Oppositionens viktigaste uppgift fram till valet är att formulera ett tydligt alternativ till alliansregeringen. Det kan den bara göra genom att beskriva en vision om hur man vill att samhället ska se ut efter 2010. Socialdemokratins nya välfärdspolitik låter emellertid mer som en kravretorik som lika gärna skulle kunna ha kommit ur alliansens valplattform. Vi tycker därför att det är läge för socialdemokratin att lyfta de grundläggande skillnaderna i synen på hur samhället ska vara uppbyggt. Den politiska retoriken bör tydligare ligga åt vänster.

Vi är helt övertygade om att många människor ogillar den politik som regeringen bedriver och de stora klyftor som växer fram. Välbeställda får det bättre samtidigt som arbetslösa, sjuka och de med sämst pensioner får det ännu sämre. Gemensamma tillgångar säljs ut, mer och mer blir privat och gräddfiler för den som är försäkrad eller har mycket pengar öppnas inom sjukvården.

Vi tror att stora delar av de alarmerande opinionssiffrorna mot regeringen går att hitta i detta. Det vill säga en protest mot en klassisk högerpolitik.

Hur ska då vi från arbetarrörelsen hantera detta nya politiska läge med ett extremt försprång i opinionsundersökningarna? Man kan ju visserligen säga att opinionssiffror är opinionssiffror och att valet avgörs i september 2010.

Men en så kraftig differens som det är nu säger också något om inriktningen på den rådande politiken. Vi är helt övertygade om att allmänheten vill se en politik med en helt annan profil, en tydligare vänsterprofil.

Det blir nu helt avgörande för oppositionen att formulera en egen politik med en tydlig inriktning mot att bekämpa växande klyftor och orättvisor i samhället. Vi tänker då närmast på arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.

Oppositionen måste formulera ett tydligt alternativ och helt avgörande blir att det går att få ihop ett samarbete mellan samtliga tre oppositionspartier. Det blir också avgörande att oppositionen lyckas beskriva en vision om hur man vill att samhället ska se ut, på lite längre sikt, och sedan anpassa politiken efter visionen.

Vi blir därför bekymrade när vi hör hur exempelvis socialdemokratins nya välfärdspolitik lanseras. Det låter onekligen som en kravretorik som lika gärna skulle kunna ha kommit ur alliansens valplattform. Vi har svårt att förstå att man väljer att lyfta fram och fokusera på ökade krav på de mest utsatta i samhället samtidigt som svenskarna uppenbarligen är djupt kritiska till en sådan politik. Trovärdigheten för en socialdemokrati med ett starkt socialt ansvarstagande som paradgren naggas därmed också i kanten.

Det finns många faror i den snarlika retoriken mellan höger och vänster. Hur ska väljarna egentligen kunna se skillnaderna? Varför välja en ny regering som i grundläggande och principiella frågor lägger sig väldigt nära den sittande regeringen? Vad öppnar detta upp för när det gäller exempelvis ytterlighetspartier? Det börjar bli lite väl trångt i mitten.

Det retoriska närmandet mot mitten ska ställas mot de stora opinionsmässiga skillnaderna. Om man som vi tolkar det som en kraftfull protest mot den förda politiken, är det då så klokt att i den politiska retoriken lägga sig nära en för många väljare misslyckad politik?

Vi tycker tvärtom. Vi tycker att det istället är läge att lyfta fram de grundläggande skillnaderna i synen på hur ett samhälle ska var uppbyggt, med utgångspunkt från solidaritet, trygghet och rättvisa. Med andra ord, det är dags att socialdemokratin tar ett steg åt vänster.

Janne Rudén
Lars-Anders Häggström