder och kommunala åtgärder skulle regeringen kunna anslå ett villkorat statsbidrag som går till kommuner som lyckas minska antalet avhoppare från gymnasiet, öka andelen ungdomar som antingen studerar eller arbetar, och göra detta utan att höja skatten.

Dessa tre kriterier är enkla att mäta, och tekniken med resultatvillkorade statsbidrag har använts framgångsrikt på andra områden.

Det är under alla omständigheter orimligt att en pseudodebatt om problem med invandring tillåts skyla över att Sverige har stora och växande sociala problem i invandrarfattiga orter. Det måste fler våga tala om. Paradoxalt nog kan den bästa politiken för att lyfta dessa invandrarfattiga problemorter också visa sig också vara den bästa integrationspolitiken för invandrartäta problemorter.

Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, adjungerad professor i nationalekonomi vid KTH

Läs mer:
Invandring allt viktigare för väljarna

Läs mer: Flyktingmottagandet har skapat en oro

Rapporten från Reforminstitutet.

Läs mer:

Migrationsministern: Dagens asylinvandring inte hållbar

Andra har läst

Mer från förstasidan

berget
Foto:Tore Meek/NTB scanpix

 Sydväst om Trondheim. En kontrollerad sprängning har diskuterats. 20  11 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

 Försvarsministern: Inte ett sätt att öka trovärdigheten för försvaret. 255  52 tweets  199 rekommendationer  4 rekommendationer

Carl Haglund
Foto:TT

 Försvarsmakten avvisar kritiken: Vi har fått in massor med resultat. 8  5 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Markförbanden lämnade skärgården. Sökte av stränder. 8  7 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

provet
Foto:Bertil Enevåg Ericson/TT

Testa dina kunskaper på högskoleprovets orddel.  Till testet. 494  11 tweets  483 rekommendationer  0 rekommendationer

 Har du alla rätt? I år hade 69.713 personer anmält sig till provet. 9  9 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kan du orden? Testa dina kunskaper på gamla högskoleprov. 38  6 tweets  32 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
madrid244
Foto:All Over Press

 Säsongens första El Clásico. Real Madrid vann komfortabelt med 3–1 på Santiago Bernabéu.

 I miljonstaden Tripoli. Ett tiotal personer uppges ha dödats. 4  3 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: