Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Socialdemokraterna väljer fel spår i välfärdsdebatten”

Tillbaka till 70-talet. Inom socialdemokratin och LO finns starka krafter som vill begränsa företagandet i välfärden. Men vinst är en nödvändighet för att skapa dynamik och drivkrafter. Vägen framåt handlar om att stärka konsumentmakten, kvaliteten och tillgängligheten i välfärden, skriver Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv.

Nyligen krävde den socialdemokratiska partistyrelsen långtgående ingrepp mot 10.000 företag med totalt 200.000 anställda inom välfärdssektorn. Stefan Löfven lyckades inte hålla emot de krafter inom partiet som vill begränsa företagandet inom välfärden.

Partistyrelsens beslut är ett av flera tecken på att krafter inom både det socialdemokratiska partiet och LO verkar för att kraftigt försämra förutsättningarna för företagande.

I det av LO-kongressen antagna förslaget från Handelsanställdas Förbund om att en ”non profit-princip” ska råda inom vård, skola och omsorg fanns också ett krav om ”ett långsiktigt arbete för att identifiera sektorer som på grund av deras centrala funktion för vår gemensamma välfärd bör undandras marknadsekonomin och underställas demokratisk kontroll, samt utarbeta strategier för hur denna demokratiska kontroll ska utövas och hur dessa sektorer ska organiseras för att bidra till största möjliga samhällsnytta”.

Detta är i praktiken ett mycket omfattande krav på en återgång till den näringslivsfientliga politik som LO drev under 1970-talet. Malmös arbetarekommun har nu i en motion till nästa års socialdemokratiska kongress gjort Handels krav till sitt.

Under det senaste året har välfärdssektorn diskuterats livligt. Om den fråga som nu borde stå i centrum finns ingen egentlig oenighet. Näringslivet delar följande problemformulering: Hur ska kvaliteten i välfärdssektorn i vårt land utvecklas, mångfalden garanteras och hur ska svenska folkets skattepengar användas på ett ansvarsfullt sätt?

Men det är hur detta ska ske som står i förgrunden för den polariserade diskussionen.

Ska det ske via indirekta vinstbegränsningar för privata välfärdsföretag, tvångslagar, etableringsbegränsningar och statlig eller kommunal styrning av företagens verksamhet? Ska makten flyttas från de människor som behöver välfärden till kommunpolitiker och kommunala tjänstemän?

Allt detta vore långtgående ingrepp. De skulle inte leda till en bättre välfärdssektor – tvärtom. Brukarnas makt skulle minska och det skulle bli svårare att använda skattepengar på effektiva sätt.

Under de senaste decennierna har våra valmöjligheter och vår egenmakt ökat avsevärt. För tjugo år sedan anvisades elever en bestämd skola. Den som behövde träffa en läkare tilldelades ett sjukhus eller en vårdcentral av landstinget.

I dag finansieras alltjämt skola, vård och omsorg via skatten. Skillnaden är att vi i långt större utsträckning själva kan välja utförare. Privata företag och företagsamma människor inom välfärdens verksamheter har bidragit till att utveckla den gemensamma välfärden.

Ett av välfärdens stora problem är att konsumenten befinner sig i ett kraftigt informationsunderläge gentemot producenten. Detta är dock inte unikt för välfärdssektorn.

På andra områden har man angripit problemet genom regelverk för konsumentskydd. Så fungerar det inte i välfärdssektorn. Oavsett om välfärdstjänsterna produceras offentligt eller privat är skyddet för konsumenten närmast obefintligt, vilket är märkligt eftersom det vanligtvis är väsentligt mer som står på spel för konsumenten vid leveranser av välfärdstjänster.

Därför behövs regelverk för konsumentrådgivning och konsumentskydd även på dessa områden. Självfallet ska regelverken även omfatta de välfärdstjänster som produceras i offentlig regi.

Det är inte bara konsumentskyddet som är avgörande för att framtidens välfärdssektor blir hållbar både ur ett socialt och ett ekonomiskt samhällsperspektiv. Till detta hör också vinstaspekten.

På samma sätt som förståelsen för behovet av rättigheter för konsumenterna brustit har även betydelsen av vinst och utdelningsmöjligheter för välfärdsföretag försummats.

I all form av företagande är vinst en nödvändighet för att skapa dynamik och drivkrafter. Möjligheten till vinst har betydelse inte bara för innovationer utan också för att så kallad best practice ska spridas snabbt.

Under förra hösten rapporterade medier om ett begränsat antal fall av allvarliga kvalitetsbrister i privat driven äldreomsorg. Det var bra att detta uppmärksammades.

Men enstaka fall av allvarliga kvalitetsbrister – som även förekommer i kommunalt driven äldreomsorg – kan inte tas till intäkt för generella slutsatser att privat driven välfärd skulle hålla sämre kvalitet. Tvärtom tyder de senaste jämförelserna inom äldreomsorg och skola på att privata alternativ generellt sett håller högre kvalitet.

Vägen framåt är att stärka konsumentmakten, kvaliteten och tillgängligheten i välfärden.

De politiska initiativ som tagits av bland andra socialminister Göran Hägglund för att skapa en etisk plattform för alla utförare av skattefinansierade välfärdstjänster är steg i rätt riktning. Här kan ingå exempelvis krav på redovisning av uppnådda kvalitetsresultat och kvalitetsbokslut.

För oss är det självklart att väl avvägda kvalitetskrav ska ställas på alla utförare inom välfärdssektorn, liksom att uppföljning och tillsyn måste fungera effektivt. I den mån kommunala enheter inom välfärdssektorn säljs ska detta självklart ske till marknadspris.

Från näringslivets sida är det viktigt med långsiktiga spelregler. Det gäller även på välfärdsområdet. Spelreglerna måste ge utrymme för innovationer, nytänkande och kvalitetskonkurrens. Annars får vi inte den nivå på den skattefinansierade välfärden som såväl näringslivet som hela svenska folket behöver.

De inom LO och socialdemokratin som nu vill utnyttja situationen för långtgående ingrepp mot företagsamheten ska inte tro att näringslivet inte vill ta den debatten. Det kommer vi att göra!

Urban Bäckström
Vd för Svenskt Näringsliv

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.